Av Martin Hedberg

”Hur länge skall värmen stå sig?” är en av de vanligare frågorna jag får just nu. Den ställs med såväl glädje som vemod i rösten. En del gillar att det är förhållandevis varmt, andra vill att de skall vara ”som det skall vara”.

Nåväl, när det gäller vädret så ligger vi 3-5 grader över det normala* ännu ett par dagar. Men till helgen så kommer lite svalare luft in. Det gör att temperaturen sjunker något, vi kommer dock fortfarande att ha något högre temperatur än normalt* i alla fall en vecka framöver.

Det som styrt och styr vädret den gångna och kommande tiden är dels ett omfattande lågtryck på norra Atlanten, dels högtryck över västra Ryssland. Vi ligger mittemellan, får sydvästliga vindar och med dem en massa mildluft.

Som jag sagt tidigare så är dock sannolikheten stor att vinter som helhet blir mildare än de brukar vara. Den blir troligen normal i klimatförändringarnas tecken, dvs varmare än den brukade vara.

Även olika former av institut som gör säsongsprognoser har kommit fram till att det är en ökad sannolikhet för en mild vinter i Europa. Det gör de på basis av ensembleprognoser.

Det är alltså inte hugget i sten att det skall bli en mild vinter. Men sannolikheten är större än att det skall bli en kall vinter, eller ens en normal* vinter.

Lite som i idrott: Ett sämre rankat lag/idrottsman kan vinna mot någon som är högre rankad. Men sannolikheten är större att den med högst ranking faktiskt vinner. Det händer i alla fall oftare: Det är därför som det laget/personen har högre ranking.

På samma sätt med klimatet: Jordens medeltemperatur är högre och den är det på grund av att fler platser har det varmt än kallt relativt en viss referensperiod (tex 1961-90). Det kan även vara så att det är lika många platser som har det varmt som kallt, men att de med varmare har det mycket varmare än de med kalt har det kallt. I medeltal är det varmare.

/Martin

* Jag skriver ”normal”, men/och menar ”den för tidpunkt på året och platsbundna genomsnittliga dygnsmedeltemperaturen under åren 1961-1990”. Det är helt enkelt lite enklare att läsa texten om man skriver ”normal”.

54 Comments

  • Ingen har sagt att klimatet är konstant.

    Att isen breder ut sig beror på att vatten stelnar vid 0 – -2 grader. En mindre vintervariation förekommer, men vanligen är det lägre temperaturer än så på vintern vid Arktis. Men det hinner, som sakerna är nu och förefaller fortsätta, inte frysa så mycket på vintern som smälter på sommaren. Det är dessutom skillnad på is och is, is kan t ex vara snö som packats under tusentals år. Och inte igår eller ifjol. Visserligen smälter det ”ytmässigt” långsammare, men man får inte sådan is tillbaka i brådrasket heller.

    Vem har sagt att Europa får kallare? Eftersom vi redan har fått det varmare så är det frestande att tro att utsagan inte är sann.

    Lita inte på kvällstidningar – de säljer inte på att skriva objektivt! Säg nåt sant som stått i Aftonbladet den här veckan!

    ”M a n n a m i n n e” Glöm det! Stämmer nog sämre än t o m kvällstidningarna. Man minns bara bråkdelar av bråkdelar utan att veta när eller var, eller varför man minns det.

  • Hej!
    Jag såg just TV1 SMHI-prognos.På plussidan ännu en vecka sen dag 6-10 på minussidan, men bara lite.
    Flyter det på så här, så är det lungt,
    Mvh
    70+

  • Daniel: Omöjligt att svara på, det får vi vänta åtminstone några dagar för att kunna göra en hyfsad prognos på.

  • Kalle:

    En märklig detalj har dykt upp i senaste prognosen (20:37) för Nyköping, Östra Södermanland. Imorse antydde prognosen minusgrader och nordvindar fr o m fredag, nu har det ändrats till 6-8 plusgrader. Vad beror detta på? Ett systemfel i uppdateringen, eller allmän osäkerhet bland ensemblekörningarna?

  • Martin, det är en sak som förvånar i första diagrammet i länken du gav, http://data.giss.nasa.gov/gistemp/graphs_v3/
    Temperaturstegringstakten från 1910 till 1945 är lika stor eller väl så stor som mellan 1970 till 2000. Men inte var det så värst stora CO2-utsläpp under den första perioden jämfört med den andra?! Vad beror den kraftiga temp stegringen på under förstnämnda perioden. Finns siffror på CO2-koncentrationer/utsläpp under första perioden.

    Martin:
    1. Temperaturen styrs inte bara av CO2. Det finns fler växthusgaser, aerosoler (partiklar) och jordens albedo (reflektionsförmåga) påverkar också strålningsbalansen. Så även inkommande solenergi.

    2. Det är inte själva utsläppet av växthusgaser som är växthuseffekten, det är hur mycket växthusgaser som finns i luften som utgör växthuseffekten. Ett stort eller långvarigt utsläpp påverkar givetvis vad som finns i luften, men för att använda en metafor med ett handfat: Det som gills är vattennivån i handfatet, inte själva flödet i kranen. Nivån påverkas även av andra tillflöden samt vilka sänkor (flöden bort) som existerar. Tex hur mycket CO2 som binds i biomassa och hav.

    3. Av den energiobalans (relationen mellan inkommande energi till Jorden och hur mycket som återutstrålar i rymden) som ligger till grund för förändringen av temperaturen så är det ca 2-3% som hamnar i luften. Mer än 90% värmer haven (och ett par % förändrar värmeinnehållet i mark och glaciärer). En omfördelning av energi inom systemet, tex mellan haven och luften, kan således påverka luftens temperatur rätt så kraftigt.

    Slutsats: Man måste se till helheten av systemet. Tittar man bara på delar så kan det dyka upp motsägelsefulla bilder vilket gör att man drar felaktiga slutsatser.

  • Daniel: Det beror till största sannolikhet på den osäkerhet som de operativa prognosmodellerna kan ge, det vill säga de modeller som tex yr.no använder. Ensembleprognosen är stabil och visar ingen märkbar skillnad mot de senaste uppdateringarna. 6-8 plusgrader är inte att vänta alltså. Mitt gissning är att nästa uppdatering på yr.no visar betydligt kallare.

  • Svar till Daniel:

    Nej, det är inget systemfel eller osäkerhet bland ensemblekörningarna. Ta tex nästa fredag 30 november:

    För min lilla ort, Sala, låg i morse spridningen i ECMWF:s 00 UTC ensembleprognos för den dagen mellan cirka +5 och -7 C med ett ensemblemedelvärde på -1 eller 0 C. Nu i kväll, med den nya 12 UTC ensembleprognosen, ligger spridningen mellan cirka +6 och -8 C med ett medelvärde på -1 eller -2 C.

    Mycket konsistent, som ensembleprognoserna oftast är. Slutsats: troliga temperatur cirka -1 C men stor osäkerhet cirka +/- 4 C.

    Den enskilda deterministiska datorprognosen (körd i 16 km mot ensemblernas 32 km) visade tidigare idag cirka -6 C för nästa fredag och nu i kväll +6 C, dvs i bägge fallen i absoluta ytterkanten på vad ensembleprognoserna räknade med var möjligt.

    Inget fel har begåtts, utom av dem som mot all kunskap och beprövad erfarenhet tror på deterministiska, enskilda datorkörningar så långt fram i tiden.

  • Hej allihopa!

    Jag kan bara dela meningen av Richard (21 november) Man måste bara läsa vem som ”sponsrar” NASA ? Vem tjäna på att fabriker m.m. måste bygga in filtrar i sina ”skorstenar”. Utan CO2 skulla allt liv kommer att dö. När man tex. elda med vet så kommer det släppas bara så mycket CO2 som träden hade tagit upp under sitt liv. Ha det gott och jag ser fram emot en kall vinter 😉

  • Martin,(se mitt tidigare inlägg) drar jag en vettig slutsats om jag påstår att den kraftiga tempstegringen under första delen av 1900-talet till stor del hade naturliga orsaker, vilket även gäller tempminskningen från 1945, medan den senare tempstegringen är orsakad av människan, till största delen.

  • Kalle:

    Även morgonens (mycket försenade) uppdatering klockan 09:20 antyder regn och plusgrader i Nyköping fredag 30 november och lördag 1 december, samt 3-5 plusgrader. På torsdagen ser det förvisso ut att falla en dm snö, men som lägst +1 grad, vilket innebär att det blir besvärligt snöblask, om detta nu stämmer. T o m på Sydsvenska höglandet står det på lördag 2-3 plusgrader, regn och moln på fredag och lördag. Samma visades även i gårdagens prognos. Är det ytterligare ett tillfälligt ”vift” i datorkörningarna, eller?

  • Hej Martin Hedberg
    Jag läser din blogg ibland, och även Paul Hudsons på BBC. Väder är ju något som intresserar även om man kan ha olika uppfattning om vad som påverkar klimatet mera.
    Skälet till att jag väljer att skriva en kommentar för en gång skull, är en artikel skriven av BBC News. Som en jämförelse hur mycket vi här i Sverige, eller skandinavien egentligen kan påverka.
    Oberoende hur mycket vi skattas för att välja bättre energi källor.

    ”Coal consumption in Europe, where governments have been at the forefront of the push to curb carbon dioxide emissions, has risen sharply in recent years.” och…
    ”For all these reasons, Wood Mackenzie forecasts coal production in Indonesia, currently the world’s fourth-biggest coal producer, to rise by 60% by 2020, while China will import more than a billion tonnes by 2030, almost five times currents levels.”
    http://www.bbc.co.uk/news/business-20002801

    Och kärnkraften är ju inte så populär i Tyskland och Japan, numera.

  • Som det nu ser ut så kommer vintern att komma igång ordentligt nästa vecka då vindarna vänder att blåsa från Ryssland. Detta ser ut att hålla i sig väldigt länge, troligtvis kommer inte värmen tillbaka denna gång. Även WSI har ändrat sig och talar nu om en blockad som för kallt väder österifrån. Varmt och skönt i Amerika/Kanada, bittert kallt i Norden.

  • Hej!

    Har följt den här utmärkta och allmänbildande bloggen en lång tid men aldrig skrivit nåt inlägg, men gillar att läsa andras. Här följer nu i alla fall mitt första inlägg, vad bättre finns att göra en kulen fredag kväll? 😉

    Jag noterat att det ofta förekommer väldigt överdrivna nederbördsmängder på prognoserna, och det verkar (högst oventenskaplig iakttagelse) vara prognoserna som ni använder er av på Klart.se. Det gäller särskilt långtidsprognoserna. Jag vet att de har dålig träffsäkerhet och jag tror Du, Martin, har sagt ungefär att de egentligen är för dåliga för att visas.

    Om man som jag t.ex. gillar snö (skidnörd från Stockholm…) och håller utkik efter stora snöfall i pognoserna så anser jag att man med ganska stor säkerhet kan se att om det prognostiseras stora nederbördsmängder (snö) så kommer de att prognostiseras om till mindre och mindre mängder ju närmare dags datum man kommer.

    Exempel: Från måndag 26:e till torsdag 6:e (jag vet, det är oerhört lång tid för att göra prognoser) så ska det falla 110 mm (två månadsnederbörder) i Stockholm! Vem tror på det? Dum som man är och desperat efter snö som man blir framåt jul så tror man att det kanske kan stämma ändå, och sen blir man besviken 😉

    Det här är väl menat som en uppmaning till alla som läser prognoser att använda sunt förnuft när man läser väderprognoser, men också som en förhoppning om att väderprogonserna kan förbättras men någon typ av ytterligare sannolikhestbedöming i ett större sammanhang, inte bara dag för dag. Kan de inte granskas bättre manuellt eller undersökas med nån statistisk metod som filtrerar dem på något vis, för att få bort extremvärden?

    Eller så kan man tro att det kommer att falla 110 mm på 1,5 vecka, och hoppas att det blir lite kallare också på en gång. Vem vet, då kanske det ligger en meter snö här, om ett par veckor. Jippi! 🙂

  • Daniel: Jo, de senaste uppdateringarna har den operativa/deterministiska modellen visat högre temperaturer än ensembleprognosen. Däremot har ensembleprognosen varit statisk och inget förändring har skett i den. Ju närmare vi kommer dessa datum(månadsskiftet) desto mer kommer den operativa modellen att stämma överens med det som verkligen kommer ske vilket säkerligen kommer vara nära det som ensembleprognosen spår idag.

  • Svar till Nicholas:

    Då betyder detta två saker:

    1. Alla väderinstituten, såväl amerikanska som europeiska, har varit totalt fel ute när de spått en mild vinter. Man säger bara; lägg ned med långprognoserna, de stämmer ändå aldrig. En mild vinter: ”hahahaha, vilket skämt!!!!!!

    2. Att vi får en vargavinter värre än 09/10 respektive 10/11, som kommer att pågå fram till april, med ständigt snö och minusgrader.

  • Mikael har gjort en mycket viktig kommentar: “…man kan med ganska stor säkerhet se att om det prognostiseras stora nederbördsmängder (snö) så kommer de att prognostiseras om till mindre och mindre mängder ju närmare dags datum man kommer.”

    Jo, men det innebär i n t e att modellerna överdriver nederbördsmängderna. Faktum är att under min tid på ECMWF fick jag lägga ner mycken tid på att förklara detta för de europeiska meteorologiska instituten. I så fall vore medelvärdet av prognoserad nederbörd under t.ex. 100 dagar, större än medelvärdet av den fallna nederbörden under samma tid. Vilket det inte var.

    Vad vi här har att göra med är ett exempel på en statistisk effekt som på engelska kallas ”regression to the mean”. Det kan i korthet förklaras som att Zlatan behöver inte ha blivit en sämre fotbollspelare bara för att han i nästa landslagsmatch lägger färre än 4 mål mot Sveriges motståndare.

    I detta avseende, liksom i många andra, ger ensembleprognoser den bästa ledningen. De kanske i detta fall startar med ett medianvärde på, säg, 10 mm för att sedan, när ju mer slutdagen närmar sig sakta arbeta sig upp mot 50, 100 eller 110 mm eller ner mot 0 mm.

    Allt under det att den enskilda datorprognosen, från GFS, ECMWF etc hoppar upp och ner var 12:e timme.

  • Till Mikael. Även lilla jag har noterat att ”nederbörderna” är för väl tilltagna. Visserligen kommer det att regna mer och mer med tiden enligt klimatmodellerna, men på kortare sikt har jag funderat på om det kan ha att göra med inställningarna för visningen. Om den ursprungliga prognoser säger t ex 2 – 15 mm nederbörd är inställningen att visa 15 mm. Osv. Men jag vet inte, och lämnar vidare tankar om nederbörden till efterbörden.

  • Jag tycker man bör sansa sig lite när man använder ord som kall eller mild vinter.

    Mild vinter är inte liktydligt med vintern i Neapel eller Miami , mild vinter kan mycket väl innehålla lite minusgrader i månadsskiftet nov-dec.

    Jag kollade nyss prognoser för Göteborg där jag bor , det är knappt under nollan under några dagar vad det ser ut som.

    Lagom är att sammanfatta vintern en bit in i mars , jag tror i alla fall på en mild , med lite minusgrader involverat naturligtvis.

  • Daniel Rashid: Nu bor ju du i en av de mildaste delarna av Sverige, en normal vinter för dig är inte vad vi upplever i Svealand etc. Gränsen mellan snö/regn brukar gå genom norra Götaland i dessa lägen, jag förstår inte var Martin menar det ska bli mildare än normalt och vad det ens betyder i hans värld.

  • Hej Martin!

    Som vi många noterat blir det kallare fr om torsdag, med mer vinterlika temperaturer även i söder. Men frågan nu är hur länge det ser ut att stå sig. Har du någon information om om/när kylan eventuellt kommer att brytas? Jag har personligen inget emot vintern, men jag tycker ändå att det är lite väl tidigt redan i början av december med sträng och ihållande vinterkyla. Anmärkningsvärt är att media ej har bevakat informationen om vinterns ankomst.

    Anledningen till att jag frågar är att situationen kan liknas vid dem 2009 respektive 2010, då kylan kom för att stanna under en lång tid. Men skillnaden nu gentemot dessa tillfällen är att det verkar röra sig om nordvästvindar istället för nordostvindar. Jag anser bara att kalluftens ankomst sammanfaller mycket dåligt med väderinstitutens prognos, vilKen förutspår en mild december. Dock verkar WSI helt ha ändrat spår,och deras långprognos för december i Skandinavien förutspår en medeltemperatur runt 2-3 grader lägre än normalt. Då frågar jag dig: verkar det bli en kalluftsattack av samma kaliber som 2010, vad såväl varighet som temperatur beträffar?

    Skulle vara intressant med ett svar, eftersom att jag studerar meteorologi på min fritid. M V H Daniel

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: