Tag - Sato

Så blir sommaren 2015 -enligt löpsedlarna

Aftonbladet löpsedel 20150324

”RÄKNA MED KANONSOMMAR” skriver Aftonbladet på sin förstasida idag. Länk till webbversion finns här. Man berättar även att källan är ”Experternas superprognos” samt ger en hint om att man skall få reda på varför det blir varmare än normalt.

Jo, du får rätt känsla, jag är lite kritisk.

I ingressen till artikeln inne i tidningen utlovas ”…mer sol och bad än vanligt under semestern”.

Aftonbladet löpsedel 20150324Varför är värme samma sak som ”kanon” i bemärkelsen ”bra”/”önskvärd” och vad ligger bakom denna euforiska lycka över att det sannolikt kommer att bli varmare än normalt i sommar? Vi kan dela upp fråga i två frågeställningar:

1. Vad säger experterna, dvs själva underlaget till artikeln?

2. Varför är det alltid bättre ju mer ”sol och värme” vi får?

Jag klämmer in en fråga till: 3. Har journalisterna tolkat underlaget korrekt?

Aftonbladet om förväntad "rekordvärme"Låt oss se vad som egentligen sägs i underlaget till artikeln. En stor del av det baseras på långtidsprognoser som det Europeiska Prognoscentret ECMWF (European Centre for Medium-Range Weather Forecasts) producerat.

Underlaget från ECMWFPå bilden ses blodröda färger breda ut sig över hav och kontinenter. Men det saknas information om vad det röda, vita och blå fälten på världskartan står för.

I den ursprungliga artikeln, som publicerades i norska systertidningen VG, fanns det med en knapphändig legend (förklaring) till färgerna. Även den var bristfällig, men det gav i alla fall en hint om att det röda inte skulle tolkas som temperaturer rakt av.

Om man går till källan, ECMWF så får man en lite fördjupad bild (se nedan). Men den ger fortfarande inte tillräcklig med information.

ECMWF

Men det visar sig att färgerna representerar sannolikheter för att temperaturerna skall hamna i olika ”terciler”. En tercil är en tredjedel av en sorterad population/samling. Eller som engelska Wikipedia skriver ”Any of the two points that divide an ordered distribution into three parts, each containing a third of the population.

Terciler när det gäller temperaturer kan tolkas som ”kallt”, ”normalt” eller ”varmt” när man har delat in alla dagar/timmar i tre grupper, sorterade från kallt till varmt, med lika många situationer i vardera gruppen.

Temperaturerna i tercilerna är relaterade till vad som är normalt för den platsen. Exempel på detta återfinns i ett par tidigare artiklar här på sajten, tex ”Kallt just nu och varmt klimat” eller kanske ännu tydligare i ”Extremvader en regnig sommar och global uppvärmning”.

Hansen och Sato. Shifting temperatures

Illustration från artikel av Hansen och Sato som visar hur temperaturen har skiftat till det varmare hållet. På x-axeln återfinns standardavvikelser för avvikelse av temperaturer på norra halvklotet under olika perioder. Vad som numera är ”normalt” har förändrats. Det som mellan 1951 och 1980 var osannolikt varmt, 3 standardavvikelser från det normala och därmed inträffade bara 0,13% av fallen, inträffade på 00-talet 10% av fallen. Mer om det i artikeln ”Så varmt att färgerna inte räcker till” med hänvisning till Hansen och Sato.

I normala fall, om mängden data man studerar är slumpmässigt fördelad och inte påverkad av någon bias, förskjutning, så skulle det fortfarande vara lika många varma som kalla och normala fall. De kan fördela sig olika, men det totala antalet är oförändrat.

Men när det gäller vårt nuvarande klimat så är det förskjutet åt det varma hållet. Det är alltså en större sannolikhet att det skall bli varmt än kallt. Detta illustreras av Hansen och Satos artikel ”Perception of climate change”.

Men okay, i artikeln står det att ”Ju rödare kartan visar, desto större sannolikhet att sommaren blir varmare än normalt”. Låt oss alltså ta in att det finns (ensemble)modeller som indikerar att det blir varmt i sommar.

Men hur är det med solskenet? Även om det finns vissa kopplingar mellan ”varmt” och ”sol” så är det inte samma sak.

Och huruvida det blir bra förutsättningar för ”bad” är ytterligare ett par steg bort. Man kan tex tänka sig att det, till följd av värmen och ev andra väderfenomen, blir gynnsamma situationer för algblomning. Hur blir det då med badandet?

Och är det verkligen så bra med värme att alla unisont skall ropa Hurra! om det blir en varm sommar? Vad sägs om uttorkning, skogsbränder, algblomning, missväxt och väldigt jobbigt för alla som inte kan söka svalka? Eller kanske tom detta kombinerat med kraftiga regnskurar och ännu lite rekordnoteringar av åska?

Nej, jag säger inte att det skall bli så, men jag ifrågasätter varför man inte kan ha en sansad bild av vad som är en bra sommar. I synnerhet gäller det om man tar ställning för vad som är en ”kanonsommar”.

Slutligen, varför ser det ut att bli en rekordvarm sommar? För att ”Stilla havet och Indiska oceanen kommer att värmas upp vilket i sin tur påverkar lufttemperaturen” avlutas artikeln med. Ja men varför värms då haven frågar jag mig?

Och vad kan det få för ytterligare konsekvenser?

/Martin

Så varmt att färgerna inte räcker till

Så varmt att färgerna inte räcker till

Som påpekades av ”Trötter” så har även vi vi Sverige fått slut på färger för att markera värme.

Det blev en stor nyhet när Nationella vädertjänsten i Australien tvingades införa nya färger under värmeböljan för två år sedan. Då handlade det om absolutvärdet av temperaturerna som passerat +50 grader Celsius och att färgskalan som indikerar temperaturer ”tog slut” med färgen mörkröd vid +50. Man löste det genom att lägga till vinröd och rosa för temperaturer över 50 grader.

Så varmt att färgerna inte räcker tillGrafik från SMHI samt The Guardian.

Här hemma i Sverige har vi en blekare variant av samma problem. Nu handlar det om den relativa avvikelsen. Dvs hur mycket varmare, eller kallare, är det jämfört med den för årstiden normala temperaturen.

SMHI:s skala räknar hela grader och sträcker sig +/- 10 grader. Men som synes så räcker den inte till.

Vid ett par dagar hittills under 2015 så var det för varmt för att skalan skulle kunna illustrera temperaturavvikelsen. (1, 2, 3, 7, 16, 17, 26, 28, 29, 30 januari samt 6, 7, 9, 10, 11, 12, 21 och 24 februari).

Har det inte varit så kallt att skalan inte räckt till under samma tid? Jo ett par dagar, men inte lika många. (Den 12, 19, 20, 21, 22 och 23 januari samt 4 februari.)

Har det här något med klimatförändringar att göra? Låt mig först konstatera att det inte är ett bevis för klimatförändringar. Däremot är det en konsekvens av dem. Det är inte överraskande att det blir fler varma dagar än kalla dagar om man beaktar att klimatet förändras och hur det sker.

Hansen och Sato  skrev om detta 2012, bland annat i en artikel på NASA kallad ”The New Climate Dice: Public Perception of Climate Change”. samt i PNAS i en artikel med rubriken ”Perception of Climate Change”.

När det är extremt varmt så är det inte svårt att dra kopplingar till klimatförändringar, men ”extremt varmt” tenderar av naturliga skäl till att inträffa främst under sommaren. Hur är det alla andra årstider? Jo även då kan det vara ”extremt varmt”, men det måste då sättas i relation till vad som är normalt för den årstiden.

Det är det som Hansen och Sato gör. Man illustrerar det med att jämföra vilka temperaturer det brukade vara på en massa platser (alla väderstationer över norra halvklotet), med vad det har blivit.

Hansen och Sato. Shifting temperaturesMan räknar avvikelsen i ”standardavvikelser” eller normalfördelning. Det kan användas som ett mått på sannolikheten för hur vanlig en företeelse är. Se mer på Wikipedia. Ca 70% av händelserna inträffar inom +/- en standardavvikelse. 99,74% inträffar inom +/- tre standardavvikelser.

Det visar sig att det som var extremt ovanligt under perioden 1951-1980, temperaturer tre standardavvikelser bort, numera (2001-2010) inte alls är ovanligt. Sannolikheten för extrem värme har gått från 0,13% till 10% (det vinröda fältet till höger under grafen).

Det skall därför inte vara förvånande att vintern är varm, att våren kommer tidigt eller att sommaren kan bli het. Men vi behöver uppdatera väderkartorna med relevanta färger för att illustrera detta

/Martin