Hur går det med klimatförhandlingarna i Glasgow?

Det finns många metaforer att välja bland, en variant skulle vara ett steg fram och två tillbaka. En annan om milstolpar som trots löften kommer att bli översvämmade när havet stiger.

En mängd tunga politiker var på plats och inledningstalade väldigt engagerat, men forskare var tveksamma till hur långt löftena skulle hålla och FridaysForFuture analyserade det som ännu ett ”bla-bla-bla”.

Indien lovade att ha ”net zero” utsläpp år 2070, vilket är för lite och för sent. Och dessutom oklart hur och var alla länder ska kompensera sina utsläpp utan att det blir dubbel eller trippel bokföring (naturen binder en hel del koldioxid helt på egen hand, det finns en uppenbar risk i att vi människor tillgodoräknas oss detta som vår förtjänst). Men ändå ett stort steg att Indien kommer med något löfte alls.

Många länder enades om att minska avskogning och börja återplantera skogar. I alla fall från och med 2030.

Förhandlarna är mer eller mindre överens om att anstränga sig (Kina är inte riktigt med i den här båten) för att minska utsläppen an metan, de växthusgasutsläpp som har näst störst klimatpåverkan efter våra utsläpp av koldioxid.

Kina och USA, som tillsammans står för ca 40% av utsläppen av växthusgaser, presenterade ett samarbete om att minska klimatpåverkan.

Men störst av allt var att man lyckades tända en liten lampa ovanför elefanten i rummet, utvinningen av fossilt kol. Att orden ”fossilt kol” överhuvudtaget fanns med i ett utkast till avtal är en världsnyhet!

Samtidigt som det givetvis är en självklarhet. Det går inte att minska utsläppen av fossilt koldioxid med mindre än att utvinningen av fossilt kol minskar. De står i 1:1 relation till varandra.

Men hittills, sedan förhandlingarna startade 1992, så har lobbyister och nationer vars ekonomi är beroende av fossilt kol, lyckats förhandla bort denna uppenbara insikt.

Och så länge som diskursen handlar om utsläpp, gärna om att skuldbelägga dem ner på individnivå, så kan kan utvinningen av fossilt kol fortsätta. ”Vi gör inget fel, det är ju ni som eldar upp oljan som står för utsläppen” som Norges fd statsminister Erna Solberg sa i P1 lördagsintervju 2 nov. Och BP var tidigt ute med att lansera begrepp som ”carbon footprint”.

Nå, COP26 går in på slutvarvet. Återstår att se om/när milstolparna översvämmas. Och om det beror på att man fattar beslut som gör att isarna inte smälter, om målen görs mobila eller om man helt enkelt placerar dem högt upp på berget.

/Martin

1 Comment

  • Hej Martin,
    Jaha så gick det som befarat – inte riktigt blablabla men bra nära. Nu ska det ”bara” bli verkstad av alla löften o pengar också! Och så ska alla 8 miljarderna människor på planeten med på tåget också…
    Torkel Ekman

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: