Visste du: Kall och varm luftmassa

Av Martin Hedberg

En karaktäristisk egenskap hos en luftmassa är dess temperaturstruktur. Därför beskriver man ibland en luftmassa genom att jämföra dess temperatur med temperaturen på underlaget som de strömmar över.

Luft som är kallare än den underliggande marken kallas kallmassa. De lägre skikten värms av den relativt sett varmare marken, blir lättare än luften ovanför och börjar stiga. Detta sker i form av stora ”bubblor” av luft (termik) som lämnar marken och ersätts av kallare luft ovanifrån. Denna typ av vertikala rörelser är typiska för kallmassor som därför sägs vara labilt skiktade.

Konvektiva moln

I Skandinavien är det vanligt med kallmassor i samband med att nordvästliga vindar sveper ner maritim Polar- eller Arktikluft från Norska havet över skandinaviska fjällkedjan. På hösten och för-vintern bildas kraftiga snöbyar längs östersjökusten då kontinental Polarluft strömmar ut från Ryssland och Finland. Kallmassan hämtar då fukt och energi från den (relativt sett) varma Östersjön. Fukten och energin bildar efterhand kraftiga snöbyar vid svenska kusten.

Sikten är oftast god i kallmassor (frånsett i nederbörd). Den goda sikten hänger samman med att luften är torr och ofta innehåller väldigt få stoftpartiklar. I kallmassor är vinden ofta byig.

På motsvarande sätt definierar man en varmmassa som luft som är varmare än sitt underlag. Tvärtemot kallmassan är varmmassan stabilt skiktad då marken kyler de lägre skikten av luften som därmed blir tyngre än den varmare luften ovan. Denna struktur motverkar vertikala rörelser.

Stratiforma moln, dimma

Det är vanligt med hög luftfuktighet i varmmassor och de innehåller ofta en mängd partiklar (sot, damm och luftföroreningar) som gör att sikten försämras. Dis, dimma, låga moln, lätt snöfall eller duggregn är vanligt i varmmassor.

I varmmassan är vinden ofta stadig snarare än turbulent. Men vinden kan däremot variera markant med höjden. Det är inte ovanligt med lugnt vatten och svaga vindar närmast marken eller vattenytan, samtidigt som det råder betydligt kraftigare vindar bara några tiotals meter upp i luften!

Som vi har sagt tidigare så kan samma luftmassa uppträda antingen som varmmassa eller som kallmassa. Det beror helt och hållet på temperaturen på det underlag som den strömmar över!

/Martin

Related posts

One Thought to “Visste du: Kall och varm luftmassa”

  1. Ernst

    Hej!
    Fråga.Varför är nordliga och nordvästliga vindar byiga?
    mvh.

    Martin: Vindarna blir byiga när luften är labilt skiktad, dvs instabil. Det sker när de lägre luftlagren är varmare än de ovanför. Luften blandas då om genom termik, eller helt enkelt genom att luften närmast marken har lägre densitet än den högre upp. Luften ”bubblar” då upp från nära marknivå till högre höjder.
    En vanlig situation då detta uppstår är dels under vår och sommartid när solen värmer marken och/men luften ännu inte är så varm. En annan än när kall luft transporteras in över (relativt sett) varmare mark. Det är detta som ofta sker vid nordliga vindar.

Kommentera