Av Martin Hedberg
Det har väl inte undgått någon i Götaland, Svealand och östra Norrland att det är varmt just nu. Igår var det årshögsta med 34,5 grader i Hästveda i norra Skåne. Det är därtill den högsta temperaturen som uppmätts i Sverige sedan 1994.
Den allra högst uppmätta temperaturen i Sverige genom tiderna är 38,0 grader Det noterades i Ultuna 1933 samt i Målilla 1947. Det rekordet skulle kunna tangeras idag. Det torde i så fall ske någonstans i Skåne, Småland eller Östergötland.
Det är även varmt i övriga Europa. Temperaturerna ligger på många platser mellan 35 och 40 grader. Och som vi skrivit om tidigare så är det även varmt i östra USA.
Även Västantarktis noterar rekordtemperaturer. Ingen värmebölja direkt, det är ju trots allt vinter på södra halvklotet och Antarktis är en kall plats. Men det är noterbart, men inte förvånande, att stora delar av vår planet är betydligt varmare än normalt.
Lite mer näraliggande polarområden, Arktis, noterar också högre temperatur än normalt.
Många minns säkert den gångna vintern som kall och snörik. Det var den -i Europa, Ryssland och delar av USA. Men globalt sett var det en varm vinter.
Det är självklart så att en mätning (tex min garageuppfart) inte är ett bra mått på en global fråga. Att det var varmt i Hästveda i går visar inte att det är varmt globalt, på samma sätt som tågkaoset i vintras inte var ett bra mått på snötäckets utbredning över resten av jordens arktiska och tempererade områden.
Globala frågor kräver globala mätningar och analyser.
Det gångna halvåret har varit rekordvarmt. Och detta trots att solen har ett minimum av sina solfläckar, dvs strålar ut mindre energi än genomsnittet över solfläckarnas 11-års cykel.
Avvikelse från temperaturen januari-juli år 2010, 2005 och 1998 jämfört med åren 1951-1980. (NASA)
1998 och 2005 var två andra rekordvarma år (blå respektive grön kurva i diagrammet från NASA). Men 2010 (röd kurva) är hittills varmare än dem sammantaget över januari-juni.
”Men trenden är nedåtgående på den röda kurvan!” kanske någon tänker. Visst, men som vi skrivit om i en tidigare blogg (Prognoser genom persistens), så är det ett vanskligt sätt att göra prognoser på. Man måste studera fysiken bakom fenomenen.
Det är inte förvånande att det är varmt, vare sig i Sverige eller globalt. Men det är illavarslande. Dels att det går fortare än vad forskarvärlden sagt i gemensamma uttalanden, dels att våra åtgärder för att förhindra det har varit och är så små i relation till vad vi säger oss vilja åstadkomma.
Många kommer att bli överraskade av framtiden. Tyvärr och i onödan. En del onormala saker blir mer normala. En del normala situationer blir onormala. Det är bara att vänja sig.
/Martin
[…] Idag är det stor chans att 1994 års rekordtemperaturer får stryk. Dessutom finns det en liten chans, menar meterologer, att teperaturen kan krypa upp mot det svenska rekordet på 38,0 grader. Rekordet sattes i Ultuna 1933 och i Målilla 1947. Det torde i så fall ske någonstans i Skåne, Småland eller Östergötland, skriver meterologen John Pohlman på sin blogg. […]
Mycket bra inlägg, intressant och tankeväckande.
/Daniel i Karlstad (där vi i skrivande stund 29,9 grader i skuggan)
Mattias: Varför envisas vissa med att fortsätta att ljuga om att det blir varmare/fortate än forskarna sagt??? Ren propaganda.
Martin svarar: Det är en grov anklagelse att påstå att jag ljuger och presenterar propaganda. Kan du precisera, med källhänvisning, till hur du kommer fram till att utsagan inte skulle vara korrekt? Du får också gärna använda ett artigare språk.
Mattias: Vem som helst kan undersöka fakta och då komma fram till att det går saktare än ”forskarna” sagt och på intet sett onormalt i ett geologiskt/historiskt perspektiv.
Martin svarar: Hur skall ”vem som helst” göra det? Vilka data och metoder? Var skall ”vem som helst”hitta fakta? (Mitt tips är att kolla med tex NASA eller något universitet.) Varför sätter du citationstecken kring ordet forskare?
Givet de förändringar av växthusgaser och albedo som skett så är detta inte onormalt. Det är extremt normalt. Strålningsbalansen har förändrats och planeten jorden håller på att anpassa sig till den nya situationen. Det är väldigt normalt.
Det onormala är att albedo och halterna växthusgaser (dvs orsaken till förändringen av strålningsbalansen) förändras så här snabbt. En stor del av växthusgaserna (metan) har legat nerfrusna i permafrosten sedan förra gången det var varmt, för ca 125.000 år sedan. Koldioxiden kommer från fossilt kol som legat i marken i storleksordningen 50-100 miljoner år. Freoner har överhuvudtaget aldrig funnits i luften förut. Aerosoler har vi i och för sig i luften efter varje stort vulkanutbrott, varje stor skogsbrand och sandstorm. Men de lägger sig efter ett år, veckor eller dagar. Våra nuvarande aerosoler förnyas kontinuerligt och finns i luften år efter år (främst i Asien).
Det som sker just nu är inte onormalt ur ett tioårsperspektiv. Det har nämligen hållit på sedan efterkrigstiden (det var då det tog fart). Men det som sker är definitivt onormalt (jag skulle hellre säga ovanligt) ur ett geologiskt/historiskt perspektiv.
Mattias: Ingen, INGEN !! har framlagt några bevis på att koldioxiden ska orsaka katastrofer i framtiden.
Martin säger: I artikeln presenterar jag mätningar av temperaturer. Det står faktiskt ingenting om orsakerna till förändringarna. Ändå drar du slutsatser kring det.
Men eftersom du nämner det: Förändringar av växthusgaser (vattenånga, koldioxid, metan, lustgas, freoner…) påverkar klimatet. Liksom förändringar av albedo, aerosoler distribution av energi (tex havsströmmar), solinstrålning, Milankovichcykler mm. Nu liksom de senaste 4,2 miljarder åren.
Mattias: Gör om, Gör rätt!
Martin svarar: Detsamma.
//
Mattias, också i Karlstad
Martin: ”det är illavarslande. Dels att det går fortare än vad forskarvärlden sagt i gemensamma uttalanden”.
Hur kan du säga något sådant Martin? Det är inte sant. ”Forskarvärlden” (jag antar att du menar IPCC) säger att det i genomsnitt skall öka med o,3 grader per decennium. Detta är deras bästa prognos. 2000 till idag är inte i närheten av den värmeökningen.
