Miljölagar skyddar inte miljön, de ger oss laglig rätt att förbruka den

Miljölagar skyddar inte miljön, de ger oss laglig rätt att förbruka den

Vad är viktigast, människors rätt till en frisk miljö, eller människans rätt att förbruka miljö?

Jag lyssnar till en intressant podcast av Kira Allmann vid University of Oxford som intervjuar Mari Margil från USA-baserade Community Environmental Legal Defense Fund (CELDF), en juristbyrå som utifrån juridikens verktyg arbetar för att stärka naturens rättighet att existera för sin egen skull.

Jag träffade Mari för ganska precis ett år sedan då hon var i Sverige på besök. Hon blandar  kunskap och envishet med visdom och ödmjukhet.

Våra juridiska system, bygger på idén om att betrakta naturen som en resurs som vi människor kan nyttja efter behag. Lagar reglerar vem av oss människor, individer, bolag eller nationer som får göra vad och hur.

Är det något fel med det? Naturen bara ligger där, varför skulle vi inte kunna ta vad vi vill? Allt vi behöver göra är att komma överens om vem som har den rätten. För det måste ju vara en av oss, för allt ägs ju av någon? Och äger man det så får man ju göra vad man vill, -så länge man inte bryter mot några lagar. Om jag vill bygga en väg genom orörd natur så frågar jag markägare och myndigheter om det går bra. Våra lagar legitimerar nyttjandet av ekosystemen såväl som resurs som soptunna.

Så vi borrar, bärgar och bryter mineraler, mat och massa. Och på vägen dit och därifrån förorenar vi vatten, förstör livsbetingelser och utrotar växt- och djurarter. Vi fiskar ut haven vilket inte bara rubbar balansen i näringskedjor och utrotar arter, det förstör även för kommande generation människor att leva med mångfald och ekosystem i balans.

Våra lagar reglerar vem, och hur, hen kan använda, förändra och förbruka naturresurser. Den som äger naturen har också rättighet att förstöra den. Men det är inte bara den mark som jag själv äger. När det kommer till utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser så ger lagen mig rätten att bidra till att förstöra ekosystem och livsbetingelser för såväl växter och djur som andra människor i andra nationer och för kommande generationer.

Är det så vi vill ha det? Det synsättet som genomsyrar dagens juridiska system och vår filosofiska syn på oss själva och våra rättigheter (och diskrepans visavi skyldigheter) leder oss i den riktningen, till de resultaten.

Paradigmskifte I grunden har vi ett så antropocentriskt perspektiv på vår omvärld att vi ofta har svårt att se att det skulle kunna vara på något annat sätt.

Om vi inte är tillfreds med utvecklingen så är det inte hastigheten vi förbrukar och förorenar som är intressant att ifrågasätta och reglera. Nej, vi måste till ett djupare filosofiskt plan och ifrågasätta paradigmet vi lever i.

Och det är vi som härskar som behöver släppa på makten. Ungefär som när man avskaffade slaveriet eller kvinnor fick rösträtt. (Det är värt att reflektera över att människan har kunnat flyga längre än kvinnan har kunnat rösta.) Det handlade inte om att slavarna skulle få reglerad arbetstid eller sjukpension. Det handlade om att man inte kan ha slavar. Och rösträtten handlade inte om att kvinnor skulle få rösta om de var gifta eller på annat sätt var under överinseende av en man. Det handlade om att kvinnor skall ha samma rättigheter som män.

Att vi betraktar naturen som en ägodel leder till att den bryts ner, att skogar skövlas, fiskebestånd utrotas, luft och vatten förorenas och sist men verkligen inte minst att vi människor har blivit en geologisk kraft som förändrar hela klimatsystemet. Inte omedelbart och det är inte alla ägare som gör fel. Lika lite som att det kan ha funnits hyggliga slavägare (I doubt) eller kvinnor som inte ville rösta. Men man måste åt principen, paradigmet, för att lösa problemen.

För att förhindra, eller i alla fall begränsa, rovdriften i/på naturen så är det nödvändigt att värdesätta systemet, naturen, för dess egen skull. Ungefär på samma sätt som vi erkänner varje människas rätt till frihet och att inte vara ägd av någon annan eller varje människas rätt att rösta och fatta beslut på lika villkor, oavsett kön. (Vi har lite kvar att jobba på implementeringen av detta.)

Men det är inte helt triviala frågor att få grepp om. Man behöver komma en bit på djupet i Donella Meadows ”Leverage points”, typ till punkt nummer två: ”The mindset or paradigm out of which the system — its goals, structure, rules, delays, parameters — arises.” (De finns listade i en tidigare bloggartikel.)

Men det fina med de låga numren i Meadows lista över ”places to intervene in a system” är att när väl tanken fått fäste så blir förändringarna av vår syn på världen väldigt självklara.

Men vi har ju miljölagar? Och i länder som Spanien, Frankrike, Portugal och Finland har man slagit fast att människan har en juridisk rättighet att ha en hälsosam miljö. I Sverige har vi Miljöbalken och på Naturvårdsverkets hemsida, står att läsa att Miljöbalken ska tillämpas så att:

  • människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan,
  • värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas,
  • den biologiska mångfalden bevaras,
  • mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och
  • återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.

Men det räcker inte. Mari Margil menar att det är först när vi erkänner att naturen också har juridiska rättigheter som vi kan börja komma till bukt med de problem som vi staplar framför oss i samband med att vi ser på världen som vi gör idag.

Låter det konstigt? Naturen finns väl där ändå? Och hur ska skogar, djurarter, fiskebestånd och korallrev kunna stämma individer, företag eller nationer som bryter deras intressen eller förstör förutsättningar till dess överlevnad?

Men tanken är inte så konstig. Det finns andra som vi skyddar som inte heller kan ta sig till en domstol. Tex barn eller bolag. Barn har rättigheter och om någon bryter mot dem så kan man ställa den personen, företaget eller myndigheten till svars. Och samma sak gäller för bolag.

Man utser helt enkelt en representant som för barnets, bolagets eller naturens talan i den specifika frågan. Naturens rättigheter är inte konstigare än mänskliga rättigheter.

Och det finns samhällen som skapat utrymme inom juridiken för att Naturen kan ha rättigheter som kan försvaras i domstol. I tex Indien och Nya Zeeland har man fattat beslut beslut om att tilldela vissa naturfenomen status som juridisk person. Ecuador erkänner i sin konstitution att naturen har rättigheter vilket också har lett till juridiska utslag i domstolsbeslut.

Och det händer en hel del saker på det här området även i Sverige. Vill du veta mer så kan du besöka organisationen Naturens Rättigheters hemsida.

Jag har svårt att se hur vi skall klara av att leva upp till principer och mål som återfinns i tex Miljöbalken, Convention on Biological Diversity eller Parisavtalet om vi inte erkänner människans beroende av en väl fungerande natur. Och när vi har kommit till den insikten så blir nästa frågeställning varför inte naturen skulle kunna ha egna rättigheter som behöver tillgodoses. Inte bara för att det skulle gagna oss människor, utan för att det faktiskt är så.

Retoriskt stannar en del upp vid den här punkten. För om det inte gagnade oss människor, varför skulle vi då ge naturen rättigheter? Frågan är ungefär lika relevant som ”Om det inte gagnar mig att släppa slavarna fria eller ge kvinnor rösträtt, varför skall vi då göra det?” Svaret på det är ju ”För att det är fel att kunna äga en annan människa och för att alla människor oavsett kön, etnicitet osv, har lika rättigheter”.

När man lyssnar på Mari och andra som har ägnat dessa tankar väsentlig uppmärksamhet så väcks tanken kring att det är så att naturen faktiskt har rättigheter från början -alldeles oavsett om vi insett det eller inte.

Att det stora problemet inte är hur mycket rättigheter vi skall tilldela naturen, dvs synsättet att det är människan som har alla rättigheter och vi beslutar vilka ytterligare vi skall släppa in i klubben. Utan hur vi skall se och inse att hela systemet och dess delar har rättigheter att existera och utvecklas. Att vi är en del av det systemet och att vi behöver resonera om hur vi skall fördela rättigheter och skyldigheter inom systemet.

Jag kommer i en senare artikel presentera en av de föreläsningar jag spelade in med Mari Margil.

/Martin

Detta inlägg har 12 kommentarer

  1. Märkligt att självklarheter kan bli så komplicerade.

  2. Med tanke på vad som hände i natt, hur ska man kunna ändra ett system när de som styr agerar utanför?
    https://youtu.be/-vwKk4pADCw
    Klippet med Jeffrey Sachs publicerades på tuben i Torsdags och han nämner Timber Sycamore som var dolt länge, vem vet vad som pågår nu.

    1. Ord och inga visor. Det finns verkligen inga enkla lösningar. Och detta var som du säger i torsdag, dvs innan nattens attack.

      1. Lösningarna i sig kan vara enkla men genomförandet är något annat, tack vare särintressen, undanhållna sanningar och direkta lögner. Hur får man stopp på det?

        Man behöver bara dyka ner i dagens nyhetsflöde här hemma, här Tord Fornander som använder klimatfrågan som lögnträ:
        http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6910887
        Jag har känt till regeländringen sedan förra året och Transportstyrelsen gör, och har, helt rätt.
        Det är en skitsak i det stora hela men när attityden är så allmänt accepterad, blir saker hur svåra som helst.

        Vi har massor av olika media och fake news idag. Satt och tittade på öppet arkiv igår med ungarna och ramlade in på första avsnittet av Trazan och Banarne från 1980. Den lilla sketchen där Banarne städade kojan från myror och Olsson-skiktet avhandlades 🙂 , hade förmodligen mer genomslagskraft då än väldigt mycket annat idag.
        https://image.ibb.co/btkE7S/Trazan_Banarne.png

        Det här skrev Carl Sagan i en bok från 1995:
        ”The dumbing down of America is most evident in the slow decay of substantive content in the enormously influential media, the 30-second sound bites (now down to 10 seconds or less), the lowest common denominator programming, credulous presentations on pseudoscience and superstition, but especially a kind of celebration of ignorance.”
        Man undrar vad han hade sagt idag?

        Det som blir kvar av riktiga klimatåtgärder efter att alla har tjafsat färdigt på detta lilla dammkorn i universum, riskerar bli en brun sörja av inkrementalism, impotenta åtgärder och förlorare.

    2. Ord och inga visor. Jag kommer att intervjua/samtala med J Sachs på söndag, men om klimat.

      1. Kanon. Uppskattar de små videointervjuer du gjort på sistone Martin!

  3. Tack för ett belysande inlägg! Jargongen i media och debatterna är ofta att det ena eller det andra i naturen ”kostar oss” si eller så mycket. Dvs. vi förlorar pengar när vi förhindras exploatera på grund av något naturvärde som nödvändigtvis måste bevaras.

    Här i Finland är finns det just nu idéer om att försöka ”ordna upp” det där ”problemet”.
    https://svenska.yle.fi/artikel/2018/04/22/miljomyndigheter-far-mindre-makt-de-har-obstruerat-och-lamnat-in-besvar
    Vi är med andra ord eventuellt på väg mot ett svagare rättsskydd för miljö, natur och ekologi.

  4. Martin, hoppas det inte är några problem om man klipper ut delar ur WeDon’tHaveTime? I sin helhet givetvis, har inga planer på att tillverka fake news. 😉
    Hann inte kolla igår, har tuggat mig igenom dryga hälften idag och pausade nu efter Wijkman, den genomrusningen var ju helt lysande!

    Hela produktionen var lysande så långt med undantag för några få ljudstörningar. Kanonbra!

  5. Inte vet jag om någon annan har nytta av dessa klipp men kan väl lika gärna posta dem här. Har försökt komprimera så mycket som möjligt för att få ner filstorleken utan att sabba bildkvaliteten helt.

    Först är Jeffrey Sachs (7.98MB):
    http://s000.tinyupload.com/?file_id=92842258204313337350
    Anders Wijkman (6.85MB):
    http://s000.tinyupload.com/?file_id=24568980783778316784
    Peter Carter (3.45MB):
    http://s000.tinyupload.com/?file_id=15715999353415666683
    Richard Bergfors (3.37MB)
    http://s000.tinyupload.com/?file_id=33689403962155264542
    Plus första delen av den efterföljande paneldebatten om lösningar fram till Richards svar på Sachs fråga om impossible meat (4.34MB):
    http://s000.tinyupload.com/?file_id=16272365107313415472

    Ingen glömd men det var de som fastnade lite mer i min skalle sedan gårdagen. Bäst är givetvis att titta på hela, även om det är långt.
    https://youtu.be/snDqum9j5H0
    Borde vara tre nollor till på antal visningar tycker jag. 🙂

  6. Bra att Länsstyrelsen nu stoppat två planerade byggnationer i låglänt terräng nere runt Kristianstad och Åhus. Att de som vill bygga inte håller med är förståeligt, men kombinationen av att kasta bort pengar och generera onödiga utsläpp bör undvikas.

    Tänk globalt och agera lokalt, nämns i den här videon från Maryland. Barndomens planer är redan borta för en del. En smältvattenpuls kan mycket väl hända inom några få decennier med tanke på hur det ser ut i västra Antarktis. De som väljer att stanna kvar i låglänta riskzoner kommer bara att kasta bort mer pengar och generera mer utsläpp. Skulle det ge efter där nere så ger det störst effekt på den norra hemisfären, de områden som visas i videon kommer försvinna helt. Framförallt ledsamt för den där bonden som förlitar sig på en liten ynka betongkloss på några centimeter för att hålla ute havet.
    https://youtu.be/paf2pJtaXYE

Kommentera

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: