Av Martin Hedberg
Arktiska isen nådde den 10 september sitt årliga minimum. Det hade då sin tredje lägsta utbredning efter rekordåren 2007 och 2008.
Isen som flyter på vattnet kring Nordpolen varierar i storlek med årstiderna. Om hösten och vintern växer den och blir både tjockare och får större yta. Om senvåren och sommaren så töar isen och blir tunnare och får mindre yta.
I mitten av september brukar isen ha sin minsta utbredning.
Grafen visar hur Arktiska isens utbredning varierar månad för månad för åren 1979-2010. Den ljusblå linjen visar år 2010. Källa: NSIDC
För att mäta utbredningen används främst satelliter. Satelliterna passerar över Nordpolen flera gånger per dag och kan mäta utbredningen med stor noggrannhet. NSIDC, The National Snow and Ice Data Center, är en del av NASA och Universitetet i Colorado. De har sammanställt mätdata sedan 1979.
I samband med de pågående klimatförändringarna så är trenden att isen totalt sett blir tunnare och får mindre utbredning för vart år som går. Trenden är minskande även om det kan slå lite olika från ett år till ett annat.
Det är på samma sätt med vädret: Det är nu höst och på väg att bli vinter. Men trots det kan temperaturen i morgon vara högre än idag. Trenden under årstiden höst är att det blir kallare, det är en övergång från sommar till vinter. Orsaken till det är att solen står allt lägre på himlen, dagarna blir kortare och nätterna längre. (Missförstå nu inte detta som att våra höstar kommer att bli kallare i framtiden: Hösten infaller allt senare och kommer att vara allt längre in över de datum då vi tidigare förväntade oss att det skulle vara vinter.)
Trenden för planetens klimat detta århundrade är att det blir varmare. Orsaken till det är bland annat att det blir allt mer växthusgaser i atmosfären. Växthusgaserna förändrar strålningsbalansen av energi till och från vår planet: Vi tar emot lika mycket energi per tidsenhet från solen som tidigare, men vi strålar ut mindre. Det gör att energi ackumuleras, lagras, på planeten Jorden.
När energi ackumuleras så stiger temperaturen. Alla har väl hört talas om att det blir allt varmare i luften, men få vet om att merparten, omkring 90%, av värmeobalansen ackumuleras av haven. Därtill blir det även varmare i marken och i isar.
Och när is blir tillräckligt varmt så smälter det som bekant. Så det borde inte vara särskilt förvånande att trenden för isen kring nordpolen (och andra havs- och landbaserade glaciärer) är att de minskar både till yta och volym.
Bilden visar isens utbredning den 10 september 2010 (vita ytan) jämfört med medelutbredningen 1979-2000 (orange linje). Källa NSIDC.
Medelvärdet för den Arktiska isens utbredning i september under åren 1979-2000 var 6,71 miljoner kvadratkilometer. Nu, den 10 september, var ytan 4,76 miljoner kvadratkilometer, vilket är 29% mindre än under åren 1979-2000. Nej, det är inte lika lite som rekordåret 2007, men trenden är likafullt nedåtgående. (Nedan är värdena för augusti, septembergrafiken är inte färdig ännu.)
Grafen visar Arktiska isens utbredningen i augusti 1979-2010. Det varierar från år till år, men trenden är att isens yta minskar med 8,9% per tioårsperiod. Källa: NSIDC
Både Nordvästpassagen (Kanadas arktiska skärgård) och Nordostpassagen (Rysslands dito) är isfria och seglingsbara utan fartyg med isbrytande förmåga just nu.
Allt mindre Arktisk is är inte bara en konsekvens av klimatförändringar. Det blir även en orsak. Havet är mörkare än isen. Så när isen försvinner så kommer inte lika mycket solenergi som tidigare att reflekteras. Mer av inkommande solenergi omvandlas istället till värme. Och mer is smälter.
Systemet är återkopplat.
Nu säger någon att det ju stundar vinter och då växer ju isen igen. Jovisst, men havet är såpass varmt att isens vinterutbredning sannolikt inte blir så stor som tidigare. Vidare blir den inte lika tjock. Och som om inte det räckte så smälter ettårig is lättare än flerårig is, så underlaget för beständig is minskar för varje sommar som går.
Visst är det skoj med rekord? (ironi)
Själv går jag i planer på en seglingsexpedition till och från Nordpolen, utan isbrytare eller infrysning (no joke).
/Martin
Isfri nordost- och nordvästpassage, lättare åtkomlighet i största allmänhet till fiske, olja, gas och malm, militär tävlan: Allt detta gör att kampen om Arktis (och Antarktis) kommer att hårdna, i nyhetsskuggan kommer ett fåtal länder göra upp om detta, däribland vårt västra grannland som nu har gjort upp med Ryssland, så nu kan dessa två fokusera på de andra tre (USA, Danmark/Grönland, Kanada). Vi får helt enkelt inte tillåta nyhetstorka om detta, men följer dessa länders aktioner noga!
Knappt har jag skrivit kommentaren, då hittar jag det här, vatten på min kvarn:
http://www.dn.se/nyheter/varlden/kallt-krig-hotar-i-arktis-1.1172314
Isens utbredning har genom tiderna varierat. Nyheten är att vi idag tycks tro att allting ska vara stabilt. Detta trots att vi har en mycket större insikt om dessa variationer än tidigare. Detta är en paradox.
Man undrar var isbjörnarna tog vägen under bronsåldern.
Martin svarar: Vem tror att allt skall vara stabilt? Inom forskarvärlden (den naturvetenskapliga i alla fall) så vet man att klimatförändringar är en ständigt pågående process. Det förändras hela tiden, har alltid gjort och kommer alltid att göra.