Martin svarar:
IPCC anger olika utvecklingar beroende på vilka halter växthusgaser respektive vilka albedo vi får, samt beroende på hur känsligt klimatsystemet visar sig vara. Det blir ett intervall och mitt i det finner man som du säger 3 grader per 100 år, dvs i genomsnitt 0,3 grader per decennium. Men det är en accelererande rörelse, i början av 2000-talet ligger det på 0,15 till 0,2 grader/decennium (se tex IPCC AR4 WG 1, kapitel 10.3.1, bild 10.5, scenario A2, A1B eller B1).
Temperaturutvecklingen de senaste trettio åren (sedan 1980) ligger på ca 0,15 till 0,2 grader/decennium (NASA). Dvs IPCC:s scenarier över framtiden följer rätt väl vad som uppmätts fram till nu.
”Problemet” är att solen just nu strålar mindre än vad den kommer att göra om ett par år (om den följer sina 11-årscykler). Trots detta slår vi just nu globalt värmerekord för det första halvåret. Kommande år lär bli ännu varmare. Prognosen för antalet solfläckar säger att den skall nå sitt maximum 2013-14 och att detta maximum inte blir lika stort som det förra år 2000 (NASA). Som alla vet har solen har en stor inverkan på jordens klimat. Det är illavarslande att slå värmerekord när solen strålar som svagast.
Men du har helt rätt i att temperaturen hittills inte har ökat lika mycket som den kan komma att göra i genomsnitt kommande århundrade enligt IPCC. IPCC ligger rätt nära verkligheten. Min slutsats kvarstår: Folk behöver förbereda sig på förändringar som konsekvens av att klimatet förändras.
Jag har dock en väsentlig kritik mot IPCC:s scenarier: Det är min uppfattning att man har överskattat hur mycket fossilt kol (olja, kol och naturgas) som kan utvinnas kommande århundrade. Man har inte tagit hänsyn till Peak oil, coal och gas. Att lagren av fossilt kol är begränsade (vem trodde något annat?) förhindrar oss människor från de allra värsta framtida utsläppen. (Det var väl en för kontroversiell fråga för IPCC att komma enas kring hur mycket fossilt kol som fanns kvar så man gick på ”business as usual”.)
Det vi redan har släppt ut finns dock fortfarande kvar i luften och i haven. Klimatet kommer fortsätta att förändras och havens pH-värde kommer fortsätta att sjunka. (Koldioxid från luften binds i haven och gör dem surare.) Ett surare hav påverkar alla organismer som binder kalk till skal och skelett. Sänkningen av havens pH-värde skulle kunna avstanna, tex på grund av uppvärmning av haven, men/och då frigörs koldioxiden till luften igen med ännu kraftigare växthuseffekt som följd. (Voilá!)
Skall man vara lugn eftersom minskningarna av utsläppen kommer automatiskt då? Nej, vi bör föreställa oss hur världen kan komma att utvecklas (och hur vi skall hantera situationen) när/om det blir brist på energi. Det gäller i synnerhet olja som vi är hyfsat beroende av, både direkt och indirekt. En stor del av vår välfärd, mat, transporter, tillverkning, elproduktion, uppvärmning, tillväxt mm har hittills krävt tillgång till fossil energi. (Och Sverige är beroende av att det fungerar utomlands också.)
Vi kommer att behöva anpassa oss till minst en, kanske två, eller alla tre av följande: Klimatförändringar, Försurade hav och/eller Minskad mängd fossil energi. Det vara blev så.
I grunden handlar det om säkerhetspolitik.
Förlåt att jag kom så långt från den ursprungliga frågan om huruvida det var 0,2 eller 0,3 grader per decennium.
Jag brukar läsa den allmänna pressen om detta ämne men detta är den första gången jag hör att jordens medeltemperatur var rekordhög i vintras när vi frös här i lilla Sverige. Jag tycker mig inte ha någon tvivel på att lita på den här källan men hur ska man välja sina källor? Internet är den största propagandakanalen som någonsin existerat på jorden, onormalt stor, eller ovanligt stor. Finns det motsvarande forskning på opinionstemperaturen i folkhemmet där Nisse sitter och tycker till? – Och hur det i sin tur påverkar jordens temperatur? Jag skojar inte, för sambanden är komplexa och masspsykologin är slutligen det som avgör om vi som skenande art förbrukar vårt livsutrymme eller inte. En rent organisk mekanism om än ganska svårgreppbar för oss i deltagare.
Jag tror inte att vi behöver oroa oss för vår framtid överhuvudtaget eftersom vi redan bevisligen inte har den typ av intelligens som krävs för artens fortlevnad.
Martin säger: Människosläktet överlever. Men det blir inte lika bekvämt som tidigare.
Hur lång tid innan vi kan börja odla palmer här i Sverige?
Martin säger: Man har fått till det med sojabönor.
Bra! Nu behöver vi inte tveka längre! Martin har slagit fast att det är 100 proc. säkert människan ligger bakom klimatförändringen! Tack Martin för att du rätar ut frågetecknen och gör slut på diskussionen huruvida vi ligger bakom förändringen eller inte. Konsensusen inom forskarvärlden måste sålunda vara total, och all framtida debatt endast inriktad på hur förhindra kommande klimatkatastrofer. För som Kyrkan slår fast”Klimatet drabbar alla”!
Martin säger: Jag redovisar var vetenskapen står idag. Klimatfrågorna är, vetenskapligt sett, inte längre en kontroversiell fråga (som den delvis var på 1950 och 60-talet). Men medialt är den uppenbarligen en het potatis.
Jag säger det igen: Klimatet har ALDRIG varit konstant. Det förändras STÄNDIGT. Det började förändras i samband med att planeten fick en atmosfär. Bakterier var de första organismer som i stor skala skapade klimatförändringar. Men inte heller de gjorde det allena. Även bakterier var en del av de många processer som skedde då, för omkring två miljarder år sedan. Sedan dess har klimatet genomgått många små och stora förändringar. Livet har anpassat sig. Växter och djur är ständigt en del av klimatsystemet (vars stora element kan delas in i Atmosfär, Hydrosfär, Kryosfär, Geosfär och Biosfär).
Människan är EN DEL av de förändringar som nu sker. Men givetvis är det inte bara vi som skapar alla förändringar som nu sker. Var jag inte tydlig med det? Har jag inte poängterat att tex solen, Milankovichcykler mm spelar en stor roll? Liksom allt övrigt liv på denna planet. Men vi är den enda organsimen som för tillfället gör så omfattande saker att de kan jämföras i storleksordning med andra stora krafter (som tex Milankovichcykler).
Varför finns det sånt motstånd för att ta in att vi faktiskt påverkar vår omgivning i betydande omfattning? Jag vill dessutom poängtera att de aerosoler (partiklar) vi människor släpper ut påverkar klimatet i samma storleksordning som de växthusgaser vi genererat. Det handlar verkligen inte bara om koldioxid från fossilt kol.
Och varför raljera med begrepp som ”…Kyrkan slår fast…”?
Att inte ta in att a) klimatet förändras, b) människan påverkar förändringen och c) vi berörs av förändringarna, är ett strategiskt misstag. Som att tro att Internet bara skulle vara en övergående fluga eller att tro att internationella investmentbanker inte kan gå i konkurs eller att inte förstå hur en tsunami fungerar, eller…
Klimatförändringar är på riktigt. Orsakerna är kända. Det är ingen konspiration.
Det är också strategiskt viktigt ur ett näringlivsperspektiv. Vill man tex förstå i vilken riktning tex det amerikanska och kinesiska näringslivet rör sig så bör man kolla vilka vetenskapliga rådgivare ledarna i de länderna har. Chefen för amerikanska energidepartementet heter Steven Chu. Han är professor i fysik och är Nobelpristagare. Han tvivlar inte på att människan påverkar klimatet. Han har både koll på läget och stort inflytande.
Obama presenterade i förra veckan investeringar på 2 miljarder dollar i solenergi. Det är inte bara för att skapa nya arbetstillfällen. Han vill göra sig mindre sårbar för energikriser, minska utlandsskulden och kunna sätta större press på andra nationer vid klimatförhandlingar. Dessutom räknar han med att få tillbaka pengarna. Det är en bra investering.
Hade vi några svenska företag i solenergibranschen som ville ta del av de pengarna? Eller har vi gått på myten att det inte är lönt att satsa på solenergi? Google investerade nyligen 38 miljoner dollar i vindkraft. Varför då? Jo för att de räknar med att det är en bra investering.
Hur många chanser har näringslivet missat som konsekvens av att folk gått på myten (som lobbygrupper och okunniga journalister byggt upp) om att det skulle pågå en vetenskaplig debatt om huruvida vi påverkade klimatet eller ej? Kina, USA och Tyskland har satsat stort på solenergi. Danmark, Spanien, Tyskland, Kina och USA på vindkraft. Vi har haft tillgång till samma vetenskapliga information, men… femton år efter Toyota kommer Volvo på att de skall bygga energisnåla bilar, hybridbilar och elbilar. (GM fattade för övrigt inte vad som hände alls). Toyota gör det inte för att rädda världen, man gör det för att tjäna pengar.
Visst har vi en del framgångsrika svenska entreprenörer och företag. Men vi kunde gjort mer.
Vad gör vi nu? Fortsätter debattera som om de senaste femtio årens vetenskap inte fanns?
Hej jag känner hur allt förändras och jag tror på forskarna, men det skrämmer mig så mycket.
Därför tror jag en del inte vill tror att foskningen stämmer.
När jag tänker på det så börja jag tänka på när vi kommer försvinna från planeten, att människor kommer slutar som det gjorde med Dinosarierna.
Men jag lovar att jag kommer göra allt för denna planetern, men sen när jag tänker igen så undrar jag hur vi kommer lösa flygplanens bränsle, lastbilar m,m
Man vill ser en förändring fort.
MVH/Ann-Helen
Martin säger: Misströsta inte. Även om deras avslutning troligen var rätt så dramatisk så fanns det dinosaurer i mer än 100 miljoner år 😉
Jag småler när det blir debatt om klimat.
Tittar man på jordens historia i miljarder år, så ser man tydliga bevis att klimat har alltid förändrat. Då fanns inte människor, utan andra djur.
Jag tänker att jorden kommer några gånger i framtiden, att utplåna delar av livet. Men det överlever alltid någon form av liv.
Historia upprepar sig, vare vi, människor vill det eller inte. Vi kan inte påverka jorden efter hur vi vill ha det, utan jorden och solen påverkar och styr oss.
Vi är ingenting utan natur, jord och klimat.
Martin säger: Vi påverkar jorden. Men vi kan inte bestämma vad som skall ske.
Vi rycker i ratten, men styr inte.
Hej, jag har undrat länge varför det visas så olika väder hos er meterologer?
T ex imorgon säger ni att det blir 26 grader i Malmö medans en annan säger att det blir 22 grader. Det gör stor skillnad!
Vad ska jag rätta mig efter?
Ha det gott/ Ami
Åsa: Lol, det verkar ju inte bättre.
Martin: Varför heter det Pohlmans blogg när det för mesta är du som skriver i den? Jag gillar dig så mycket att jag tycker att du borde ha ditt eget namn på din/en blogg 🙂
Hejja alla entreprenörer som håller på att utveckla och distribuera solenergi, solfångare, vindenergi, vågenergi, torkade pellets som är effektivare än vanliga pellets, fjärrvärme, biogas, mmm jag hoppas gemeneman får upp ögonen och sätter en vindsurra på tomten och en solfångare på taket. Fossila energier kommer ta slut under en lååång övergångsperiod och bli väldigt mkt dyrare så utvecklingen kommer/går frammåt i takt med den.
Och hejja alla som tar cykeln till jobbet och affären, mest för ens välbefinnande men även lite för klimatet.
Ha det bra och njut av årstiden//Susanne
När lufttrycket störtdyker på kort tid, säg 10 min, och sedan stiger sakta igen….vad beror det på?
Martin säger: Det finns troligen någon kraftig konvektiv cell i närheten, ett cumulunimbusmoln eller en tråglinje.
Hej Martin! Jag tycker att det känns som om detta år hittills mer har varit som ett ”normalt” år, så som det var förr och så som det ska vara. Allting känns så rätt detta år; hur vintern och våren var, och hur sommaren varit fram till den värmebölja vi just nu upplever.
Vad är din syn på detta? Meteorologer säger att våren i år var ca 2 veckor försenad, (där jag bor i östra Svealand), men vad jämför man med då? Tycker mig minnas att våren de allra flesta gånger de senaste åren varit för tidig. Så när ska våren under perfekta omständigheter inträda?
När man kommer att debattera klimatförändringar finns det alltid människor som liksom strutsen stoppar ner huvudet i jorden för att gömma sig för det som verkar skrämmande.
Och det som du Martin berättar här gör i alla fall mig rädd! Och jag tror på dig! 🙂
Jag gillar inte sådan här värme som det är nu. Och jag skulle aldrig flytta till Afrika av det skälet. Men nu verkar det som att Afrika flyttar till oss istället!
Nej, tacka vet jag den underbara hösten och våren. Det är precis rätt och ”lagom” temperatur för en annan!
Soliga, mycket soliga hälsningar från södra Halland!
Finns det någon statistik över hur varmt det har varit på olika platser i världen under flera seklers tid?
Utan källor kan jag ju själv dra slutsatsen att vissa år är varmare än andra, vissa decennier är varmare än andra och samma sak gäller sekler och millennium.
Givetvis så har vi ämnen i luften som aldrig funnits förr, som tidigare nämnt CFC och förhöjda halter koldioxid.
Men… Hur vet vi ens att växthus effekten existerar?
Den ända energikällan vi har som kan bidra med en ökad temperatur är solen. Och om strålarna inte kan komma ut så energin/värmen stannar kvar på jorden, betyder inte det att de har lika svårt att ta sig.
Min teori är att desto mer gaser i luften gör så att mängden solstrålar in mot jordskorpan blir färre men de som kommer får svårare att ta sig ut vilket bidrar till att mer energi frigörs.
På detta sett hade ju jorden hållit sig någorlunda i ballans oavsett mängden koldioxid på jorden.
Om du statistiskt sett kan bevisa att jag har fel så ska jag givetvis släppa min tanke men jag har svårt att tro att den genomsnittliga temperaturen har blivit flera grader mer bara för att vi har mångprocentigt mer CO2 i luften.
Jag väntar på svar.
Mvh Felix
Martin säger: Hej Felix, tack för din fråga. Svaret nedan blir lite långt, men det beskriver grunderna i växthuseffekt och strålningsbalans.
Det är skillnad på energin som kommer in till jorden och den som lämnar jorden ut till rymden. In kommer kortvågig energi från solen, den mesta energin i form av synligt ljus. Ut från planeten strålar långvågig strålning, värmestrålning. Detta helt enkelt beroende på att solen och jorden har olika temperaturer.
Olika gaser har olika förmåga att absorbera energi. Luften är relativt genomskinlig för solens korta strålar (undantaget UV-strålarna som absorberas av ozon), så mycket av solljuset strålar igenom atmosfären. Det som inte reflekterats av molnen når marken.
(En del energi, ca 30%, reflekteras av moln, hav, skogar öknar osv. Den ”studsar” därför direkt ut i rymden. Detta kallas jordens albedo. En förändring av albedot påverkar också Jorden klimat.)
Marken blir därmed varm. Energin som kom in i form av kortvågig strålning (synligt ljus) omvandlas till långvågig strålning (värme).
När värmeenergi sedan skall ut i rymden igen visar det sig att atmosfären inte längre är lika genomskinlig. Vissa gaser i luften (vattenånga, koldioxid, metan, lustgas och freoner) absorberar värmeenergin. Energin frigörs i och för sig bråkdelen av en sekund senare, men resultatet blir att värmeenergi ”studsar” omkring i luften. Resultatet, att strålningen inte obehindrat åker igenom atmosfären, kan liknas med att luften blir ”grumlig” för värmestrålning. Som dimma, men inte synligt ljus utan för värmeenergi.
Luften blir som bekant tunnare ju högre upp man kommer. Så allteftersom värmeenergi ”studsar” allt högre så ökar sannolikheten att den skall kunna stråla ut i rymden. När detta sker lämnar den värmeenergin planeten Jorden. Energin som åker ut i rymden motsvarar nu den temperatur som råder vid den höjd från vilken den strålade ut i rymden. Om energin lämnar planeten Jorden från 5 km höjd, så motsvarar den temperatur som råder vid 5 km höjd (vilket varierar, men är i snitt omkring -18 grader).
Observera att det primärt är atmosfären, och inte markytan, som strålar ut energi i rymden.
Att värmeenergi studsar omkring i luften och inte omedelbart strålar ut i rymden är vad vi kalla växthuseffekt. Utan växthuseffekten så hade planeten varit minst 33 grader kallare än den är idag. Planeten hade varit djupfryst och liv som vi har idag hade inte varit möjligt (det hade nog funnits lite enklare livsformer kring hetvattenkällor i djuphaven).
Den energimängd som lämnar planeten motsvarar den temperatur som jorden strålar ut i rymden. Man kan mäta den tex från en satellit.
– När den energimängden är lika stor som den som jorden tar emot från solen så är jorden i energibalans med sin omgivning (rymden).
– Om Jorden strålar ut mer energi sker en avkylning av planeten (tänk dig en varm kopp kaffe som strålar ut mer energi än den tar emot, den blir svalare).
– Om mindre energi strålar ut än vi tar emot sker en uppvärmning.
Om det av någon anledning blir mer växthusgaser i atmosfären så kommer luften att bli ännu lite ”grumligare” för värmestrålningen. Det betyder att värmeenergin kommer att tvingas ännu lite högre upp i atmosfären innan den kan lämna planeten och stråla ut i rymden.
Och högre upp i atmosfären är det kallare. Värmeenergin som strålar ut i rymden motsvarar därmed en lägre temperatur. Jorden, sett från rymden, ser kallare ut. Men lika mycket energi kommer till planeten (från solen). Det betyder att energi ackumuleras på planeten! Det sker med andra ord en uppvärmning.
Vi är nu i denna fas av uppvärmning. Genom att vi har mer växthusgaser i luften än tidigare så är luften mer ”grumlig” för värmestrålning. Planeten strålar inte ut lika mycket energi som den tar emot. Det blir varmare.
Denna uppvärmning kommer att fortgå till dess atmosfären har blivit så varm att den återigen strålar ut lika mycket energi som kommer till oss från solen.
(Som om inte det var nog så förändrar vi jordens albedo, dvs reflektionsförmåga, genom luftföroreningar. Luftföroreningarnas nettoeffekt är att de reflekterar solstrålning, de har alltså en avkylande effekt.
Är det bra? -Nej. De maskerar, döljer, den latenta uppvärmningen. Vi har en förstärkt växthuseffekt som motsvarar mer än de 0,75 grader vi ser. Den dagen vi slutar skapa luftföroreningar ser vi hela effekten av de växthusgaser som redan finns i atmosfären. Det är troligen drygt 2 grader. Vi har målat in oss i ett hörn där vi snart måste artificiellt och avsiktligt starta med ”geoengineering”, dvs aktivt påverka vårt klimat. Jag ställer mig frågande till om vi människor klarar av att hantera den uppgiften.)
En förändrad strålningsbalans, är en grundläggande faktor vid alla klimatförändringar, genom alla årmiljoner. Om antingen solens strålning förändras, planetens albedo (reflektionsförmåga) förändras, eller halten växthusgaser förändras så får man klimatförändringar. Det är högst naturligt.
/Martin Hedberg
PS. När jag skriver ”energi” ovan så avser det energi per tidsenhet, dvs effekt (W/m2). Men ”energi per tidsenhet” är lite långt och väl akademiskt i detta sammanhang. Och ordet ”effekt” missförstås lätt då det i vardagstal betyder något annat än den fysikaliska betydelsen som jag talar om ovan. DS.
Hej Martin. Tack för de utförliga och pedagogiskt förklarade inläggen! Vissa personer verkar dock inte läsa hela texten innan de kommer med kommentarer.
Hej Martin!
Tack för de intressanta svaren. Speciellt svaret till Felix var bra!
Allting handlar alltså om en (energi)balans som allt annat här på jorden enligt min åsikt.
Så frågan är alltså om människan har möjlighet att rubba denna balans ur sitt jämviktsläge så att hela systemet faller?
Eller är det självreglerande, så att det kan aldrig tippa över utan korrigerar bara bort orsaken till obalansen (människan.)
Har vi någon möjlighet att korrigera i tid när vi väl måste för att överleva, eller är vi då bortom point of no return och kommer människan då gå under på grund av sitt oglobala egoistiska kortsiktiga tänkande.
Jag tror att jorden kommer att överleva allting som människan kan utsätta den för… men människan kan kanske inte det.
Min fråga är väl det som står i tredje stycket, påverkar vi jorden så mycket att det gör någon skillnad? Jag vet att det finns olika åsiker om detta inom forskarvärlden.
/Ralph
Martin svarar först med en motfråga: Vad menar du med att ”hela systemet faller”?
Systemet har både positiva och negativa återkopplingar. De positiva förstärker en initialt lite förändring, de negativa verkar dämpande (de har alltså inget med ”bra” eller ”dåligt” att göra).
Rubbas balansen, tex energibalansen, så reagerar systemet på det. Det är därför jordens (mark, luft, isar, vatten…) medeltemperatur stiger.
En negativ (dämpande) återkoppling är att när atmosfären blir varmare så strålar den ut mer energi -en varmare atmosfär bromsar alltså förändringarna.
Men det finns även positiva, förstärkande återkopplingar: Samtidigt med att jordens medeltemperatur stiger så smälter allt mer glaciärer. -Det har en uppvärmande effekt eftersom marken/havet under glaciärerna är mörkare än snön/isen. Vi får en förändring av albedot, jordens reflektionsförmåga, vilket i detta fall värmer ytterligare (varvid mer is smälter, …).
En annan positiv, förstärkande, återkoppling är att när permafrosten töar så frigörs metangas och koldioxid. Dessa förstärker växthuseffekten (det gör ingen skillnad om det är vi eller övriga naturen som ökar på halterna.)
Vi kommer inte att i framtiden återfå det klimat vi hade tidigare eller har nu. Förhoppningsvis kan/kommer naturen att finna ett nytt relativt stabilt klimat inte för långt från nuvarande läge. Det kommer dock att bli i en varmare värld. Om det sedan är två, tre eller sex grader varmare, det återstår att se. Och om det blir om femtio eller femhundra år, det vet ingen. Inte heller hur länge det kan komma att vara ”stabilt” (relativt stabilt).
Man kan även tänka sig att klimatet oscillerar, svänger fram och tillbaka. Det har hänt många gånger tidigare. Studerar man hur jordens medeltemperatur varierat de senaste 800.000 åren (tex genom att studerar borrkärnor från glaciärer) så finner man att planeten haft relativt stabilt klimat de senaste tolvtusen åren. Innan dess fanns det många perioder då klimatet varierade kraftigt (glaciärer växte och krympte, golfströmmen kom och gick mm).
Det är rimligt att anta att ju mer vi förändrar systemet (växthusgaser, albedo, skog/jordbruk osv) destor större är sannolikheterna att a) förändringar sker i naturen, b) de blir stora.
Vår civilisation har utvecklats då klimatet varit relativt stabilt, de senaste 12.000 åren, Civilisationen har ingen erfarenhet av klimatförändringar. (Det är till och med rimligt att anta att det relativt stablia klimatet bidragit till att vi lyckats uteckla civilisationen som vi har.) Stiger havsnivån påverkar det städer, dricksvatten, jordbruksmark mm. Hur skall vi hantera det? Om näringskedjan i haven rubbas på grund av försurning (lägre pH-värde), hur skall vi hantera det? Osv. Vi är mycket sent ute för att hantera dessa frågor.
Eftersom klimatet varierat så många gånger tidigare och eftersom vi uppenbarligen ändrat på vitala delar av systemet (albedo, växthusgaser, skogar mm) så bör vi inte förutsätta att Naturen skall vara opåverkad just den här gången (även om det vore bekvämast för oss).
Systemet är komplext. Ändras någon del så påverkar det andra delar. Det finns positiva och negativa återkopplingar. Tidsaspekterna är från bråkdelar av sekunder (tex strålning) till tusentals år (tex havens omblandning). Personligen tror jag inte att Naturen besitter någon förmåga att ”skipa rättvisa”.
Rättvisa är något som vi människor hittat på. Naturen är inte rättvis (ur vårt perspektiv). Se bara så så många som går fria trots att de gjort onda saker och så många oskyldiga som drabbas tex i naturkatastrofer eller som följd av andra människors handlingar.
Planeten kommer att snurra vidare och liv kommer att fortsätta att utvecklas och anpassa sig till de förutsättningar som råder just då. Om många tusen (kanske miljoner?) år kommer de som då lever och har förmåga att reflektera över förhistoriska händelser att finna tydliga spår av vad Homo Sapiens gjorde under 1800, 1900 och 2000-talen.
Hejhej 😉
Ok.. jag tror vi kan plantera palmer här om ca 10 år.Känns det som nåt bra eller? Näe.. inte för mig iaf.Skulle de bli så, så är ju inte detta nåt bra tecken.Speciellt om man kan plantera palmerna ända här uppe i Norrbotten.
Får väl hoppas att det inte blir så..
Ha de… 😉
Det här är precis som på 40 talet. Det var en vinter som hette duga, hade dagen experter varit med då så hade vi varit på väg mot en istid, och det fanns otroligt varma sommrar på 40 talet oxå. Det går runt fattar inte experterna de.
Så länge jag kan minnas är det forskare som pratar om dommedagen hela tiden,,,,varmt eller kallt.
Martin svarar: Förutom att din slutsats inte är korrekt så använder du är ett cirkelbevis i din retorik: Hur kan du veta att det som forskarna sade på 40-talet inte stämmer? Jo du tittar på vetenskapliga fakta idag.
Hmm, men å andra sidan säger du ju att forskare inte har koll idag. Hur kan du då lita på de fakta du använder (för din fakta kommer väl från forskare?) för att säga att forskarna hade fel på 40-talet?
Ditt argument liknar ett som är en rest från kalla kriget och hoten från globalt kärnvapenkrig. På 70- och 80-talet räknade forskare på om ett globalt kärnvapenkrig skulle kunna skapa förutsättningar för en ny istid genom att så mycket partiklar sprids i atmosfären och stänger ute solljus, ”nukleär vinter”. Förutsättningarna för nukleär vinter debatterades av forskare. Det plockades upp av journalister som berättade att forskare räknade på om vi skulle kunna skapa en istid igen.
Men/och det ligger ingen som helst motsättning i att vissa forskare räknar på effekterna av nukleära kärnvapenkrig (kallare) och andra (eller tom samma foskare!) räknar på effekterna av tillförsel av växthusgaser (varmare). Men medialt låter det som om forskarna är förvirrade och inte vet om det blir kallare eller varmare.
Forskarvärlden är vare sig inte förvirrad eller tvivlande om växthuseffekten. Klimatproblemen är på riktigt.
Du pratar om domedagen. Det är din egen tolkning. Det är väldigt få forskare som använder såna ord. De flesta forskare inser att när vi förändrar naturen och klimatet, då tvingas vi, och resten av biosfären, att anpassa oss. För vissa innebär det fördelar, men för de flesta innebär det nackdelar. Om nackdelarna blir för stora så dör den individen och till slut hela arter ut. Men allt går inte under i en stor smäll (som domedagen eller armageddon). Det sker sakta, gradvis och ibland lite snabbare.
Aralsjön finns snart inte mer. Spelar det någon roll? Den kinesiska delfinen finns inte mer. Spelar det någon roll? Hälften av jordens regnskogar finns inte mer. Spelar det någon roll? Människor i arktiska miljöer ser sina hus raseras när permafrosten töar. Spelar det någon roll? Sannolikheten för värmeböljor med dödsfall i Europa har ökat markant (manifesterat av värmeböljan 2003 under vilken 30.000 fler människor dog än under en normal sommar). Spelar det någon roll? Många tycker att det spelar någon roll. I synnerhet de som drabbas direkt. (Inte alla exempel ovan har med klimat att göra. Men de är alla konsekvenser av människans agerande.)
Jag frågade en forskare en gång vad som skulle krävas för att folk skulle förstå. Han svarade ”A double whammy”, en dubbel knockout. När en individ drabbas av två av varandra oberoende klimatrelaterade katastrofer, då trillar poletten med säkerhet ned. Det kan vara en ovanligt kraftig orkan och en omfattande skogbrand, eller en flera år lång torrperiod och en kraftig översvämning eller…
Jag tycker det är minst sagt trist om det är så att den genomsnittlige människan skall behöva erfara en katastrof eller två för att känna sig motiverad att ta till sig väl dokumenterad och verifierad vetenskap.
Jag tycker det är sunt att ha en ifrågasättande attityd till forskning, framför allt när den innehåller så många osäkra faktorer som klimatforskning. De resultat som Martin redovisar är säkert korrekta utifrån den modell som använts. Frågan är snarare hur väl och heltäckande modellen är. Den kommer säkert att revideras fortlöpande i takt med att nya rön blir kända. Under tiden måste man fortsätta med den data som är känd vars resultat driver fram nya modeller.
Själv ställer jag mig frågande till havshöjningarna på ”flera meter” inom väldigt korta perspektiv. Var står forskningen med denna profetia idag? Såvitt jag har förstått från uttalande av oceanigrafer så var havshöjningen efter senaste istiden marginell i förhållande till en del av dagens profetior.
För övrigt är det inte någon som helst fara för vår planet. Den har varit med om värre saker. Däremot kan mänskligheten vara i fara, men vi faller möjligen på eget grepp. Samtidigt är vi förmodligen knappast mer än ett kommatecken i jorden evolution. Att tro något annat är att tillmäta mänskligheten för stor betydelse.
Martin säger: Forskningens kärna är att ifrågasätta.
Vetenskapen utvecklas hela tiden. Förr trodde man jorden var platt och låg i universums centrum. Sedan insåg man att jorden var rund, som andra planeter och att jorden och de andra planeterna i vårt solsystem roterade kring solen. Sedan insåg man att det fanns kvantfysik, sedan…
Det bästa man kan göra, även när man inser att vetenskapen troligen kommer att komma med uppdaterade och nya rön, är att ta till sig av den senaste forskningen. Och det skall inte vara några vidlyftiga antagen ”kanske skulle det kunna vara så här…”, det skall vara forskning som passerat ”peer review”-granskning där vem som helst givits tillfälle att ifrågasätta och kritisera forskningsmetoderna och slutsatserna.
Det jag presenterade i artikeln rörande växthuseffekten, strålningbalans mm är allmän kunskap inom vetenskapen. Surfa in på Nature, Science, PNAS eller någon annan vetenskaplig tidskrift och kolla hur de beskriver klimatfrågorna.
Havsnivån: Sedan början av 1900-talet har havsnivån stigit med 0,2 meter, dvs i snitt 2 mm/år. men de senaste åren har det accelererat. Just nu stiger den med ca 3 mm/år. Det blir 0,3 meter på hundra år om man extrapolerar den trenden. Havsnivån stiger både till följd av att glaciärer smälter och på grund av att det allt varmare havsvattnet expanderar.
Men vi kan inte iskallt förutsätta att den takten skall fortsätta. Det kan gå långsammare och det kan gå fortare. Man måste söka efter orsaker till det ena eller det andra. Det är inte osannolikt att (utan att gå in på alla varianter) det kan gå fortare. Detta bland annat eftersom avsmältning är en positivt återkopplad blöt process. Förändringar av albedo kan snabba upp processen och framför allt kan det gå fortare om stora isberg (som står på land eller havsbotten) bryts loss och driver ut till havs. Det finns förutsättningar för detta, både på Grönland och Antarktis (främst Västantarktis).
En annan variant är att räkna på hur mycket energi som ackumuleras på grund av energiobalansen och anta att den fördelas mellan hav, land, luft och isar. Om man antar att isarna får x perocent av energin (tex samma andel som de fått hittills) så kommer y m3 att värmas till mer än 0 grader C, dvs smälta och då får man z meters havsnivå (jag har inte siffrorna i huvudet just nu).
Men det låter kanske lite spekulativt (om än inte lika spekulativt som att havsnivån skulle vara konstant).
Men man vet också att havsnivån vid den förra värmeperioden, för ca 125.000 år sedan, var 4-6 meter högre än den är idag. Vid det tillfället var det ca 2 grader varmare än vad vi hade i början av förra seklet.
Om det i framtiden blir tre grader varmare , dvs ytterligare en grad varmare än det var vid förra värmeperioden så är det rimligt att anta att havsnivån i en sådan situation kan bli lika hög eller kanske tom högre än vid det tillfället.
Så. Om det blir två-tre grader varmare så ör det tänkbart att havsnivån stiger med 4-6 meter. Frågan är om det sker om hundra år eller om det krävs tusen år för havsnivån att ”komma ikapp” temperaturen? Ingen av oss lever då, vi får inte veta. (Men man skulle kunna argumentera för att vi trots det har visst ansvar för vad som sker då?)
Men hur ser det ut om 20 eller 50 år? Det räcker med 0,5 meter för att stora delar av Nilendeltat, New Orleans, Bangladesh mm till stor delar blir obrukbara till det människor gör där idag. (Spelar det någon roll?) När sker det?
Människor frågar efter övertygande bevis. Forskare tycker att de redan presenterat övertygande fakta, mätningar, granskningar, förklaringar och scenarier. Vad mer krävs? Jo kanske att havsnivån stiger med en meter. Då kan vi säga att vi har bevis för det. Men vad skall vi göra sedan? Fråga oss: ”Hur mycket mer kan havet stiga?” en meter, två eller tre? Ingen kommer att veta då heller. Låt oss vänta och se! Då får vi konkreta bevis. Tyvärr löser inte det problemen.
Håller med dig fullständigt i sista stycket. ”Rädda klimatet” skanderar många. Vadå? Är klimatet i nöd? Kommer det att upphöra att existera? Nej, det är oss människor (och en hel del andra djur) som, moraliskt sett, borde räddas. Men planeten Jorden fixar det här. Den har varit med om åtminstone fem ”great extinctions” tidigare. Det blev några ordentliga hack, men Livet rullade på.
Planeten Jorden har all tid i världen. Det har inte vi.
/Martin
Hej
Min förra insändare var me nån sorts glimt i ögat, men de är bara en ironisk glimt i ögat.
Jag känner bara att det nog inte finns någon forskare som kan svara på hur utvecklingen av the Earth ser ut, personligen så tror jag det går åt Hellskotta me allt, de e bara att försöka leva så länge de går,för jag skulle tro att vi människor är ju inte lika tåliga som Dinousaurierna var, Tyvärr.
Hej Martin! Jag tycker att det känns som om detta år hittills mer har varit som ett ”normalt” år, så som det var förr och så som det ska vara. Allting känns så rätt detta år; hur vintern och våren var, och hur sommaren varit fram till den värmebölja vi just nu upplever.
Vad är din syn på detta? Meteorologer säger att våren i år var ca 2 veckor försenad, (där jag bor i östra Svealand), men vad jämför man med då? Tycker mig minnas att våren de allra flesta gånger de senaste åren varit för tidig. Så när ska våren under perfekta omständigheter inträda?
Martin säger: Man brukar jämföra med en 30-års referensperiod. Såsom vädret var i genomsnitt under åren 1961-90 motsvarar då ”normalt” väder.
I och med att klimatet förändras (oavsett orsakerna) så förändras också vad som är normalt. Man flyttar därför fram perioden vart tionde år. Det kan dock medföra vissa problem. Det är å ena sidan relevant att ”hänga med i utvecklingen”, men å andra sidan kan det skapa missförstånd om referensen man använder förändras.
Det är inte sannolikt att våren kommer exakt på ”rätt” datum varje år. Det skiftar från år till år. Det blir till ett medeldatum.
Man kan jämföra med medellängden på svenska män. Låt oss anta att den är 178 cm. Det betyder inte att alla svenska män är 178 cm. Det mest sannolika är faktiskt att en svenska man inte är 178 cm (mätt på en centimeter när).
Det behöver dessutom inte ens vara lika många män som är kortare än 178 jämfört med de som är längre. Tänk om svenska män bara kom i två längder. Det vanligaste (88% av männen) var att man blev 175 cm, eller så var man lång, 12% blev två meter. I genomsnitt blir det en längd på 178 cm, men trots det finns det i exemplet många fler i den korta versionen än den långa.
Vad jag vill säga är dels att att våren inte behöver komma exakt på ”rätt” datum, dels att det kan vara vanligare med avvikelser åt ena än det andra hållet. Men det balanseras i så fall av att det inte är så långa avvikelser åt det ena hållet. (Statistik är ett kapitel för sig)
Jag skrev lite om vårens ankomst. Du finner det här.
Tack för Sveriges bästa vädersajt 🙂
Hej!
Jag är väldigt intresserad av väderrekord och har några frågor. Det skulle vara intressant att få reda på genomsnittliga temperaturer för tex värmeböljan 1994 (under fotbolls-vm) i bla Stockholm och jämföra dessa med värmeböljan vi nu upplever. Skulle vilja veta genomsnittstemperaturen för juli 1994 och juli 2010 (den som hittills varit) sedan maxtemperaturer samt minimitemperaturer och även badtemperaturer. Vet inte om du kan ta fram svaren på dessa frågor. Om inte, var kan jag hitta information om detta?
Tacksam för svar!
Martin säger: Hej. Du frågar efter en hel del information och jag kan tyvärr inte ta fram allt du önskar. Jag råder dig att ta kontakt med SMHI som ansvarar för insamling och lagring av väderdata.
En del finns fritt tillgängligt, en del får du kanske betala för.
Hej Martin.
När det gäller klimatet och vår inverkan.
Jordens bana är inte stabil över tid .
Vi har exentricitet och precesion.Är dessa avvikelser mätbara och påverkande?
För några år sedan såg jag en uppgift om att då kända oljereserver täcker ca. trettio år.
Hur stor inverkan på klimatet har den reserven.
Det är inte troligt att den reserven får förbli outnyttjad.
Martin säger: Hej Ernst. Att jordens bana kring solen inte är konstant utan varierar över tiden beskrivs av Milankovichcykler Begrepppet nämnde jag bland annat i i svaret till kommentar nr två, men här kommer en lite utförligare beskrivning.
Det är tre faktorer som varierar, excentricitet, precession och jordaxelns lutning. Variationerna påverkar hur mycket solenergi som når jorden och hur den fördelas över latitud och årstid. Milankovitch var en serbisk ingenjör och matematiker som arbetae med detta i början av seklet.
De har olika periodicitet. Variationerna är på skalan tiotusen till hundratusentals år. Det tar tex 41.000 år för jordaxelns lutning att gå från att luta 22,1 grader till att luta 24,5 grader (relativt jordens bana kring solen) och tillbaka till 22,1 grader igen. Just nu är lutning 23,4 grader.
Man vet att Milankovichcyklerna är en faktor man måste beakta när man vill beskriva hur planeten gått in och ur istider. Givetvis har man med faktorerna även i dagens klimatforskning, men/och man skall veta att förändringen av energi på grund av Milankovichcykler på skalan hundra år är mycket liten. (Milankovichcyklerna varierar ju på skalan tiotusen till hundratusentals år).
Milankovichcyklerna är en god kandidat till förklaringen om hur planetens klimat förändras, tex istider. Istider har en periodicitet på omkring hundra tusen år. Dock kan inte Milankovichcyklerna allena förklara varför istider kommer och går. Det stämmer ganska bra, men inte tillräckligt.
Det skall även sägas att förra gången det blev varmare, när vi gick ur den senste istiden, så tog det ca 10.000 år för Jorden att bli omkring fem grader varmare. Denna övergång från istid till ”interglacial period” (som givetvis inte var orsakad av människan) drevs bland annat av förändringar av solinstrålning (Milankovichcykler) och återkopplingar i klimatsystemet. Livet på planeten påverkades på många sätt (tex smälte Skandinavien fram från att tidigare ha legat under glaciär och till stor del även under havsnivå).
Dagens, och framför allt morgondagens, klimatförändringar orsakas främst av andra saker än Milankovichcykler. Något som dock är lika verkningsfullt idag som alltid är alla återkopplingar, positiva och negativa (som jag skrev om i en tidigare kommentar). När det blir varmare så frigörs mer metan och koldioxid av naturen själv! Vi är ännu bara i början av dessa processer. Processer som vi inte kan kontrollera (det gäller att se till att de inte startar). Man kan säga att vi håller på att varva upp naturens egna förändringsprocesser.
Så till oljan: Jag tror som du att en stor del (större delen?) av den olja som är tekniskt och ekonomiskt tillgängliga kommer att utnyttjas. Man måste även beakta naturgasen och framför allt stenkolet. Varför skulle vi låta den vara kvar i marken om det går att utvinna den? (!)
Det finns mycket kvar, men ingen vet hur mycket. Inte heller hur stor del av detta som är tekniskt och ekonomiskt tillgängligt. Kanske lika mycket som vi använt eller fem gånger den mängden vi redan har använt?
Det är inte så mycket olja att vi inte behöver beakta vad som händer när efterfrågan överstiger tillgången (brist, prisökningar, konflikter…). Men det är tillräckligt mycket för att befästa klimatproblem på en ännu allvarligare nivå än vi trots allt har idag (inklusive alla latenta klimatförändringar, tex har glaciärerna inte ”smält ikapp” temperaturen).
Det är en stor risk att det är för lite olja, kol och naturgas för att kunna tillgodose efterfrågan (våra samhällen är trots allt rätt beroende av fossilt kol). Hinner vi ställa om till alternativa energikällor? Något som är intressant både ur klimatperspektiv och energitrygghetsperspektiv.
Som våra samhällen ser ut idag så har vi fundamentala problem. Vi är beroende av olja/kol/naturgas -som sinar och kanske inte ”räcker”. Råvarorna skapar dessutom klimat- och miljöproblem (brytning av stenkol är tex en stor källa till spridning av arsenik och kvicksilver i naturen).
Vad händer om det fossila kolet börjar sina? Vad händer om det finns mycket kvar? Hur lång tid tar det, vilka tidsskalor rör vi oss med?
Om man vill veta hur mycket kol människan släppt ut i atmosfären kan man ta våra historiska årliga utsläpp gånger antalet år. Man måste dessutom lägga till de skogar som vi skövlat. Nu för tiden är regnskogen i fokus, men före industrialiseringen var det främst skogar i Europa som skövlades. Skogar som inte växt upp igen. Ca en tredjedel av människans utsläpp av koldioxid kommer från skövlade skogar. Två tredjedelar från fossilt kol. Observera att våra historiska utsläpp är lika viktiga som våra nuvarande, momentana. Att vi har högre halter koldioxid i luften idag beror främst på vad vi gjort tidigare. Kolet ackumulseras, lagras i atmosfär, hav och biosfär.
Finns det för mycket eller för lite fossilt kol kvar? Vi får problem i vilket fall som helst (och observera att vi även påverkar klimatet med metan, lustgas, freoner, aerosoler och albedoändringar).
Eller hinner vi? Har mänskligheten (inte bara några hundra miljer enskilda individer) förmåga att ställa om innan problemen är de facto och irreparabla? Och nu pratar vi inte bara klimat- och miljöproblem utan även tillgång till energi.
Klimatkompensering, handel med utsläppsrätter mm har fördelar, tex påskyndar det omställnigen av samhället till mer hållbart, det minskar enskilda individer, företags och nationers fossilberoende och det skapar förutsättningar till välfärd i utvecklingsländer.
Men observera att handel med utsläppsrätter, klimatkompensering mm inte riktigt är så verkningsfullt för att förhindra klimatförändringar om man väl bestämt sig för att utvinna den olja, kol och naturgas som finns tillgänglig. Det som utvinns kommer att förbrännas (det är ingen vits att lagra olja i cisterner i tusen år) och då hamnar koldioxiden till slut i atmosfär, hav och biosfär. Trots klimatkompensering.
För att människan skall undvika allvarlig påverkan på klimatsystemet måste vi låta fossilt kol vara kvar i marken, trots att den kanske är ekonomiskt och tekniskt mäjlig att utvinna. Och vi måste låta skogar stå kvar på marken (20 % av våra utsläpp av CO2 kommer från skogsskövling som också medför andra moraliska och ekologiska problem).
USA har gjort stora framsteg i att begränsa kolbrytning (men man har också stora problem). Vi är på väg i den riktningen. Är vi förberedda på det? Ju längre tid vi låter bli, desto fler människor blir desto mer beroende av fossilt kol. Och desto svårare är det att låta kolet vara kvar i marken och skogarna på marken. Hinner vi fasa ut våra ohållbara system i tid för att undvika allvarlig påverkan på klimat och ekosystem? Och hur allvarliga problem får vi av själva utfasningen?
Det är inte underligt att många väljer att förneka både problem, orsaker och samband.
Men det är som att gräva ner inte bara huvudet utan hela kroppen i sanden när tsunamin laddar upp.
Hej Martin!Tack för ditt svar. Jag läste om Milankovich i wikip.men såg inte sambandet.Jag var övertygad om att precesion och jordaxelns lutning var samma sak.I vilket fall parametrarna är med så det är lungt vad gäller det. En annan reflexion dök upp här.När det gäller skogsavverkning-(skövling)kontra asfalterade ytor:finns någon uppfattning om förhållandet? Asfalterade ytor:motorvägar,p-platser flygfält osv. Finns något mått på en uppvärmningseffekt från dessa ytor?