Meteorologisk metodkonferens

Martin säger: I veckan som gått har jag deltagit i Försvarsmaktens och SMHI:s årligt återkommande Metodkonferens.

Jag antar att det förekommer inom alla skrån att man samlas lite nu och då och tillåter sig att snöa in på yrkestekniska detaljer. För vår del var det två dagar i en konferenslokal i Värtahamnen i Stockholm.

Vad sägs om drygt femtio meteorologer som diskuterar skillnader mellan olika pertubationer vid skapande av ensembleprognoser, hur man skriver telegram som definierar utbredningen av vulkanisk aska för flygtrafiken, prognoser på atmosfärisk transmission av strålning (såväl synligt ljus som angränsande våglängder), ljudutbredning i haven (för att spåra/skydda sig för ubåtar), spridningsmodeller av aerosoler i urban miljö eller droppstorlekars inverkan på isbildning på vindkraftverk. Med mera.

Riktigt intressant säger jag. Både att träffa kollegor samt att få hänge sig åt olika meteorologiska tillämpningar och detaljer.

Vad har man då allmänheten för nytta av att vi meteorologer träffas och utbyter erfarenheter? Förhoppningsvis en hel del. Men ärligt talar så tar det nog en bra stund innan tillämpningarna kommer ut till allmänheten. De mesta av det vi resonerar kring rör saker som ligger i bakgrunden och gör att bearbetningen av data blir lite bättre.

Man kanske mest skall se en sådan här tillställning som ett tillfälle för yrkeskåren att utbyta kunskap och erfarenheter internt samt att skapa engagemang för medarbetare.

Själv finner jag det värdefullt, men önskar mig till det en ännu större dialog med er användare av informationen. Med större kunskap om hur Ni är beroende av väderrelaterad information kan vi skapa information och system som är mer direkt kopplade till konsekvensen av vädret, inte bara vädret i sig.

Må gott,
/Martin Hedberg

Related posts

One Thought to “Meteorologisk metodkonferens”

  1. hans

    Jaha – lite nya begrepp. Måste genast stilla min nyfikenhet och kollar på nätet. Ensembleprognoser är tydligen en samlad prognos utifrån ett större antal variabler, som matas in i ett dataprogram. Slutresultatet visar sig i ett diagram i form av ett antal kurvor. Sen räknas medelvärdet ut. Ju mindre avvikelse kurvorna har från medelvärdet desto större sannolikhet att prognosen stämmer.
    Inte så konstigt egentligen, men alltid lär man sig något nytt!

Kommentera