Tag - klimatförhandlingar

Jag vill inte vara pessimist, men…

…det går inget vidare i Paris. Och just nu är det en hårfin skillnad mellan realism och pessimism.

Dels kommer man inte överens om hur man skall formulera avtalet. Det är finansiering, vilka länder som skall tillhöra vilka grupper (vilka har olika åtagande och förmåner och en del annat.

Men framför allt så är man inte konsekvent. Man bestämmer sig å ena sidan för att begränsa uppvärmningen till ”väl under 2 grader Celsius”. Det är bra.

Men å andra sidan så är man väldigt diffus om hur man skall åstadkomma detta. En alldeles uppenbar sak är att man måste begränsa utsläppen av växthusgaser, men de formuleringarna har man tagit bort.

Vi måste i princip ta en peak så snart som möjligt, typ 2020, minska de årliga utsläppen med 5-10% per år för att landa på noll utsläpp av koldioxid år 2050 för att ha en rimlig chans att klara begränsningen på max 2 graders uppvärmning.

Egentligen är nog inte det heller tillräckligt. Vi ser redan en uppvärmning med 1 grad. Men dels ser vi inte den totala uppvärmningen eftersom vi maskerar, kyler globala temperaturen med ca 0,5-1 grader i och med de enorma luftföroreningarna i Asien.

Så vi har redan skapat en uppvärmning på 1,5-2 grader men ser det inte. Vi har därmed i princip inget kol kvar att släppa ut. Lösningen heter Geo-engineering, dvs att släppa ut svavelpartiklar i stratosfären eller på annat sätt kyla planeten. Tjoho, vilken fest det kommer att bli om att komma överens om vilka som skall styra den utvecklingen.

Vi kan iof räddas av att haven fortfarande, innan de blir för varma, absorberar koldioxid och på så sätt kommer att dränera luften på en del. Det kan ge oss lite respit med fortsatta utsläpp, men det är inte långsiktigt hälsosamt eftersom detta även medför att haven håller på att försuras.

Vi kommer även att kunna absorbera en del med hjälp av ökad mängd biomassa men det tar tid (och den måste bli kvar, får inte eldas upp eftersom vi då släpper ut koldioxiden som vi så mödosamt bundit.

men mer oroande är att vi dessutom har en hel del kvardröjande effekter i form av ”positiva återkopplingar” kvar, tex albedoförändringar och utsläpp av metan från den töande permafrosten. Detta kommer att ytterligare höja temperaturen. Vi har liksom knuffat till klimatsystemet och det tar tid att få stopp på det.

Att i det läget falla till föga tex för oljestater som Saudiarabien och Ryssland som främst är med och spelar förhandlingsspelet om det gynnar dem ekonomiskt, politiskt eller geopolitiskt, det är inte bra för vår framtid som civilisation. Nä, jag vet inte med säkerhet att de är just de som obstruerar nu, men de har ett gediget track-record av att göra det. Någon är det som krånglar i alla fall.

Så. Just nu ser det alltså ut att vara en del fina ord i avtalet, men de saknar tyvärr verklighetsförankring när det kommer till hur vi skall uppnå dem. Och chansen att vi då skall ”klara det” som liten ut.

Jag vill påminna om att vi människor kan förhandla med varandra.

Men vi kan inte förhandla med naturen.

Jag får trösta mig med att Paris aldrig var avsedd att vara en slutstation utan en början på en process. Men det skulle vara fint att få en bra start i rätt riktning. Nu ser det ut som att vi håller på att knyta fast skosnörena i startblocken.

/Martin

Hur går det i Paris?

Nu är vi snart halvvägs inne i andra veckan av klimatförhandlingarna i Paris. Det börjar med andra ord närma sig upploppet och världen väntar med spänning på resultatet. Flip eller flop?

Jo det kommer att bli ett avtal, frågan är hur kraftfullt det kommer att vara. Och frågan är hur stor del av världen som verkligen frågar sig hur det går med förhandlingarna. Hur många bryr sig?

Jo, jag är allvarlig. Det är en av vår tids stora frågor och man har samlat enorma resurser, men det mesta ute i samhället förefaller rulla på som vanligt. Utövarna, dvs förhandlare, tjänstemän, NGO’s, näringsliv, forskare, administratörer och alla kring förhandlingarna de är totalt koncentrerade och fokuserade på uppgiften.

Det påminner lite om konståkning. Eller bandy, segling, schack, golf, ridning mm. De som är insatta är superintresserade. Andra vet knappt om att det händer. Men okay, media bevakar Paris rätt så intensivt. Det går inte att slå upp en tidning, se eller lyssna på några nyheter utan att i alla fall någon gån få reda på att ”förhandlingarna går trögt”, ”…in i slutfasen” eller liknande.

Hade det varit ett OS så hade man blivit idiotförklarad om man inte följde med i åtminstone ett par grenar som man kunde småsnacka kring vid kaffemaskinen på jobbet.

Det är bara det att det här är en så vansinnigt mycket viktigare fråga än att utse årets bäste löpare, rugbylag eller liknande.

”Det handlar om planetens framtid”. Nix, ”planeten” klarar sig fint, med eller utan oss. Även liv på jorden klarar sig bra. Många växt- och djurarter decimeras och utrotas just nu, men ge det ett par miljoner år till så återkommer liv och mångfald. Inte på samma sätt som idag, men det blir liv.

Det handlar om hur vi människor väljer att se oss själva. Vi är helt klart en mycket säregen djurart med unika förmågor. Dels rent tekniskt, dels filosofiskt. Vi kan resonera om dåtid, nutid och framtid. Vi kan sätta upp scenarier och göra konsekvensanalyser och sannolikhetsberäkningar.

Men vi klarar inte av att undvika stora faror som tex klimatförändringar innebär. Människor dör redan idag till följd av att vi har rubbat strålningsbalansen till/från planeten. Värmeböljor har redan blivit hundra gånger vanligare än de var för femtio år sedan. Glaciärer smälter, sötvattenresurser sinar, haven försuras, stormar blir kraftigare.

Vi förstår varför och vi vet hur vi kan förhindra det. Men vi har ingen känsla för var felet ligger. Det som skapar problemen har ingen upprinnelse i något som vi upplever som moraliskt fel. Vi gör goda saker, typ värmer hus, odlar och lagar mat, hälsar på vänner, konsumerar kultur osv. Och så blir det ändå fel i långa loppet.

Fakta på bordet räcker inte. Det är varken nödvändigt eller tillräckligt för att få oss att sluta skada vår egen nutid och framtid. Men det finns andra vägar:

  1. Moral. Att vi upplever det som moralsikt förkastligt att tex gräva upp och förbränna fossilt kol.
  2. Ekonomi. Att de dåliga alternativen är så pass dyra i relation till hållbara och rena lösningar att vi låter bli fossila energikällor.
  3. Resursbrist. Att det fossila kolet sinar.
  4. Förbud. Att det blir förbjudet att bryta och bränna fossilt kol.
  5. Vädjanden. ”Alla måste dra sitt strå till stacken”
  6. ?

Om någon har några fler alternativ så lyssnar jag gärna. För dessa verkar inte så framgångsrika. Det kan kan hoppas mest på är nog trots allt nummer 2, ekonomiska argument. Men det är svårt eftersom det skulle krävas något överstatligt organ som kunde övervaka vad nationer gör och som kunde döma ut och verkställa straff till de som inte följde avtal. Vem skall göra detta? FN?

Nåväl. Jag är säker på att vi kommer att få ett avtal från Paris på fredag eller senast på söndag. Jag är också säker på att det kommer att vara för urvattnat för att verkligen göra nytta.

Men hellre ett litet steg i rätt riktning än att fortsätta i fel riktning.

/Martin

Klimat, Paris och media

Så var de igång. De stora klimatförhandlingarna i Paris. Många är där, gnuggar sina argument, vässar sina pennor och lägger ut texten. Media bevakar som vore det ett världsmästerskap i retorik.

Och till råga på allt så fick vi stormen Gorm som svepte förbi Danmark och Sverige under natten mot idag.

Jag har gjort tre framträdanden i media idag, 2 x SVT och 1 x SR.

Det första, i SVT Gomorron, är inplanerat sedan tidigare där vi, kl 06.50 – 07.00, följer klimatförhandlingarna dag-för-dag. Idag handlade det om själva öppningen av förhandlingarna. Jag sitter i studion med Mattias Goldmann, VD för tankesmedjan Fores. I dag startade vi lite tidigare och körde lite längre med anledning av att det var första dagen.

Jag och Mattias Goldmann medverkar i SVT Gomorron med anledning av klimatförhandlingarna i Paris.

Jag och Mattias Goldmann medverkar i SVT Gomorron med anledning av klimatförhandlingarna i Paris.

Inslaget finns 15:30 in på SVT Play.

Jag kommer att finnas med på motsvarande sätt, med eller utan extra gäst, under kommande två veckor som förhandlingarna pågår.

Direkt efter medverkan på Gomorron så fick jag frågan om jag kunde komma med två trappor upp för att vara med och kommentera stormen Gorm i SVT:s webbsändning. Jag svarade lite förvånat att jag kunde. Jag tänkte att det främst var en fråga för SVT:s egna meteorologer, men han som var på plats hade full tupp med de ordinarie sändningarna.

Sändning på SVT Nyheter tillsammans med David Boati

Sändning på SVT Nyheter om stormen Gorm tillsammans med David Boati.

Det blev ca 45 minuters sändning tillsammans med David Boati. Till största delen handlade den om stormen Gorm som under natten drog fram över Danmark och Götaland med orkanstyrka i byarna. Vi hann även med att koppla lite grepp kring klimatfrågorna och förhandlingarna i Paris.

Jag hann bara vara hemma en stund innan telefonen ringde. Nu var det Sveriges Radio P5 som undrade om jag kunde ge en överblick av klimatproblemen och förhandlingarna.

Sändning på P5 Stockholm (tidigare Metropol) med

Sändning på P5 Stockholm (tidigare Metropol) med Rasmus Almerud.

Det blev en rapp pratstund, varvad med musik, med Rasmus Almerud på P5 Stockholm. På SR webben ligger ett kortare utsnitt av sändningen på ca 2,5 minuter. Du kan också spela den direkt nedan:

När jag lyssnar så slås jag av hur fort jag pratar, men det är faktiskt avsiktligt och helt i linje med den puls och attityd som kanalen har.

SR P5 Stockholms nya lokaler på Drottninggatan invid Sergels Torg i Stockholm.

SR P5 Stockholms nya lokaler på Drottninggatan invid Sergels Torg i Stockholm.

I morgon är det SVT Gomorron igen kl 06.50-07.00.

Därefter deltar jag i ett seminarium med Global Utmaning.

/Martin