Under vissa perioder har dock klimatet varierat mer än under andra perioder. Tag tex havnivån; De senaste 7000 åren har den varit tämligen konstant, vaiationerna har legat inom någon eller några meter (och vi talar inte tidvatten utan havsvattennivån). Men i slutet av förra istiden, för ca 20.000 år sedan så var nivån 120 meter (meter!) lägre än den är idag. Detta då det var så pass omfattande glaciärer över Europa och Nordamerika.
Eller medeltemperaturen: Under de senaste tiotusen åren, fram till förindustriell tid, har den varierat upp och ner med 0,5-1 grader (utan påtaglig inverkan från oss människor). Under den senaste istiden så var den 3-5 grader lägre än den är idag.
De senaste hundra åren har dock människans inverkan på klimatet blivit så stor att medeltemperauren stigit med knappt 0,8 grader.
Många menar dock att inverkan av de extra växthusgaserna är betydligt större än så, drygt 2 grader, redan idag. Detta (drygt 2 grader) märks dock inte eftersom vi samtidigt skapar aerosoler, partiklar (eller luftföroreningar), som kyler klimatet med ca 1,5 grader. Aerosolerna kommer främst från förbränning av fossilt kol och ofullständig förbränning av biomassa i Asien.
Växthusgaserna blir kvar i luften i tiotals till tusentals år (beroende på sort), medan aerosolerna ramlar ner efter ett par veckor-månader. Vill vi begränsa uppvärmningen (men utan att lösa den långsiktigt) så… kan vi fortsätta skapa luftföroreningar? Vi måste dessutom öka utsläppen av luftföroreningar allteftersom halterna växthusgaser stiger… Och eftersom vi skapar aerosolerna delvis genom förbränning av svavelhaltigt fossilt kol… Alternativt kan vi aviktligt släppa ut aerosoler som reflekterar solljus (dvs förändrar jordens albedo). Men vem skall bekosta det och framför allt: vem skall besluta om det? Kina, Indien, USA, EU, Pakistan…?
Folk borde förstå att klimatförändringar inte är ett påhitt av människan, det är en naturlig förekommande process. Men/och vi människor påverkar denna process! Vad vi gör märks, det går inte naturen förbi obemärkt.
Vi påverkar, men kan inte styra eller kontrollera processerna. Det är som att rycka i ratten på en bil som körs av någon annan.
Förändringen då vi gick från istid till interglacial tid (som vi har nu) tog lång tid, vilket underlättade anpassningen. Det tog naturen ca 10.000 år att öka temperaturen med ca 5 grader. Ungefär lika lång tid tog det för havsvattennivån att stiga med dryga hundra meter. Det var nog så jobbigt för de växter och djur som skulle anpassa sig. En del vann, andra förlorade.
Det som nu håller på att ske är av samma storleksordning avseende temperaturen, en ökning med 2-6 grader, men inom loppet av 100 (hundra!) år. Det är med andra ord hundra gånger snabbare än då vi gick ur istiden. Det kommer nog att kännas att anpassa sig till det. En del vinner en del förlorar. Ju snabbare förändringarna sker, desto svårare blir det för naturen (och oss människor) att anpassa sig/oss.
Våra samhällen är inte anpassade eller förberedda för dessa förändringar, vare sig direkt påverkan (väder) eller indirekt (hur ekosystem reagerar, skogar som brinner, drickvattenresurser som förändras mm). Vi är troligen även rätt dåligt juridiskt och moraliskt förberedda på hur andra människor och samhällen i sin tur kommer att reagera på detta.
Det är en paradox att vi med vår stora hjärna har lyckas bygga kulturer, teknologier, immaterialla strukturer mm, men att vi samtidigt har så svårt att hantera detta påtagliga hot. Trots att det är så rigoröst vetenskapligt belyst (tips: Läs Nature, Science och PNAS eller andra vetenskapliga tidskrifter hellre än kvällstidningarna om ni vill veta vad som sker och varför). Klimatproblemen har mycket lite med isbjörnar att göra, isbjörnarna är mest en symbol som används för att skapa empati. Men verkligeheten är betydligt större och mer komplexa än så.
/Martin
PS. Havsvattennivån förändras långsammare än temperaturen. Det handlar om ca en meter på hundra år, men man bör inte utesluta förändringar av storleksordningen tre till fem meter högre havsvattennivå innan 2100. Havsnivån kommer att fortsätta stiga även efter år 2100.
Jag längtar till vintern och där med till is och snö!
bor på landet.
Bävar för kommande vinter med ´kyla snö.
Kan man förutsäga hur kommande vinter blir?
Ser ibland på löpsedklarna att det kommer bli en vargavinter.
Tacksam för ett svar
Martin svarar: Det är för tidigt att göra prognoser om vintern redan nu. Men tittar man på statistiken och historiken så skall man minnas att den gångna vintern (2009-10) var ovanligt kylig och snörik -här hos oss (globalt sett var den rekordvarm). Det är mer sannolikt att svenska vintern blir normal, dvs mild, som är det nya normala. Kanske blir den även blåsig.
På andra sidan jordklotet, över Stilla havet, har El Nino förbytts till ett sin kallare fas: La Nina. La Nina brukar inte vara långvarig, ett par månader upp till två år, men/och kulminerar troligen under slutet av året.
Globalt sett är det varmt, men inte riktigt lika varmt som tidigare under året. Solen har under de senaste året börjat stråla mer och kommer troligen att bli allt starkare kommande år (variationer i dess normala 11-års cykel).
För att vara på den säkra sidan bör man förbereda sig på såväl kyla och snö som milt och regn kommande vinter. Sannolikheten är dock större för milt och regn.
Sweet website, I hadn’t come across pohlman.klart.se earlier during my searches!
Carry on the superb work!
Inga kritiker får säja något här?