När dag och natt är lika långa

Av Martin Hedberg

Snön ligger kvar på marken, men inte så länge till. Våren gör entré.

Det brukar beskrivas som en kamp mellan vinter och vår. Man tara om ”bakslag” när temperaturen sjunker och det kommer snö i senare delen av mars och april. (Lite orättvist, dels mot de som uppskattar vintern, dels mot illusionen om en kamp.)

Men/och jorden roterar vidare. Både kring sin egen axel och kring solen. Jordaxeln lutar relativt rotationsplanet kring solen. Därför får olika breddgrader olika solhöjd och dygnslängd under vår rotation kring solen. Det är det som resulterar i årstider.

På måndag är det vårdagjämning. Då står solen rakt över ekvatorn. Men vårdagjämningen är en händelse som inträffar vid en specifik tidpunkt, inte en hel dag. Vårdagjämningen inträffar i år den 20 mars klockan 23.21 GMT.
Omräknat till svensk tid blir det i år måndag den 21 mars klockan 00.21.

Teoretiskt sett så är dag och natt lika långa när det är vårdagjämning. Men tittar man på vår sajt så ser man att den tidpunkten redan har inträffat (omkring 17-18 mars). Hur kan det komma sig? Har vi räknat fel?

Nej, det har vi inte. Anledningen till skillnaden är att ljuset kröks av atmosfären. Man ser solen lite innan den går upp över horisonten och man ser solen ”runt hörnet” även när solen går ner. Det gör att dagen blir lite längre än natten redan innan vårdagjämningen har inträffat.

Det är nu dagarna växer som fortast på bekostnad av nätterna. Men andraderivatan blir snart (på tidag) negativ. Det betyder att hastigheten med vilken dagarna blir längre minskar. Lite teoretiskt kanske, men det leder i alla fall fram till sommarsolståndet, när dagen är så lång den kan bli och natten mycket kort (eller helt frånvarande). Men det tar vi i sommar.

Hur som helst. Nu är både vår och vårvinter här med strålande väder i större delen av landet. Gå ut och njut!

/Martin

Related posts

8 Thoughts to “När dag och natt är lika långa”

  1. Hej

    Jag har en fråga helt off topic på den här bloggposten. Hoppas det är ok.

    Jag ser ofta på satelitbilder av nederbörden över Skåne vår/sommar att det ligger ett bälte nederbörd konstant över Söderåsen/Hallansåsen som inte flyttas österut på samma sätt som övriga nederbördsområden ju i regel gör.

    Är det verkligen en adiabatisk effekt som skapar nederbörd där av vindarna från Danmark? På dessa relativt låga åsar eller är det något annat?

    Om du inte alls vet vad jag åsyftar så håll koll på satelitbilderna ni har på skåne några dagar. Det kommer säkert att synas.

    Martin: Helt ok.
    Ja, det är troligen hävningen med följande kondensation och nederbörd man ser.
    PS. Det är radarbilderna du menar antar jag. Satellitbilderna registrerar moln, radar tar nederbörd. Men det bildas såväl moln som nederbörd till följd av Hallandsåsen.

  2. Intresserad av uteväder

    ”Vårdagjämningen inträffar i år den 20 mars klockan 23.21 GMT”

    Var exakt inträffar vårdagjämningen klockan 23:21 GMT? Är det Stockholm i Sverige? Varje nation har väl sin specifika tidpunkt när vårdagjämningen officiellt inträffar?

    Martin: Vårdagjämningen inträffar samtidigt över hela planeten.
    Berende på vilken tidszon man är i så är klockan olika mycket på olika platser, men det är samma tidpunkt. tex kl 00:21 i Sverige, 08:21 i Japan osv, (dvs den 20 mars klockan 23:21 GMT)

    Vårdagjämningen är den tidpunkt då jordaxeln bildar rät vinkel mot radien som förbinder solen och Jorden (i planet som Jorden gör på sin färd runt solen).

    Det kan vara lite vilseledanden att det heter vårdagjämning. Det man beskriver är nämligen en händelse som inträffar vid en specifik tidpunkt (på bråkdelen av en sekund). ”Vårdagjämningen” är den dag då denna händelse inträffar. Det är den 21 mars i Sverige och länderna öster om oss, men alltså den 20 mars i England och alla andra länder väster om Englands tidszon fram till och med datumgränsen, dvs Alaska. Det är fortfarande samma tidpunkt universellt sett, 20 mars klockan 23:21 GMT.

  3. Rolf

    Kall vårdagjämning ingen värme före 8 april.

  4. Emil

    Tyvärr blev dagen lite kortare efter jorbävningen. Jordens axel hade visst vridit sig 17cm vilket resulterat i att dagen blev 1,8 mikrosekunder kortare för oss. 🙂
    Allt detta enligt DN.

  5. Emil

    När vi ändå är inne på ämnet har jag en fråga som jag aldrig hittat svar på.
    Att jorden snurrar runt sin egen axel är ganska logiskt när den en gång i tiden sattes i rörelse och jag antar också att solens dragningskraft spelar in. Men att jorden ”tiltar” sin axel förstår jag inte? Vad den rörelsen kommer ifrån?

  6. Intresserad av uteväder

    Tack för ditt svar.

  7. Anders Jinderbrink

    Hejsan!

    Men Martin, är det inte så att dagarna växer som långsammast runt vårdagjämningen när man är norr om Polcirkeln? Över Arktis gick ju solen upp i fredags och kommer inte gå ner förräns slutet av september!

    Martin: Om man är över Polcirkeln så är det lite av ett specialfall eftersom dagarna inte gärna kan bli så mycket längre än 24 timmar 😉

    Men fortfarande (även norr om Polcirkeln) så gäller att solens högsta punkt på himlen klättrar som snabbast kring vårdagjämningen. När det närmar sig mitt på sommaren (sommarsolståndet) så är det allt mindre skillnad från en dag till en annan. Efter sommarsolståndet accelererar solen nedåt. Hastigheten upp, respektive ner är som störst vid vårdagjämning respektive höstdagjämning.

    Det jag pratat om här är själva hastigheten varmed dagarnas längd förändras. Förändringen från en dag till en annan är som störst nu respektive om ett halvår.

    Jag hoppas förklaringen blev tydligare och att jag inte rörde till något ytterligare. Matematiskt skiljer jag på:
    a) Hur lång dagen är
    b) hur dagarnas längd förändras
    c) hur snabbt de förändras

    Som en metafor kan det översättas till:
    a) sträcka
    b) hastighet (första derivata)
    c) acceleration (andra derivatan)

    a) Dag och natt är lika långa (vi är mitt emellan)
    b) De förändras som snabbast just nu (hög hastighet)
    c) Takten varmed de förändras minskar från och med nu (retardation, inbromsning)

Kommentera