När man reflekterar över vilka val man gjort i livet, eller kanske i ännu större utsträckning över vilka val andra har gjort, så är det lätt att tillskriva vissa händelser eller situationer orättfärdigt stor betydelse.
Om du läste den första bloggen av denna trilogi kanske du tänkte att det var den där gången när jag var liten och reflekterade över höjden till molnen som jag, direkt eller indirekt, bestämde mig för att bli meteorolog. Men så var det inte.
Vid ett annat tillfälle när jag var liten fick jag för mig att mäta och skriva upp temperaturen dag för dag. Vid ett tredje byggde jag en barometer av en tom konservburk.
Men inte heller dessa små episoder låg till grund för mitt yrkesval.
Om det hade varit sådana episoder eller reflektioner så hade jag, precis som många andra, lika gärna blivit läkare, snickare, bilmekaniker, flygingenjör, bagare, fotograf, författare eller möbeldesigner. Det var saker som jag var ännu mer intresserad av än väder. (och som fortfarande intresserar mig).
När vi i grundskolan hade ett par timmar meteorologi så slog det mig att John Pohlman alltså var fysiker. Min bild av väder var annars att det främst handlade om någon som snarast låg närmare samhällskunskap än naturvetenskap. Bilden kom sig av det stora intryck som själva presentationen av vädret hade (har?) i relation till de kunskaper som ligger till grund för vädret.
När John presenterade vädret i slutet av Rapport så var det i ett sammanhang som inte präglades av fysik och matematik så mycket som just samhällsinformation. Det normala medieflödet är fortfarande till största delen främst en blandning av mjuka frågor. En spegling av händelser och åsikter i världen snarare än härledning och beskrivningar av matematiska och fysikaliska sammanhang.
Till vardags behöver man sällan veta på vilken höjd molnen ligger. Eller varför. Men de flesta är intresserade av om det skall vara soligt, molnigt eller regna. Inte bara nu, utan även om en timme eller i morgon.
Även om man kommer långt med självupplevd och återberättad erfarenhet så underlättar det om man kan hitta något objektivt sätt att räkna ut om det skall bli sol eller regn. Och för att göra det så behöver man förstå matematiken och fysiken. Och vilken höjd molnen ligger på.
/Martin
Tack för alla upplysningar om hur högt eller lågt molnen ligger. Nästa artikel tycker jag dock borde handla om hur man får bort eländet, så att vi får lite sommar.
Hutter som en utter…
De vackraste molnen, tycker jag, är de nattlysande som man kan se nu på sommaren. Det är ju inga ”vanliga” moln men ändå.
Något än mindre vanligt men kanske ännu vackrare kunde man se igår morse. Venuspassagen, ackompanjerad av ett antal solfläckar.
125??? Varför just 125? varifrån kommer den siffran? Nåt jag missat?
Om jag nu mätt temp och har daggpunktstemp och gör subtraktion och multiplicerar det med 125 och får fram en siffra. Tänk om det är klart väder och inte ett moln. Då funkar ju inte formeln, eller? För värdet kan väl inte bli negativt?
Daggpunkten hittas väl i ett Molierediagram eller finns andra sätt? Våt termometer?
Förra året 2011 var det molnigaste året sedan 1950.
Jag efterlyser lite regnmoln, och inte bara sådana som ger mulet väder. Här i N Bohuslän börjar gräsmattan att bli gul av vattenbrist. Sedan början av maj har det bara kommit ca 43 mm regn varav 32 kom runt 10:e maj. Hoppet står till helgens utlovade 33 mm. Kan man lita på det. Denna veckan skulle det ha kommit ca 15 men det blev noll. Ursäkta gnället.
Det jag undrar mest är varifrån siffran 125 kommer? Har jag missat något? Om det är klart ute då, och inga moln, hur blir det då om jag räknar enligt formeln? Daggpunktstemperaturen, den får man väl fram genom Molierediagrammet eller genom en våttermometer, finns fler sätt?
Daniel: Din upplysning är meningslös så länge du inte förklarar vilket område du syftar på, samt var du har hittat uppgiften.
Tack för att det äntligen går att komma in på sidan igen! Den har inte fungerat så bra på någon vecka nu. Det gick bara att komma till startsidan sedan hängde allt sig. Inget 14-dagarsväder och ingen blogg.Vet inte om det kan bero på att jag har Google Chrome?
Mattias A: Martin är upptagen med annat tydligen och han eller någon annan får gärna rätta mig om jag har fel men så här har jag fattat det.
Temperaturen sjunker med ca 10 grader per 1000 meter och daggpunkten faller med ca 2 grader per 1000 meter. De närmar sig alltså varann med 8 grader per 1000 meter. 1000/8=125.
Tror jag. 😉
Hej Martin, det skulle vara intressant med en förklaring till talet 125! – man skulle kunna tro att det borde vara 100, om temperatursänkningen för ett konvektivt luftpaket är ca 1,0 grC per 100 meter över marken, är det frågan om en ”okand” faktor som gör att luftpaketet måste högre upp för att molnen ska bildas, daggpunkten verkar vara lika för olika barometertillstånd! enl vad jag hittat info om /Mats
Angående talet 125…
Temperaturen sjunker med 3 grader per 305 meter (Torr luft -torradiabatisk kurva)
Och temperaturen sjunker med ca 1,8 grader ( Fuktig luft -fuktadiabatisk kurva).
Jag tror att det är uträknat med ett snitt däremellan (2,4 grader), då blir det
305/2,4 = 127meter per grads skillnad mellan temperatur och daggpunkt..
Är absolut ingen expert med det är min teori