Tredje veckoprognosen

Av Martin Hedberg

De två första prognoserna har ju fungerat rätt så bra. Skall man då verkligen göra en tredje?

Ja varför inte? Förutom att den kan ha såväl informativt värde som visst underhållningsvärde för er läsare så är det utvecklande för mig själv. Diskussionen är ett bra underlag för hur vi skall utveckla prognoserna i framtiden.

Här kommer så prognos för perioden 14-20 januari, dvs måndag till söndag vecka 3.

 

Prognos för temperaturen i Bromma i Stockholm vecka 3, 2013. Grått fält fångar 85% av väderprognosmodellerna och utgör ett osäkerhetsintervall. Vit linje är den mest sannolika utvecklingen av temperaturen.

Temperaturen: (se grafik ovan.) Just nu på söndag kväll är det omkring -10 i Stockholm. Under måndagen och natten mot tisdagen pendlar temperaturen mellan -5 och -13. På tisdag förmiddag stiger den markant i samband med att det börjar snöa. Liknande utveckling sker i Götaland och större delen av Svealand. Däremot är det fortfarande temperaturer kring -20 grader i Dalarna samt södra och norra Norrland.

Från och med fredag ser jag två utvecklingar av vädret, ett kallt (lila linje) och ett inte fullt lika kallt scenario (fortsatt vit). Sannolikheten är lite större för vit prognoslinje. (Detta är en så kallad “bimodal” utveckling vilket Anders Persson beskrev i en kommentar.)

Som ni ser har jag “tajtat till” osäkerhetsintervallet jämfört med tidigare prognoser. Det är inte ett krav att alla observationer hamnar inom det grå fältet, men tanken är att minst 85% skall göra det.

Nederbörd: Natten mellan måndag och tisdag kommer ett snöfallsområde in över Götaland. Under tisdag morgon/förmiddag når det upp till Svealand. Förutom att addera ca 5 cm snö så medför det att temperaturen stiger.

Under onsdagen blir det lätt snöfall i Svealand, södra Norrland och Västerbotten. Under torsdag snöbyar längs med kusten i södra Norrland, östra Svealand och östra Götaland.

Nu skall det bli intressant att se hur vädret nu utvecklar sig i verkligheten 🙂

/Martin

Related posts

29 Thoughts to “Tredje veckoprognosen”

  1. Enligt de senaste prognoserna kommer norra Kroatien, Slovenien, Österrike, södra Tyskland och södra Polen få stora snömängder, dessutom under loppet av några få dagar. Men Balkanhalvön drabbas regelbundet av kaftiga snöstormar, som kan ge ifrån sig rejält med snö på kort tid, vilket beror på höjden över havet samt de kraftiga kollisionerna mellan luftmassorna, vilka är kapabla att åstadkomma gedigna snöfall, i stil med dem söder om Stora sjöarna i Nordamerika. Exempelvis begravdes norra och mellersta Balkanhalvön så sent som den 7 mars 1955 under enorma snömassor, och drastiska väderomslag förekommer också. Staden Gospić i bergsregionen Lika innanför Adriatiska havet, i mellersta Kroatien, ca 23 km söder om Zagreb, har vintertid t o m en lägre genomsnittstemperatur än Stockholm. Vad vill jag säga med denna kommentar? Jo, att mycket snö på Balkanhalvön i januari ej förebådar istidens entré. Som kuriosa kan ock sägas att Balkans kuststräcka kring julhelgen hade behagliga temperaturer på över 15 grader.

    Har du något att tillägga angående denna kommentar, Martin?

  2. Fredrik

    Det kommer falla total över 200mm regn kommande dygn i Dubrovnik(Kroatien)specifikt. På flera andra platser kommer det komma rikligt med snö. Men mest kommer Kroatien att drabbas, med över en halvmeter snö på flera platser.
    Spännande värre!

  3. @Fredrik:

    Visst är det spännande. Det är helt rätt att mellersta och norra Kroatien ser ut att drabbas värst, och det ser onekligen mycket spännande ut med tanke på att mina släktingar i Hrvatsko Zagorje norr om Zagreb redan igår kväll hade fått 10 cm snö. Om det fortsätter med de snömängder som förutspåtts lär snödjupet framemot nästa helg ligga kring 50-60, kanske 70, cm. Även Slovenien och södra Österrike ser ut att drabbas av jämförbara mängder snö. Detta är resultatet av att den Nordatlantiska Oscillationen (NAO) befinner sig i en djupt negativ fas. Då pressas lågtrycksbanan långt söderut över Europa, och Sydeuropa får milt söder om lågtrycksrännan (Spanien, Portugal), men kallt norrdärom (Kroatien, Ungern, Slovenien). Hade lågtrycksbanan istället gått över Tyskland hade vi fått mer snö i Skandinavien, samtidigt som Balkan skulle få milt och regn. Samma läge rådde under den korta köldperioden ifjol, då nordöstra Ungern fick 50 cm snö, och Rumänien och Bulgarien lokalt fick 100 cm snö, i samband med snöbyar med “Lake Effect” i nordostvinden över Svarta havet, ett för breddgraden ovanligt men inte helt abnormalt fenomen. Faktum är att köldperioden i slutet av januari och början av februari ifjol var värre än nuvarande köldperiod, då man i staden Karlobag utmed Adriatiska kusten hade 15 grader kallt mellan alla snöstormar, och för första gången sedan Andra världskriget bildades ett tunt islager i vikarna i Kroatien, Montenegro, Albanien, Grekland och Italien. Dessutom fick dessa länder ca 15-25 cm snö bara vid kusterna. Vad kylan beträffar slog Balkanhalvön inga rekord, vilket däremot Tjeckien gjorde, med nästan 40 minusgrader i bergen utmed polska gränsen.

  4. Henrik

    56mm regn de 4 sista dagarna i 14-dagarsprognosen säger ni! Borås. Tycker ni alltid drar till med en jäkla massa regn i slutet på varje långtidsprognos, som senare visade sig helt galet?

  5. Mikael Liljeström

    Martin!
    Den typ av prognoser du utvecklar här och med alternativa utvecklingsvägar iprickade och bedömda,är
    jättebra för mig som ska ta ställning till fortskaffningsmedel och utrustning gärna en vecka framåt. Fortsätt att utveckla detta!

  6. tänkarn

    Henrik!
    är det inte dags för dig att hålla * nu? folk här börjar bli trötta på ditt eviga gnällande.

  7. arne

    Blåsigt den 27/1 på hallands kusten? å vi som ska ut å fiska med familjen då! hoppas på lungt väder! Följer detta med spänning

  8. Lasse H

    Prognosen verkar redan ha kraschat? -4 i morse i Sth hörde jag på radion. Jag märkte redan i går kväll vid 24-tiden att tempen vände uppåt. Vad hände? Moln?

    Martin: Japp. Får se hur verkligheten fångas upp i senare tidssteg. Det här skall bli intressant.

  9. Anders Persson

    Ja, jätteintressant. Kanske får vi se ett exempel på vad jag kallar ”den omvända fjärilseffekten”.

    Den vanliga ”fjärilseffekten” säger ju att ett litet initialt fel växer tills hela prognosen är värdelös. Uppenbarligen har något gått lite snett i början på Martins prognos. Men felets ursprung ligger förmodligen i vår närmaste omgivning och kan mycket väl dämpas eller driva iväg någon annanstans och växa där.

    Vad som påverkar de längre prognoserna bestäms av ett sig ständigt vidgande geografiskt område som vid sjudagarsperiodens slut omfattar större delen av norra halvklotet. Får se om dessa influenser under de kommande dagarna knuffar in Martins prognos på rätt räls.

  10. Jag har nu från mina kusiner i Hrvatsko Zagorje att snötäcket redan överstiger 50 cm, och mer snö är påväg på torsdag-fredag. Då kan uppåt 10 cm falla. Sedan blir det flera dygn med nattemperaturer nedåt 10-15 minusgrader där. Jag kan bara ana hur det blir när all denna snö börjar smälta….

  11. Jrk

    Hur ser utveckling ut för helgen i Sörmland, blir det temp under -20?

  12. @Jrk:

    Ja, det blir det.

  13. Rutger B

    @ daniel. NAO befinner sig inte i en djup negativ fas. http://www.cpc.ncep.noaa.gov/products/precip/CWlink/pna/nao.sprd2.gif
    NAO är en skrivbordprodukt som beräknar ett teoretiskt värde som i sig själv inte har någon påverkan på vädret. Det är inte givet att ett lågt NAO index automatiskt pressar ner lågtrycksbanan. Du kan ha många olika varianter på tryckskillnaden i atmosfären och därmed strömningar som ger ett lågt NAO index…

  14. Rutger B

    @ daniel. NAO befinner sig inte i en djup negativ fas. http://www.cpc.ncep.noaa.gov/products/precip/CWlink/pna/nao.sprd2.gif
    NAO är en skrivbordsprodukt som beräknar ett teoretiskt värde som i sig själv inte har någon påverkan på vädret. Det är inte givet att ett lågt NAO index automatiskt pressar ner lågtrycksbanan. Du kan ha många olika varianter på tryckskillnaden i atmosfären och därmed strömningar som ger ett lågt NAO index…

  15. @Rutger B:

    Jag vet att den Nordatlantiska Oscillationen inte nödvändigtvis måste ha någon inverkan i väderleken, men ofta blir det så ändå, dock med en viss samverkan med den Arktiska Oscillationen (AO), eftersom att den faktor som mest påverkar det skandinaviska vädret är den nordhemisfäriska jetströmmen, vars slingrande rörelser över norra halvklotet i sin tur ger upphov till de s.k “Rossbyvågorna”, vilka är avgörande för huruvida Skandinavien hamnar på den kalla eller varma sidan av jetströmmen, och mer riktigt torde då kanske vara att säga att jetströmmen begivit sig långt ned till södra Europa, varvid kalluften obehindrat kan strömma ned över Central- och Nordeuropa.

  16. @Rutger B:

    PS:

    Den faktor som för närvarande resulterar i negativt NAO-index är väl en högtrycksblockering över Nordatlanten, från Island ned till Västnorge, som effektivt blockerar alla lågtryck med eftersläpande mildluft att röra sig i östled mot Nordkalotten, varvid konvergensen mellan hög- och lågtrycket resulterar i att lågtrycken tar en sydlig bana, eftersom att lågtrycken gör allt för att in i det sista leva vidare och slutligen fyllas ut, d v s de måste ta vägen någonstans.

  17. Snöplogen

    Hej Martin!Vi som arbetar med snö & halkbekämpning önskar att prognoserna i framtiden skulle kunna vara lite längre och säkrare än som idag max 8-16 timmar innan,ibland ännu kortare….
    Nu på morgonen norr om Göteborg har vi ett ymnigt snöfall och det var vi beredda på pga kontakt med Landvetter men enl er är klart till halvklart och en liten snöflinga på prognosen.
    Hoppas på en bättring till nästa säsong.

  18. Rutger B

    @ daniel ang ditt Ps. Var hittar du din högtrycksblockering? Se karta http://www.wetterzentrale.de/topkarten/fsecmeur.html
    Personligen hittar jag ett tråg från Island ner mot västeuropa…jag tror inte heller lågtrycken har något inneboende väsen som styr dem mot ett längre liv dvs i ditt fall letar sig söderut…mycket ovetenskapligt pladder mao

  19. @Rutger B:

    Danska DMI uppger att det ligger ett blockerande högtryck i Nordeuropa, men uppenbarligen inte ute över Nordatlanten, utan inne över Skandinavien och Ryssland. Detta är anledningen till att DMI prognosticerar kyla för Nordeuropa så lång tid som prognoserna anses tillförlitliga, d v s 10-30 dagar framåt i tiden. Det råder bevisligen delade meningar huruvida den Nordatlantiska Oscillationen direkt påverkar det europeiska vädret eller ej. Såhär uttalar sig den danske DMI-meteorologen Niels Hansen om NAO och dess inverkan i vårt skandinaviska väder:

    “Den Nordatlantiske Oscillation (NAO) er på vej ind i sin negative fase. Det er ensbetydende med, at den generelle lavtryksbane flytter til en mere sydlig position, og kulden derfor trænger længere sydpå.”

    Alltså hävdar denne meteorolog att NAO faktiskt medför att lågtrycksbanan förflyttar sig markant söderöver, vilket du menade inte stämde. Samtidigt har jag läst inlägg på diverse väderhemsidor av såväl svenska som norska och danska meteorologer som precis som du hävdar att den Nordatlantiska Oscillationen inte nödvändigtvis påverkar lågtrycksbanan.

    Jag vet att NAO kan resultera i olika strömningsmönster över norra hemisfären, och en mer sydlig lågtrycksbana är blott en av dem. En sydlig lågtrycksbana är vad jag förstått ofta synonymt med ett bastant högtryck över Nord- och Östeuropa.

  20. Jag glömde att stå till svars angående min kommentar om lågtrycken. Jag menade inte att det finns ett “inneboende väsen” som fullt medvetet styr lågtrycken söderöver, utan jag menar att om lågtryck bildas kring Island eller Nordnorge, och det sedan ligger ett mäktigt högtryck över Skandinavien, medför tryckskillnaderna att lågtrycken tar andra vägar, inte enbart söderut, utan även österut, norr om högtrycket, vilket exempelvis skedde den kalla vintern 2005/06, då Skandinavien hade 10-25 grader kallt, medan Svalbard hade 6-7 grader varmt och regn, då lågtrycken med jämna mellanrum strömmade från Nordatlanten mot Jan Mayen och Svalbard, och vidare åt nordost. Men i detta fall kom lågtrycken upp söderifrån, och inte västerifrån. När mäktiga högtryck befinner sig över Nordeuropa, minskar lågtrycksaktiviteten på Nordatlanten, och här kommer NAO med i bilden, då tryckförhållandena som råder när NAO går över i en negativ fas resulterar i att lågtryckstrafiken tappar kraft, och istället tar sig in över södra eller mellersta Europa.

  21. Rutger B

    @daniel. Om du läser min första kommentar säger jag att “det är inte givet” att lågtrycksbanorna med automatik flyttar söderut. Det är skillnad på det och att påstå, som du gör, att jag inte säger att det stämde när du hänvisar till den danske vejrmannen. Och märk väl att dansken pratar om generella lågtrycksbanor och inte specifika….

  22. @Rutger B:

    Får jag bara fråga vad Niels Hansen och andra meteorologer EXAKT menar med den GENERELLA lågtrycksbanan. Det är inte det att jag inte vet vad ordet “generellt” betyder, men jag bara undrar om meteorologerna när de talar om den generella lågtrycksbanan talar om olika lågtrycksbanor i allmänhet, och inte åsyftar en enda lågtrycksbana med ett huvudspår. Stämmer detta?

  23. Anders Persson

    I den citerade meningen ”Den Nordatlantiske Oscillation (NAO) er på vej ind i sin negative fase. Det er ensbetydende med, at den generelle lavtryksbane flytter til en mere sydlig position, og kulden derfor trænger længere sydpå” måste ordet ”ensbetydende” tolkas som ”det innebär” eller ”är konsekvent med” vilket inte är det samma som ”medför”. Datorerna räknar ut vädret 30 dagar framåt och NOA indexet r e f l e k t e r a r vad som finns i denna prognos.

  24. En bra förklaring Anders Persson. Som bekant är det lätt hänt att missförstånd uppstår gällande ord inom det danska språket, när ord som liknar våra svenska ord i verkligheten har en annan betydelse än vad man trodde.

  25. Rutger B

    @daniel…jag har gått igenom en hel del av dina kommentarer och jag tycker det är kul att du delar samma intresse som jag. Däremot tycker jag att det är tråkigt att du ofta kommer med direkta felaktigheter ang meterologiska skeenden och när du får svar från professionella, direkt vänder kappan efter vinden och skyller på diverse orsaker… Du är bra på att citera statistik, fortsätt med det…

  26. @Rutger B:

    Jo, jag tycker att meteorologi är ett spännande ämne att forska om. När det gäller meteorologiska skeenden har jag en bredare kunskap inom detta område än man tror. När jag framför felaktiga påståenden är det ofta så att jag förläst mig på diverse icke-professionella skribenters bloggar kretsande kring vädret, och vanligtvis finner man riktigt löjliga påståenden om väder och dess samband, som tidvis direkt efter en läsning av dessa får en att förstå att deras påståenden är fullkomligt förkastliga. Men ibland dyker det upp inlägg som behandlar nyskapande tankar om meteorologi, där somliga påståenden verkar ha faktabaserad grund, men som sedan modifierats aningen för att skribenten utifrån den fakta han skriver om sedan drar egna slutsatser, för att kunna testa nya teorier. Detsamma gör jag som bekant ganska ofta, och eftersom att jag framför påståenden som jag själv tycker är intressanta att ta upp, får professionella meteorologer korrigera såväl som ifrågasätta mina påståenden, varvid meteorologerna genom att rätta mig ytterligare kan berika min hjärna med kunskap om meteorologi. Jag personligen tror att de flesta personer någon gång, i syfte att starta diskussioner som i slutändan leder till ökad kunskap och ämnesförståelse, har framfört vågade påståenden om dennes egna intresseområden. När det gäller mig trodde jag faktiskt att ordet “ensbetydende” betydde ungefär något i stil med “automatisk medför”, vilket bevisligen inte stämden

  27. Rutger B

    @Daniel… Du har inte någon känsla av att du skyllde ifrån dig igen???

  28. @Rutger B:

    Det är möjligt att det uppfattades om om jag i all enfald och feghet skyllde på andra, men det var inte meningen att det skulle bli så. Jag menade bara att jag ibland är för naiv, och direkt tror på vad vissa skriver, trots att de inte har något med meteorologin att göra. Men det är självklart att jag vid flera tillfällen tolkar meteorologiska fakta på mitt eget sätt, och sedan beskriver de meteorologiska skeendena på det sätt som jag har förstått det, vilket innebär att risken är stor att jag är har fel. Men vid flera tillfällen har jag varit fullt medveten om hur det fungerar, men när det kommer till att skriftligt förklara det är det ingen som förstår, eftersom att jag uttrycker mig på ett sätt som får många att tro att jag inte vet vad jag skriver om, ofta beroende på att det är ett eller annat ord som jag vill skriva, men som jag inte vid stunden får fram. Som exempelvis med det där om snökanonerna och havsvattnet, när Anders Persson tillslut lyckades förstå vad jag i själva verket ville säga. Saken är den att jag ofta försöker förklara saker och ting på ett välutvecklat språk, och ibland försöker jag att skriva på en så hög nivå att det i slutändan inte är någon som förstår vad jag vill säga, eftersom att jag ej medtar de ord som passar till sammanhanget, utan försöker att lösa situationen genom att skriva längre meningar, vilket uppenbarligen inte är särskilt funktionellt. Jag ber om ursäkt om jag har verkat alltför självsäker och att jag verkat som om jag är rädd för att erkänna de fel jag gör, och istället skyller ifrån mig.

  29. Rutger B

    @Daniel: Jag tycker man skall hålla sig till ämnet i en kommentar om vad bloggaren skriver. Att kasta sig ut i egna spekulationer och förklaringar på händelser som inte är kopplade till ämnet tycker jag så fall skall göras i en egen blogg. Den kunde ju heta “Sant och osant inom meteorologin”:). Nu har denna diskussion inte varit ämnesrelaterad men jag kände att det behövde sägas… och därmed avslutar jag för min del denna debatt.

Leave a Reply