”Alla klagar på vädret…”

Av Martin Hedberg

Vi fick nyss en kommentar från Ragnar där han konstaterar att ””Alla klagar över vädret, men ingen gör något åt det” eller, det kanske vi gör? Ja, den som lever får, som brukligt är, se”.

Jag har själv fascinerats av uttrycket sedan jag hörde det första gången. På engelska lyder uttrycket: Everybody talks about the weather, but nobody does anything about it..

Samuel Langhorne Clemens, alias Mark Twain. Från Wikipedia

Uttrycket brukar tillskrivas Samuel Langhorne Clemens*, amerikansk författare som levde mellan 1835 och 1910. Han är mer känd under sin pseudonym Mark Twain. Många, inklusive mig själv, mötte honom första gången som författare till böckerna om Tom Sawyer och Huckleberry Finn.

Uttrycket är bra. ”Gnäll inte, ta tag i problemen istället”. Alternativt ”Sluta gnälla eftersom det ändå inte går att göra något åt saken”.

Men det är värre än så: Vi påverkar vädret, men vi kontrollerar/styr det inte. Ju mer vi påverkar vädret desto fler kommer att ha anledning att klaga på det -både vädret och att vi påverkar det.

Mänskligheten kan fortfarande i stor utsträckning välja hur mycket eller lite vi skall påverka klimatsystemet och därmed vädret. Men som det ser ut idag, så väljer vi att agera på ett sätt som till slut kommer att förändra klimatet till något annat än det varit de senaste 12.000 åren. Det är den perioden som kallas ”Holocene” och det är (uppenbarligen) under den perioden som civilisationen som vi känner den har utvecklats. Mycket av det vi värdesätter högt: kulturer, samhällen, jordbruk, ekosystem, ekonomier, infrastruktur… allt har skapats under de klimatologiska betingelser som kallas Holocene. Om vi skall lämna Holocene eller inte, det är upp till oss.

Om vi fortsätter på den inslagna vägen så kommer vi till slut att passera så kallade ”tipping points”, dvs situationer där förändringar i naturen blir självgenererande. Det som då sker är att så kallade ”tipping elements” (tex havsströmmar, monsunregn, barrskogar, glaciärer mm) förändras i grunden, tex genom att försvinna eller ersättas av andra situationer. Sannolikheten är stor att detta sker om/när medeltemperaturen stigit med 1-3 grader jämfört med förindustriell nivå (hittills har den stigit med omkring 0,8 grader). Eftersom det finns många latenta (ännu dolda) klimatförändringar så kan vi i princip redan ha passerat en tipping point utan att veta om det.

Men redan innan vi riskerar att passera dessa tipping points så drabbas människor, kulturer och ekosystem av gradvisa förändringar av klimatet. Många dör redan idag för tidigt till följd av att vi har påverkat klimatet. För att inte tala om all förlorad egendom, hopp och tillit som förloras vid såväl långsamma som snabba katastrofer.

Exempel på klimatrelaterat väder finner vi tex i fjolårets torka/bränder i Ryssland, översvämningarna i Pakistan och den stora avsmältningen av isar i Arktis. Det hade inte inträffat om inte människan hade påverkat klimatet. Men dessa situationer är alltså små i jämförelse med vad som kan ske.

Den som lever får se. Och det får vi försöka leva med. I naturen finns inte utrymme att ångra sig eller ta tillbaka något som gått förlorat. Naturen är irreversibel. Vi påverkar den, men kan inte kontrollera/styra den.

/Martin

*Det är fortfarande en öppen fråga om det verkligen var Mark Twain (Samuel Langhorne Clemens) som myntade begreppet. Många citatordböcker tillskriver Charles Dudley Warner som upphovsman till uttrycket. Warner var vän med Mark Twain och skrev i en krönika i the Hartford Courant i augusti 1897: “A well known American writer said once that, while everybody talked about the weather, nobody seemed to do anything about it.

Det kan vara Mark Twain som sade det ursprungligen, men det var Warner som skrev det och gjorde uttrycket publikt.

Mark Twain var för övrigt mycket intresserad av väder. Jag fann också en del väderrelaterade citat som tillskrivs honom:
-”Thunder is good, thunder is impressive; but it is lightning that does the work.”
-”One can enjoy a rainbow without necessarily forgetting the forces that made it.”
-”It is better to read the weather forecast before we pray for rain.”
-”If you don’t like the weather in New England, just wait a few minutes.”

Detta inlägg har 29 kommentarer

  1. Tack för en intressant och givande hemsida. Lite mycket pajkastning nu i senaste bloggen bara. Jag tycker att vi drar ett streck över detta och pratar om den kommande våren. Jag skulle gärna se en karta med isolinjer där man ser hur långt våren har kommit.

  2. Ja, nu längtar vi till våren (fast det vore intressant att få svar på frågorna ovan om det finns tid till det)

  3. Varför klaga på vädret?
    Hur man än vänder på sig så har man skinkan där bak!
    Det går ju int att ändra på vädret, det hjälper ju int hur mycket man än klagar.

    Den som klagar på vädret, lyd ett gott råd:Vänd dej till ”han där ovan och hoppas”.

    Citat ////Enok mopedfan.

  4. Kul med växthusgaser.
    Halten CO2 har ökat från 0,030% (=300 ppm) för 150 år sedan till 0,038 % (=380 ppm). CO2 har ett smalt absorbtionsband inom IR-området.
    Den växthusgas som utgör mer än 95 % av växthuseffekten ökar vid ökande temperatur, kondenseras på himlen och minskar solinstrålningen som gör att temperaturen sjunker som minskar avddunstningen som ökar solinstrålningen. Vattenånga och moln utgör ett självstabiliserande temperatursystem som vi megalomana människor har svårt att påverka.

    Martin: Och ändå spelar ökningen av den långlivade växthusgasen koldioxid så stor roll avseende klimatförändringar. Fascinerande inte sant?

    Under istider ligger halten på ca 180-200 ppm, förindustriell nivå var 280 och nu har vi 390 ppm koldioxid.

    Till det har vi ökade halter av metan och lustgas. Sist men inte minst har vi även freoner, en växthusgas som överhuvudtaget aldrig förut exixterat i atmosfären.

    Dessa, de långlivade växthusgaserna (som stannar kvar i atmosfären från tiotals till tusentals år) påverkar växthuseffekten så att det blir lite varmare. Det leder i sin tur att den vanligt förekommande växthusgasen VATTENÅNGA har ökat.

    Så nog kan vi människor påverka halten vattenånga i atmosfären.

    Till detta skall vi lägga förändringarna av halten aerosoler vilket i sin tur påverkar jordens albedo.

    Självstabiliserande? Jovisst finns det olika klimatsituationer som är förhållandevis stabila. Det trista är själva övergången mellan dem. Då är klimatet instabilt, små förändringar kan bli självgenererande. Det är de till dess nya, relativt stabila, situationer uppstår.

Lämna ett svar till cc Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: