Tag - meteorologi

Podcast från MetOffice om att göra väderobservationer

Brittiska vädertjänsten MetOffice har gjort en podcast om hur, och varför, man gör väderobservationer. Det är den första delen i en trilogi om hur man gör väderprognoser. Kommande avsnitt kommer att handla om modeller för att beräkna framtida scenarier samt om hur man presenterar prognoser. De kommer i början av maj respektive juni 2016.

Väderstation på berget vid Bydalens skidanläggning.

Väderstation på berget vid Bydalens skidanläggning.

Vikten av standardiserade observationer i klimatsammanhang kan inte överskattas. Det är en av grundstenarna i diskussionen om antropogen klimatpåverkan. Samtidigt så har just luftens medeltemperatur (som man oftast talar om) fått en så stor symbolisk betydelse att en del andra väsentliga klimatparametrar, tex energibalansen, havsströmmar, ekosystem mm, inte riktigt når fram till allmänhet och beslutsfattare.

Hur som helst så ger podcasten en intressant historisk och nutida inblick i grunderna inom meteorologi.

[soundcloud url=”https://api.soundcloud.com/tracks/256737554″ params=”color=ff5500″ width=”100%” height=”166″ iframe=”true” /]

MetOffie hemsida för sina podcast finner du här.

/Martin

Väder eller klimat?

Väder eller klimat

Av Martin Hedberg 

Många frågar sig, eller missförstår, vad skillnaden mellan ”väder” och ”klimat” är.

Kortfattat kan man säga att väder är situationen vid en given tidpunkt, medan klimat är statistik på vädret över många tidpunkter och/eller platser.

På Bromma flygplats klockan 14 idag så var temperaturen var +13,1 grader och det regnade kraftig. I går vid samma tidpunkt var det +24,7 grader, det blåste 5 m/s från nordost och sikten var 40 kilometer. Detta är väder.

Tittar man på statistik för Bromma under 1961-1990 så var den genomsnittliga temperaturen (dygnets alla timmar) 16,8 grader och nederbörden under juli månad var i snitt 66,2 mm. Det är klimat.

Men antalet dagar som det var exakt 16,8 grader dygnets alla timmar och det dessutom kom 2,14 mm regn på var med mycket stor sannolikhet noll. Vädret varierar.

Väder eller klimatEftersom klimatet (i det här fallet) är statistisk i form av ett medelvärde av vädret så kommer variationer i vädret från en dag till en annan att i stor utsträckning ta ut varandra. Det var varmt igår, kallt i dag och ljummet i morgon. Vid samma datum i fjol kanske det var kallt-ljummet-varmt istället. När man gör ett medeltal av det så blir det samma värde.

Men om vi istället för ”kallt-ljummet-varmt” har ”varmt-vamt-kallt”, då har det skett en förändring av klimatet. (Denna måste dock vara varaktig, dvs vara signifikant över lång tid, vanligen trettio år, för att accepteras som en klimatförändring.)

Så vädret har alltid, och kommer även fortsättningsvis, att variera från en dag till en annan. Men dessa variationer kan vara mer än slumpmässiga. De kan röra sig i en viss riktning. Detta är svårt att urskilja när man bara tittar på vädret. Men när man sammanställer statistiken och märker att tex medelvärdet av temperaturen har förändrats, då ger detta en klimatförändring.

Och har man fått en klimatförändring så har man även fått en förändring av sannolikheter för att olika former av väder skall inträffa. Det kan vara sannolikheter för frost, värmebölja, skyfall, molnighet osv.

Och det är precis detta som har hänt: Vi har, jämfört med hur det tex var på 1960-talet, fått förändrade sannolikheter för olika former av väder. Det betyder inte att det alltid kommer att vara värmebölja. Inte heller att det aldrig kommer att vara kallt. Men sannolikheterna har förändrats.

/Martin

PS. Eftersom frågan om klimatförändringar och koldioxid snabbt kom upp i kommentarerna till denna artikel, trots att den inte handlade om det, så tar vi en blänkare om det också: Det är VARMARE idag än för trettio år sedan (0,5 grader). Och hundra år sedan (drygt 1 grad).

Varifrån kommer då skrönan om avkylning som somliga andra formligen skriker ut? Jo, ”skeptiker” och lobbyister har gjort en höna av att det blivit 0,02 grader kallare på tio år. Det tar man för intäkt för att det råder global nedkylning. Men hur ligger det till egentligen? Ta en titt på mätdata, tex från NASA.

Uppenbarligen har vi haft ”globala nedkylningar” ungefär vart tionde år. Men ”skeptikerna” missar uppenbarligen att uppvärmningen som varit mellan varje avkylning är kraftigare. Sammantaget så stiger temperaturen. Vi har variationer, som till största delen beror på solaktivitet, som har en 11-års periodicitet. Men överlagrat på dem finns en långsiktig ökning av temperaturen.

Resonemanget som förs av ”skeptikerna” är detsamma som att tro att det skall bli minusgrader följande morgon i juli bara för att temperaturen sjunker på kvällen. Eller att man håller på att svälta ihjäl bara för att man är hungrig precis innan man äter frukost. Men man måste se lite mer av helheten.

Väder är hur det är just nu.
Klimat är statistik på vädret.
Klimatförändringar är trender på skalan 30 år och längre.

Det slås många fler värmerekord nu än det slås köldrekord. Hade vi inte släppt ut så pass mycket växthusgaser samt förändrat jordens albedo så hade det varit ungefär lika många köld- som värmerekord. Det går inte att lyfta fram ett enskilt rekord (vare sig varmt eller kallt) och peka finger. Men den samlade bilden säger något. Det är det som är klimat, den samlade bilden av många enskilda händelser. DS

Chinook

Min förra blogg handlade om snöstormar, blizzards, i Nordamerika. Medan snöoväder fyller på snödjupen finns ett annat väderfenomen som ger det motsatta, chinooken. Det är en typ av föhnvind och fått sitt namn efter en indianstam i nordvästra USA. Denna vind förekommer öster om Klippiga Bergen i Kanada och USA.

När västvindar möter bergskedjan tvingas luften stiga, varvid den avkyls och vattenångan kondenserar till moln som ger nederbörd på lovartsidan, så kallad orografisk nederbörd. När luften passerat vattendelaren har den därför avgivit en hel del av sin fuktighet och värms dessutom upp när den sjunker. Den når läsidan som en torr och varm luftström.

Särskilt på vintern kan den ge mycket snabba temperaturökningar öster om fjällkedjan från köldgrader till flera plusgrader och som tär hårt på snötäcket. Rekordet lär vara en ökning från 20 minusgrader till 7 plusgrader på bara två minuter på ett ställe i staten South Dakota.

Den här nyckfulla chinookvinden ställde till en hel del problem vid olympiska vinterspelen i Calgary 1988, som döptes om från ”winter olympics” till ”windy olympics”. Det började med rejäl kyla på 20-30 minusgrader men innan tävlingarna var slut hade man haft riktig vårvärme på upp mot 20 plusgrader. Räddningen fick bli konstsnö framför allt i de alpina pisterna. Calgary ligger på östra sidan av Klippiga Bergen till skillnad från de pågående tävlingarna i Whistler, som ligger på den västra.

Vid vinterolympiaden 1988 i Calgary tog vi fyra guld varav tre individuella. I skridsko tog Tomas Gustafson två och Gunde Svan ett i längdåkning. Dessutom tog vi stafettguld i 4 x 10 km med gänget Jan Ottosson, Tomas Wassberg, Torgny Mogren och Gunde Svan. Kan man hoppas på ett nytt stafettguld under onsdagen?

Till sist grattis till de senaste medaljörerna Marcus Hellner, Johan Olsson, Anna Haag och Charlotte Kalla.

/John