Potatisuppropet

Våren 2020 besöker Omställningsnätverket småbrukaren Anders Persson utanför Söderhamn. Han är ofta arg -på ett väldigt sympatiskt sätt. Anders upprörs både över hur samhället bidrar till att skapa miljöproblem och hur politiker brister i förmågan att identifiera problem innan de står skrivna i neon. Och därmed missar tillfällen att minska miljöbelastning, förbättra sociala tillvaron för folk och samtidigt öka livsmedelskvalitén och självförsörjningsgraden.

Nån måste göra något och han tycker att de som har makten borde vara de som lägger ihop ett och ett och får det till två. När det inte händer så brukar han påtala det för dem. Det tycker de är besvärande och till slut kommer stenarna i rullning.

Men där är vi inte riktigt än. Men Anders väntar inte. Inspirerad av Potatisupproret (Matkravallerna, Potatiskravallerna, Hungerdemonstrationerna) år 1917 så drar han -drygt hundra år senare- upp strukturen för Potatisuppropet.

Anders upprörs över Sveriges bristande självförsörjningsgrad. Men snarare än att demonstrera när problemen står för dörren så vill han skapa sammanhang, insikter och samarbeten så att problemen inte uppstår.

Anders han hyllar potatisen. Den är näringsrik, tålig, går att odla i hela landet och går att lagra hela vägen till nästa säsong. Och god.

Men det är så mycket gröna ytor som inte odlas. Och när man väl börjar bli hungrig är det lite sent att sätta potatis eller andra grödor. Vi lever i en tid av Just-in-time, varsom-helst-ifrån. Men när gränser stängs och vi varken kan vara säkra på att få vare sig livsmedel eller de insatsvaror (maskindelar, bränsle, konstgödsel mm) som krävs för att odla maten, då ligger vi pyrt till.

Hur kan politiker och andra beslutsfattare inte se detta? frågar sig Anders.

1917 var det krigsår. Sverige var avspärrat och dessutom hade skörden året innan varit dålig. Folk svalt i Sverige. I april och maj så startade flera demonstrationer, främst av kvinnor. Man krävde en rättvis fördelning av de basvaror som trots allt fanns och man krävde systemförändringar. Även militärdemonstrationer förekom och stora delar av samhället präglades av misstro och oroligheter.

Det är inte samma situation år 2020. Men vi behöver fortfarande mat. Och samhället är ännu mer komplext. I de allra flesta fall betyder det att vi kan leva ett mycket bättre liv än för hundra år sedan. Men komplexiteten kan också innebära ökad sårbarhet och mindre flexibilitet. Vi är beroende av att väldigt många sambandskedjor ska fungera för att vi ska kunna ha vårt överflöd och goda liv. Inget är självklart.

Pandemin är ett exempel på att vi, trots att forskare varnat för att den kommer att komma (men utan att kunna säga när), inte haft förmåga att bygga resilienta samhällen. Men pandemin visar också att vi är villiga att ändra såväl värderingar som beteenden och prioriteringar när vi väl fattar att det är på riktigt. När vi inte bara förstår hoten intellektuellt. Utan när vi känner hoten i luften vi vi fyller våra lungor med.

Potatisuppropet handlar om att agera medan man har handlingsfrihet. Att göra något med det man har. Att gräva där man står. Att samarbeta. Att inspirera varandra. Att skapa relationer. Att odla mat. Inte bara potatis.

Här nedan följer ett par filmer som förklarar Potatisuppropet. Röster som är kritiska till svensk livsmedelsstrategi, och gör något. Gräver där de står, bildligt och bokstavligt.

Kor och Kritik mot Sveriges Livsmedelsstrategi. Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren.
Matparken i Uppsala
Anders Persson, Söderhamn, förklarar Sveriges bristande beredskap och Potatisuppropet.
Favoriten: Att bygga en jordkällare av en vägtrumma. Och potatissorteringsmaskinen.

Mycket nöje. Du kan läsa mer på Potatisuppropet.se. Men se framför allt till att sätta många potatisar, samarbeta, fascineras och förundras över den fantastiska naturen.

Besök också Omställningsnätverket hemsida och FB-sida.

/Martin

Omslagsbilden är ritad av Anders Persson.

5 tankar på “Potatisuppropet”

  1. En meteorologisk coronaundran; Studerar man effekten av drastiskt minskade kondensstrimmor från flygtrafiken, som har kollapsat?

    Svara
    • Man gjorde det i samband med de tre dagars flygstopp i Nordamerika efter 11 sept.
      Jag antar att man gör det nu också. Jag har frågat några kollegor, men har ingen referens till nån som gör det.

      Svara
  2. Vackert så, vi har lite spelrum. Men hur gör man i söder, där man förlitar sig på risskörden, som måste ske på mindre marginaler än vi uppe i norr har att spela på?

    Svara

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: