Vad betyder de olika varningarna?

Av Martin Hedberg

Vad betyder varningarna? Så här i oväderstider så florerar många varningar. Hur var det nu, är en klass 1 varning värre eller mindre farlig än en klass 3? (3 är farligast). Och vilka definitioner gäller för de olika väderfenomen som kan kopplas till risker för liv, egendom och samhällsfunktioner?

Beskrivning av de olika nivåerna på varningar i korthet:
Klass 1
: Väderutveckling väntas som innebär vissa risker för allmänheten och störningar för en del samhällsfunktioner. Väder, men inget ovanligt väderfenomen, som innebär fara, skador eller störningar för vissa aktiviteter.

Klass 2: Väderutveckling väntas som kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

Klass 3: Mycket extremt väder väntas som kan innebära stor fara för allmänheten och mycket stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

Detaljerad beskrivning av innebörden av de olika nivåerna:

Klass 1 (den lägsta nivån av varningar):

Typ och Konsekvens till LANDS:

  • Mycket hårda vindbyar: >21 m/s. Grenar och enstaka träd knäcks, problem för höga fordon.
  • Snöfall: I regel när det väntas minst 5 mm på 6 timmar omräknat till smält form. Tidigt eller sent på säsongen kan varning skickas vid mindre mängder. Risk för halka på vägar.
  • Isbeläggning: Väder som medför ishalka. Exempel regn som följs av snabbt fallande temperatur till 0˚C eller kallare på vägbanan.
  • Rikligt regn: > 35 mm på 12 timmar över större område. Risk för stora vattensamlingar, risk för översvämning i källare, dagvattenledningar. I övrigt se eventuella hydrologiska varningar.
  • Kraftig åska: Omfattande och frekvent åska som medför stora störningar i el och telefontrafiken. Kan lokalt även innebära mycket kraftiga vindbyar och skyfallsliknande regn.
  • Höga flöden: Kan medföra mindre översvämningsproblem. Uppkommer i snitt vart annat år.
  • Högt vattenstånd i sjöar: Kan medföra mindre översvämningsproblem. Uppkommer i snitt vart annat år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
  • Stor Gräsbrandsfara: Gäller under våren när risken är stor att bränder uppstår och lätt sprids i torrt fjolårsgräs.
  • Stor försiktighet bör iakttas vid eldning utomhus.
  • Skogsbrandsfara Stor/Mycket Stor: Innebär stor/mycket stor antändningsrisk och att eld sprids lätt/mycket lätt i skogsmark. Stor försiktighet bör iakttas vid eldning utomhus, ofta gäller eldningsförbud.

Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:

  • Frisk vind med stark kyleffekt: Vid vind 10 m/s eller mer som ger en kyleffket på -28 grader eller lägre. Stor risk för förfrysning.
  • Hård vind: Medelvind >14 m/s. Medför vid lös snö dålig sikt med snödrev och problem att orientera sig. Varnas endast 1/10-30/4.
  • Mycket hård vind: Medelvind > 18 m/s. Svårt att förflytta sig och medför vid lös snö högt snödrev och stora problem att orientera sig. Varnas endast 1/10-30/4.

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

  • Kulingvarning: Medelvind > 14 m/s. Farligt för fritidsbåtar, mindre båtar.
  • Nedisning: Lätt, måttlig eller svår Isbildning på fartyg med risk för haveri för främst mindre fartyg. Fartygets stabilitet påverkas starkt av den ackumulerade isens tyngd.
  • Högt vattenstånd: Bottenviken: ≥ 80 cm över medelvatten. Ostkusten utom Bottenviken: ≥ 65 cm. Väst och Sydkusten: ≥ 80 cm. Risk att småbåtsbryggor och vissa kajer översvämmas.
  • Lågt vattenstånd: Öresund, Bälten, Sydvästra och Södra Östersjön: Lägre än 60cm under medelvatten. Risk för grundstötning på utsatta platser.

Klass 2 (näst högsta nivå av varningar)

Typ och Konsekvens till LANDS:

  • Stormbyar: > 25 m/s. Skador på byggnader med risk för kringflygande föremål. Större skador på skog med risk för störningar i trafik samt el och teleförsörjning.
  • Mycket stora regnmängder: > 70 mm på 24 timmar över större områden. Mycket stor risk för översvämningar i dagvattensystem och mindre vattendrag. Risk för stora vattensamlingar speciellt i källare och sänkor som kan innebära oframkomliga vägar mm. I övrigt se eventuella hydrologiska varningar.
  • Stora snömängder/ drivbildning: Vid snömängder motsvarande ca 20 mm eller mer i smält form på 12 timmar, vid frisk vind ca 12 mm eller mer på 12 timmar. Medför stora trafikproblem, kan speciellt vid temperaturer nära 0 även ge störningar i el och teleförsörjningen.
  • Mycket kraftig åska: Mycket omfattande och frekvent åska som medför mycket stora störningar i el och telefontrafiken. Kan även innebära mycket kraftiga vindbyar och skyfallsliknande regn.
  • Mycket höga flöden: Översvämningsproblem på utsatta ställen. Uppkommer i snitt en gång var tionde år.
  • Mycket högt vattenstånd i sjöar: Översvämningsproblem på utsatta ställen. Uppkommer i snitt en gång var tionde år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
  • Isbeläggning: Underkylt regn > 3mm på 6 timmar. Ger svår halka som dessutom är svår att åtgärda.
  • Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:
    Storm/Orkan: Medelvind >25 m/s. Omöjligt att förflytta sig gående. Vid lös snö obefintlig sikt.

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

  • Högt vattenstånd: Bottenviken: ≥ 120cm över medelvatten. Ostkusten utom Bottenviken ≥ 100 cm
  • Väst och sydkusten: ≥ 120 cm. Risk att kustvägar och hamnar översvämmas.
  • Lågt vattenstånd: Hela svenska kusten: Lägre än 100 cm under medelvatten. Problem att angöra vissa hamnar. Risk för grundstötning.
  • Stormvarning: Medelvind: > 25 m/s. Problem för all sjöfart.

Klass 3 (mest extremt väder, högsta nivå av varningar)

Typ och Konsekvens till LANDS:

  • Stormbyar eller orkanbyar: >30 m/s. Farligt att vistas ute. Omfattande skador på skog och byggnader med mycket stora störningar i trafik och elförsörjning.
  • Extremt höga flöden: Medför allvarliga översvämningsproblem. Uppkommer i snitt en gång var femtionde år.
  • Extremt högt vattenstånd i sjöar: Medför allvarliga översvämningsproblem. Uppkommer i snitt en gång var femtionde år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
  • Mycket stora snömängder/drivbildning: Vid snömängder motsvarande ca 35 mm eller mer i smält form på 12 timmar, vid frisk vind ca 25 mm eller mer på 12 timmar. Medför mycket stora störningar i trafiken, vägar kan bli helt oframkomliga. Risk för stora störningar i el- och teleförsörjningen.

Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:

ingen definition (Martins kommentar: det är inte så att det inte förekommer hårt väder i fjällen. Bara för att man inte kan se eller förflytta sig gående så betyder inte det att man inte kan befinna sig, eller överleva, i fjällen när det är väder utöver klass2.)

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

  • Svår storm eller orkan: Medelvind >30 m/s: Även större fartyg bör överväga att stanna i hamn.

(Från smhi.se 2010-11-08)

Varningar är ett sätt att beskriva förväntat extremväder. Hur farligt och stora skador det sedan blir är beroende av många faktorer, tex systemets sårbarhet, dess resliliens samt om vädret utvecklade sig som väderprognosen förutspådde. Man kan minska sin sårbarhet och öka resiliensen genom övning, förberedelser och aktsamhet. Varningarna är till för att minska skador och konsekvenser av skador.

/Martin

Related posts

4 Thoughts to “Vad betyder de olika varningarna?”

  1. Fredrik

    Hej! Först vill jag tacka er för en suverän sida. Era prognoser är outstanding 🙂

    Sen till min fråga.
    Prognosen över “Långsele, Västernorrlands län” just nu förvirrar mig lite. Ni har skrivit “nederbörd, onsdag 12mm.” Vilket motsvarar ungefär 1,2 cm snö. Sedan på lördag har ni skrivit “nederbörd 3,2 cm”? Betyder det att det kommer att komma 3,2 decimeter snö, och varför skriver ni då inte 32mm nederbörd istället?

    Är tacksam för svar! Tack än en gång.

    Med vänlig hälsning
    Fredrik S.

    Martin svarar: Vi har tidigare angivit nederbörd som kommer som snö i cm. Detta då många hörde av sig efter att ha misstolkat konversionen mellan mm i smält form och hur mycket det blir som snö (förhållande ungefär 1:10).
    Vi komer att ange all nederbörd i mm smält form. Dvs om det står 3 mm och man kan förvänta sig att det kommer som snö så blir det ungefär 3 cm, om det kommer som regn eller när snön smälter så blir det 3 mm.

  2. Fredrik

    Jag tackar för svaret, men jag tror ändå inte du riktigt förstod min fråga.
    Min fråga är om ni skrivit fel när det står “cm” istället för “mm”? För i vanliga fall så brukar ni väl skriva nederbörd i “mm”?
    Det jag undrar är nämligen om det kommer att komma 3,2 decimeter snö på lördag, eller om ni menar 3,2 centimeter?

    Med vänlig hälsning
    Fredrik S.

    Martin svarar: Hej Fredrik. Okay, som systemet är just nu så har vi infört cm som enhet i de fall som all nederbörd kommer i form av snö.
    Mängden som avses är då snömängdes tjocklek (inte vattenmängden när snön är smält). Står det 3,2 cm så är det alltså uppskattningsvis 3,2 cm snö (vilket det ungefär blir av 3,2 mm vatten i smält form).

    Om det står mm så väntas nederbörden komma i form av regn eller snö med inslag av regn (om än bara en droppe).

    Detta har skapat en del förvirring. Vi kommer (när systemfolket gjort sitt) att återgå till den traditionella beskrivningen av nederbörd: i mm. Sedan får läsaren själv omvandla detta till hur tjockt snölager det kan tänkas bli. Som tumregel gäller relationen 1:10, men det vet alla som varit skottat snö eller åkt skidor att det är stor skillnad på vatteninnehållet i blötsnö respektive pudersnö.

  3. Hej
    Jag har en fråga angående förfrysning, finns det en tabell på hur snabbt i minuter man riskerar förfrysning baserat på nuvarande vind (m/s) och temperatur(c)?

    Hälsningar
    Lars

  4. […] För en tid sedan skrev jag en blogg om definitionen för att man skulle utfärda varningar. Du finner den här: http://blogg.klart.se/vad-betyder-de-olika-varningarna/ […]

Leave a Reply