Tag - fronter

Lågtryck och fronter

En frontzon skiljer luft med olika egenskaper. Kall luft, vanligtvis i norr, och varm luft i söder har olika densitet. Den kalla, med högre densitet, vill strömma in under den varma. Men jordens rotation gör att processen inte blir kort utan att det tar tid att jämna ut tryckskillnader.

I samband med detta så bildas lågtryck längs med fronten. Dessa driver processen med utvecklingen av fronten. Vindarna roterar moturs kring lågtrycket och de driver också med sig fronterna. Kallfronten, som hänger samman med kalluften som strömmar in under den varmare luften, rör sig snabbast och kommer slutligen att hinna ikapp varmfronten.

Den nya frontzon som därmed bildas kallas ocklusionsfront och har inte lika karaktäristiskt beteende som kall- och varmfronterna. Ocklusionsfronten kan komma med både duggregn och regnskurar. Vindskiften kan vara såväl markanta som obetydliga.

fronter1. En front börjar som en gränslinje mellan kall och varm luft . Den kalla luften är tyngre än den varma och vill därför rinna in under den. Ett litet lågtryck bildas.
2.Lågtrycket fördjupas i takt med att kalluften strömmar söderut, under den varma luften. Varm luft strömmar norrut, över den kalla. Rörelseenergi frigörs och vindarna ökar.
3.Lågtrycket är som intensivast efter ett par dagar. Vindarna kan nå stormstyrka och är som kraftigast på den södra sidan om lågtrycket. I kalluften är det dessutom mycket byiga vindar. Det regnar och eller snöar vid fronterna.
4.Då kallfronten rör sig snabbare än varmfronten bildas till slut en sammanslagen front som kallas ”ocklusionsfront” (lila). Lågtrycket börjar fyllas ut och vindarna avtar. Men på kallfronten längre västerut börjar ett nytt lågtryck att fördjupas…

Men det är inte bara fronter som skapar sammanhängande nederbörd. Ytterligare en storskalig nederbördsbringande formation kallas för tråg eller tråglinje.

En tråglinje är ett långsträckt område med organiserade by- och åskmoln. Vädret påminner mycket om kallfrontens, men det sker inget egentligt luftmassebyte under passagen. Tråglinjen rör sig med hastigheter mellan 20 och 60 knop och har överraskat många med det plötsliga väderomslag det kan medföra – från solsken till regnskurar och kraftig, byig vind på mycket kort tid.

Fronter

Dagligen ser vi varm- och kallfronter presenteras på TV och webb. Nja, förr i världen var det vanligt, men numera har fronterna oftast ersatts av molntussar med olika färg i de appar som de flesta använder. Men någonstans bakom kulisserna så sitter en meteorolog och tänker i termer av varm- och kallfronter.

Men vem har sett en front ute i verkligheten? En front är en begränsningsyta mellan två luftmassor med olika egenskaper. Begreppet ”front” används för att det beskriver både luftens egenskaper och ett typväder som är kopplat till det. I frontzonen sker ett temperatursprång. Frontytan lutar så att den kalla luften kilar in sig under den varma och lättare luften.

Två lågtryck har börjat fördjupas längs med en frontzon. Svarta linjer är isobarer.

Två lågtryck har börjat fördjupas längs med en frontzon. Svarta linjer är isobarer, dvs linjer som binder samma platser med samma lufftryck.

Ofta, men inte alltid, kan man finna två frontzoner som ringlar sig runt norra halvklotet. Arktikfronten är den nordligaste och den skiljer Arktikluften från Polarluften.

Längre söderut finner vi Polarfronten som skiljer Polarluften från Tropikluften. Frontzoner står sällan still. Beroende på om det är varm luft som vinner terräng över kall eller tvärt om så talar man om varmfront respektive kallfront.

Vågor i luften

Väderfenomenen i lufthavet sker på en mängd olika skalor. Många händelser kan liknas vid vågrörelser som sveper fram i höjd- och sidled. Vågor i form av allt från vindmönster till fronter och vandrande cykloner.

Vågmönstren spänner över ett stort register, från fronter på hundratals kilometer via sjöbrisen på kilometerskalan till turbulens på millimeterskalan. Alla dessa system påverkar varandra.

På så sätt är det t.ex. mycket småskaliga processer som överför fukt från haven till luften – vilken i sin tur kan bilda frontmoln. Frontmolnen roterar kring mäktiga lågtryck med kraftiga vindar – som genom friktion mot mark- och havsyta bryts ned till svagare vindar och turbulens. På en skala mellan dessa finner vi sjöbrisen som vi beskriver i ett senare avsnitt av Väderskolan.