Av Martin Hedberg
I går måndags skickade ett amerikanskt väderföretag, WSI (Weather Services International) ut ett pressmeddelande som förkunnade att bistra vintertemperaturer kommer att återkomma. Ett meddelande som gått som ett eko mellan olika nyhetsmedia tex DN. Återigen dyker begreppet NAO*, North Atlantic Oscillation, upp. För en beskrivning av NAO, se längst ner i bloggen.
WSI:s Chefs meteorolog Dr. Todd Crawford sade: ”At some point later in February or early March, we do expect a return to more strongly negative NAO conditions as the La Nina event weakens and tropical Pacific convection begins to play a bigger role.” och ”At that point, we expect a return to more severe and widespread below-normal temperatures across much of Europe, lasting well into spring”. Någon gång i månadsskiftet februari-mars kan vi alltså vänta oss att kylan kommer tillbaka i samband med att NAO återigen blir negativ.
Crawford avslutar: ”The biggest uncertainty for the February forecast is that the strong negative NAO pattern will return more quickly than we currently expect.” Han uttrycker sig alltså rätt säkert över att det verkligen kommer att bli kallt igen. Osäkerheten ligger i hur fort kylan återkommer. (Därtill en liten logisk krumelur: Han tror att kylan kommer tillbaka fortare än han tror.)
WSI:s prognoser för temperaturavvikelser i Norden kommande månader lyder:
Februari: ”Colder than normal, except extreme southern Sweden/Finland”
Mars: ”Colder than normal”
April: ”Colder than normal”
Tidsserie över NAO sedan 1950. Från amerikanska nationella vädertjänsten NOAA 24 januari, 2011.
Men/och det finns fler som observerar och gör prognoser på NAO, tex NOAA, den amerikanska nationella vädertjänsten (grafiken ovan är från dem). Deras prognos sträcker sig inte lika långt som WSI, men/och den indikerar att i alla fall att vi under februari kan vänta oss ett positivt NAO.
Observation och ensembleprognoser över NAO. Från amerikanska nationella vädertjänsten NOAA 24 januari, 2011.
Hur blir det då? Skall man tro modellerna så kan vintern bli lång innan det blir vår. Något som jag dock saknar i resonemangen som kommit ut hittills är tydligare fysikaliska resonemang om varför NAO blir positiv eller negativ. Hur påverkar tex den senare isläggningen av den arktiska isen vädermönstret? Isläggningen var sen 2010 och det har flaggats för att det kunde ha bidragit till det negativa NAO som vi hade då. Men nu ligger ju isen, är det den arktiska isen eller är det något annat som har en större inverkan på NAO i mars?
Men man kan inte veta säkert förrän i efterhand. Fram till dess är det scenarier och prognoser.
Vad tror jag då? Det verkar rimligt att anta att det i resten av januari och februari blir fortsatt för årstiden milt och omväxlande väder. Säkert ett par klara kalla nätter, men överlag stort inflytande av Atlantluft i samband med dominerande sydvästliga vindar.
Mars och april? Jag tror att vi får väder som fortsättningsvis präglas av sydvästliga vindar och Atlantluft. Det utesluter inte ett par dagar med ordentlig kyla, men det käns inte som om den stränga vintern skulle komma tillbaka. Jag tror att våren kommer tidigt till södra Sverige, men att det blir något tvärt kast tillbaka till vinterförhållanden i söder under en till två veckor efter dess ankomst.
Jag funderar även på om det finns några förutsättningar för en kraftig storm eller något annat väsentligt som vi inte sett så mycket av denna vinter.
Har jag några belägg för detta? Inte mer än jag hade när jag i december gissade januarivädret. Det gick bra den gången. Men det betyder inte mycket nu.
Jag vill verkligen poängtera skillnaden mellan att gissa och att göra prognoser. Det är som skillnaden mellan att köpa lotter och att spela på hästar. Om man vinner lotteri (undantaget den som arrangerar lotteriet) så kan man efteråt konstatera att man hade tur. Om man vinner på hästar så är det troligen tack vare en kombination av kunskap, erfarenhet och lite tur. Eller i alla fall inte otur.
En av skillnaderna mellan att spela på hästar och att göra väderprognoser (förutom de bakomliggande fysiken och dynamiken i händelserna) är att man när man spelar på hästar helst vill vara den ende som hade rätt. När man gör väderprognoser (och inte spelar om pengar) så gör det inget om kollegorna också gjort samma bedömning.
Nu är bloggen på väg att byta ämne, från temperaturer till marknader där det är en fördel att ha en unik prognos som gärna är rätt. Det gäller tex marknader för energi, handel mm där priset på produkterna påverkars av vädret. Och inte bara aktuellt väder utan även prognoserna på vädret (trots att man ännu inte vet om prognoserna slår in eller inte). Men det får jag ta i en separat blogg 🙂
/Martin
*NAO, North Atlantic Oscillation är ett index som används vintertid för att beskriva de storskaliga luftströmmarna över USA, Atlanten och Europa. NAO illustrerar olika förhållanden för omfattande vädermönster såsom jetvindarnas läge, lågtrycksbanor samt transport av värme, kyla, fukt och nederbörd.
När NAO är negativt så är lufttrycket under det normala över östra USA, centrala Norra Atlanten och västra Europa och över det normala över norra Atlanten. Kortfattat så resulterar det i högtryck över Grönland/Island vilket i sin tur gör att vi får kallt och periodvis mycket snö här i Skandinavien.
Då NAO är positivt så råder det omvända tryckförhållandet. Då präglas vädret av vandrande lågtryck från sydväst, vädret i Skandinavien blir växlingsrikt och temperaturerna inte så låga.
Jag hoppas det stämmer. Vill ha en kall avslutning på denna vinter.
Hej igen!
Du lägger ju ut färggranna symboler i väderprognoserna men vorde det inte bättre med en graf som visar värderutvecklingen. Många med mig (på mitt kontor) upplever att det skulle vara lättare att följa. Så har jag en fråga om ni har någon kommentar om prognosen, säg för en vecka… Vore intressant att höra någon mänsklig bedömning av prognosen för de närmaste dagarna (det borde väl en rekalfinansierad sida ha råd med). Soliga hälsningar! /Stefan
Att känna på sej hur det ska bli…Nån form av ”magkänsla” det måste man ha för att kunna ta rätt beslut.I detta fallet att se hur vädret ska bli långt framöver.
Nu kastas jag mellan hopp och förtvivlan…. Tidig varm skön vår… Eller isande kylig vår. Det är ju precis detta som gör att man inte kan gå efter nån magkänsla just nu… Inte jag i alla fall.
Men man kan ju se i alla fall att de varma luftströmmarna.
verkar röra sej lite mer söderut nu…. Och det känns inte bra. Vi får hoppas på solfläckarna..Ja att det blir många…För då blir det ju lite varma på vårt planet.
PS
kommentar till Stefan.
Jag tycker om de där färgranna symbolerna.
vill jag det ska vara som några grafer….vad nu det ska vara bra för….
Hejsan!
Jag har sett på den senaste prognosmodellen från Europeiska vädercentret och den modellen visar att det kommer att bli kallt redan i början på februari. Den visar att ett högtryck kommer röra sig norrut och under onsdagen nästa vecka ligga nordväst om Sverige och då föra ner nordliga och senare även nordostliga vindar. Alltså blockar det högtrycket alla sydvästliga vindar från islandslågtrycket. Intressent iaktagelse tycker i alla fall jag. Detta ser alltså ut att ske om en vecka men man måste ju komma ihåg att en sådan lång prognos är osäker. Men det borde dock vara mer sannolikt än en så lång prognos som det skrivs om i artikeln.
Måste vara kinkigt att det i vädersammanhang i alla fall inte ännu finns några absolut slutna, av vetenskapen definierade, kausala system att studera. Eller, uttryckt annorlunda: Allt hänger ihop, utan början eller slut.
NAO t ex. Nu kanske det är i ropet. Men orsaken till om NAO blir positiv, negativ eller som vanligt månde ligga någonstans. La Niña kan vara orsaken, men skulle väl lika gärna kunna vara resultat, såväl som vara orsakad av en tredje faktor, smog i Peking eller jordbävning längs Atlantiska Centralryggen.
Något annat. Kanske är den bekant redan, men på 1800-talet sammanställdes en lista över de mest anmärkningsvärda isvintrarna i Europa under historisk tid, (dvs så länge det funnits skriftliga källor). Finns intresse? Jag tror ni kommer att sätta semlan i halsen. 🙂
Jänkarna tar alltid upp jetströmmar i sina prognoser. Har dom ingen betydelse på det här sida Atlanten ? Eller äter NAO upp jetströmmen ?
Martin: Det är nog mest kulturella skillnader.
I USA brukar man koppla väerutvecklingen till jetströmmarna och inte sällan kan man höra att orsaken till att prognosen slog fel var att jetvinden flyttade sig annorlunda än man tänkt (men gör bättre prognoser på jetvindarna då).
Här hemma talas det i det närmaste aldrig om jetvindar, undantaget då man flyger. Men då är det mer fråga om tidsvindster/förluster eller i samband med turbulens, tex CAT (clear air turbulence), då man går byter luftlager med olika relativ vindhastighet i.