Nu faller temperaturen snabbt

Av Martin Hedberg

Nu under natten mot fredagen så sjunker temperaturen med mellan 5 och 10 grader. Det kommer att märkas mest på de platser som under torsdagen hade plusgrader, de får nämligen minusgrader.

Det kommer att vara mellan -5 och -10 grader i Södra och Norra Norrland, Svealand och större delen av Götaland på fredagsmorgonen. (Sydligaste Götaland får runt noll grader.)

Detta, i kombination med att det varit tögrader på många platser i ett par dagar, gör att man bör vänta sig att det kan vara is och halt på platser som bara för någon timme sedan hade bra friktion. Det gäller såväl vägar som trottoarer och trappor.

Och eftersom markförhållanden förändras kraftigt längs med olika vägsträckor måste man vänta sig inhomogena, dvs varierande, förhållanden. Broar tillhör tex de platser som kyls av snabbare än andra vägavsnitt.

Ta det nu försiktigt så att ni inte skadar er själva eller andra.

Kolla gärna Trafikverkets varningar för halka.

/Martin

Related posts

11 Thoughts to “Nu faller temperaturen snabbt”

  1. Lars Peter

    I morgon börjar februari, årets i genomsnitt kallaste månad på många platser i södra halvan av landet (i norr är normalt januari kallast). Tro tusan att vi då ska ha torrt, vitt, vackert och många gnistrande grader kallt. Sol och vit snö – underbart. Bevis i morgon. Tids nog avlöser våren den underbara vårvintern.

  2. Skogshuggarn

    Bra att kylan kom te bax . Var ned vid sjön och tittade,snön hade smält på ena sidan mot öster, det ser ut att bli en skön skridskohelg !

    Om någon vecka önskar vi få lite mer snö,går det att ordna måne tro ?

  3. Åke

    Jag är av den uppfattningen att snö är en ekologisk defekt. Naturen är skapt för att vatten ska vara flytande. Nederbörden komma ner färdigskottand om man säger så.
    Men har jag överlevt 66 vintrar så ska det vär gå en till.

  4. Lasse H

    Men vatten i sina förädlade former, snö och is, kan man ha mycket roligt med. Vilken känsla att få åka i vindlande mjuka skidspår bland snötyngda träd eller skrinna omkring på spegelblanka isytor, det är härligt. Kommande helgaktivitet lutar åt det senare alternativet. Ut och njut!

  5. @Åke:

    Om nederbörden uteslutande hade kommit i flytande form hade vi vintertid haft flera centimeter med is täckande marken, och då skulle man kunna tala om väderkaos. Jag tolkar faktiskt din kommentar som att det i grunden är kylan som är en biologisk defekt.

  6. Fredrik

    Hela vintern är en biologiskt effekt. Finns väl ingen vettig människa som tycker om vintern, det är ju bara en tid att överlave, förhoppningsvis så mild som möjligt. Ni som gillar all “leka” och ha “kul” i snön har nog inget riktigt jobb. Hur “lekfulla” och “roliga” blir vägarna???

    Martin: Mina personliga åsikter: Livet innehåller många aspekter. Barn tycker ofta det är kul med snö. Likaså vuxna. Så länge man inte fryser eller slår sig så vill jag påstå att det är vettigt att gilla snö. Även om man har ett jobb som gör att man inte kan leka i snön obegränsat med tid.

    Det är inte heller någon motsättning mellan att ha kul i snö och att samtidigt inse att tex halka på vägar ställer till med risker och problem.

    Slask däremot är inge’ vidare. Det har nackdelen att inte vara vår eller sommar. Samtidigt har det inte några av den riktiga vinterns fördelar, bara nackdelarna.

  7. Niklas

    Vintrarna var bättre förr, dvs mellan 1990 och 2007. Sedan har vi fått ett par helvetesvintrar med många minusgrader som egentligen hör hemma långt norrut eller österut.

    Hur många år ska man behöva vänta på att den globala uppvärmningen ger oss lite kompensation för dessa vintrar? När kommer medeltemperaturen (väntevärdet) under den kallaste månaden i Stockholm att överstiga noll grader? Eller kommer vi öht få uppleva det de närmaste 50 åren (måhända borde man ha fötts ett par decennier senare)?

    Läste någon prognos om att medeltemperaturen under vintern kommer att stiga med 5-6 grader medan skillnaden för de kallaste och värsta dagarna kommer vara större än så. Men frågan är om denna stigning är linjär eller om det bara är i slutet som någon skillnad kommer att märkas.

  8. @Niklas:

    Perioden 1988-2009 är en av de längsta mildperioderna vårt land hittills har skådat, och har inte på långt när inträffat dessförinnan. Under 1900-talet var det vanliga att det växlade mellan milda och kalla vintrar, med emellanåt flerårsperioder med kalla- respektive milda vintrar, som tagit ut varandra. Under den senaste mildperioden har det dock inte enbart varit milda vintrar, ty åren 93/94, 95/96, 96/97, 02/03 och 05/06 var det kalla vintrar, 93/94 respektive 05/06 mycket snörika sådana dessutom; exempelvis hade Söderåsen i NV-Skåne 60 cm djup snö i slutet av januari 1994, ett år som förövrigt innehöll en av de varmaste svenska somrarna i “mannaminne”.

    Du nämnde något om att medeltemperaturen under den kallaste månaden skulle överstiga fryspunkten i Stockholm, och faktum är att de senaste fyra åren har detta varit en realitet i december 2011 och januari 2012. Det må låta osedvanligt lite, men faktum är att mildperioderna mellan kalluften har varit desto fler. Alla tycks vara fokuserade på kylan vi haft, och glömmer samtidigt att november 2011 var den snöfattigaste någonsin, samt att värmerekord sattes i såväl februari som mars 2012.

  9. Minnet är kanske kort men det känns som om att väderomslagen, när de kommer, är häftigare nu än för 20 år sedan. Minns t ex november 2009 som var MILD. Kunde t o m köra med cabben nedfälld en dag varpå folk bara log, kanske också av förskräckelse – vart var klimatet och vädret på väg? I december kom sedan väderomslaget med en långvarig bestående kyla vintern 09/10. Vintern 10/11 följde samma mönster men den var ännu längre och ungefär lika kall. I Västerås hade vi snö under fem månader vintern 10/11. Vintern 11/12 var lite beskedligare men när kylan väl kom blev det låga temperaturer även då. Liksom i år (2012/2013) – en tämligen normal vinter tror jag. För 20 år sedan var kylperioderna i södra delen av landet inte lika långvariga men kan ha fel. Tror dock att det har skett en förändring i kilmatets och vädrets beteende/mönster. Vi har fler blåsiga dagar totalt sett pga mer energi i luften (ökad värme = ökad energi). Men det känns som att de riktigt häftiga stormarna (Gudrun/Per etc) lyser lite med sin frånvaro. På 60- och 70-talen hade vi oftare svåra stormar under hösten (oktober och november) som vi egentligen inte haft den senaste tioårsperioden… Intressant skulle vara att få se en statistiskt överblick över samtliga stormar/orkaner i Sverige från 1960 fram till idag med kolumnerna årtal, månad(er), vindstyrka (medel och byar) och temperatur vid stormen/orkanen.

  10. Markus

    Här argumenterar en av de mest välmeriterade svenska klimatforskarna för att klimathotet är överdrivet: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/vi-skapar-en-valdig-angslan-utan-att-det-ar-befogat

  11. Det är inte sant att det var fler stormar/oväder för 20-30 år sedan än den senaste 20-årsperioden. Inom denna period rymdes några av de värsta stormar Sverige upplevt, exempelvis höststormarna 1999, Stormen Gudrun 2005 samt Stormen Per 2007. Måhända var de absoluta vindstyrkorna under de kraftigaste stormarna längre tillbaka i tiden större i förhållande till dem idag, men om man ser till temperaturen var det varmare under exempelvis Stormen Gudrun jämfört med Oktoberstormen 1967, alltså i jämförelse med det för årstiden normala. Exempelvis var vindstyrkan i oktober 1967 på södra Öland tidvis uppe i 40 m/s, men under denna storm föll nederbörden från mellersta Götaland och norrut praktiskt taget helt som blötsnö, medan Stormen Gudrun från mellersta Svealand och söderut endast erhöll nederbörd i form av regn, fastän det borde ha varit tvärtom, då snön normalt inte bör vräka ned i södra Sverige i oktober, emedan regnet statistiskt ej bör strila ned i januari, även om det i praktiken ofta blivit så på senare tid.

Leave a Reply