För en vecka sedan diskuterade vi om huruvida våren skulle ankomma till Skåne och Halland redan den 15 februari. Man kan ju inte veta säkert förrän de sju dagarna har passerat. Men det visade sig stämma. Det var någon vecka tidigare än normalt.
Nu står det även klart att våren gjorde entré betydligt längre norrut än så någon dag senare.
Grafiken visar hur långt våren hade kommit den 23 februari. Då hade det varit över noll grader, sju dygns i streck, inte bara i större delen av Götaland utan även i södra Svealand!
Bearbetad grafik från SMHI.
I Värmland, Bergslagen, Uppland mm har det alltså varit vår sedan vecka tillbaka, dvs sedan den 17 februari (man räknar även den dag man börjar på). Gränslinjen mot “vårtemperaturer” respektive “vinter” motsvarar ungefär den linje som är vårens normala ankomst om en dryg månad, den 25 mars.
Våren gjorde med andra ord entré fem veckor tidigare än normalt. “Normalt” är i det här sammanhanget den genomsnittliga tidpunkten under perioden 1961-1990.
Nå, att det skall vara exakt samma tidpunkt som medelvärdet, det vore osannolikt, variationer är normala. Men amplituden, 5 veckor tidigare än genomsnittet, är så stor att man får kalla den ovanlig.
Nu blir det ju väldigt “digitalt” när man har en skarp linje som markerar “vår” eller “inte vår”. Men samma tendenser går igenom man tittar på absoluta värdet av temperaturerna. Det har varit en vecka med ovanligt höga temperaturer inte bara i södra Sverige utan även i norr. Och inte bara denna vecka.
Det ovanliga och osannolika är på väg att det bli det nya normala.
Som om inte det var skrämmande nog så kan man lägga till att forskare har gjort scenarier och påpekat detta sedan decennier tillbaka. Men det har inte riktigt tagits på fullt allvar. Beslutsfattare har resonerat i stil med att “men tänk om de har fel. Vi avvaktar tills vi vet säkert. Vi lyssnar istället på de som säger att läget är lugnt.”
Kruxet är att när vi vet säkert, när vi är på plats på ett isflak som inte finns längre, då har vi förlorat mycket, om inte allt, handlingsutrymme. Det senare eftersom en stor del av klimatförändringarna är latenta, effekten av vad vi gjort manifesteras inte förrän långt senare. Vi har byggt in mängder av problem som ännu inte syns.
Är det rationellt att förneka och ignorera kunskap och obekväma fakta? Är det nödvändigt för att upprätthålla dagens samhälle? i så fall har vi inte kommit särskilt långt i byggandet av vår civilisation.
/Martin