Kommande vecka blir ännu varmare
Det är torrt

Kommande vecka blir ännu varmare

Fredag 13 juli. Det är varmt och torrt. Kunde växter och djur tala skulle vi höra dem skrika efter regn. Bönderna kan, och de höjde rösten redan i maj. Det har inte blivit bättre sedan dess.

Tvärtom. Bortsett från att midsommarhelgen traditionsenligt bjöd på regn och kyla, så kommer denna sommar att bli ihågkommen för dess torka och värme.

När jag skriver detta befinner jag mig i en rödmålad stuga i södra Norrlands inland. Getingar, humlor, mygg och en rad för mig mindre specifika insekter surrar utanför det öppna fönstret. Fåglar kvittrar och stackmoln driver förbi på den i övrigt blå himlen.

Igår var en lite annorlunda dag eftersom åskan mullrade, det blåste upp och gulnade löv trillade från björkarna. Det kom ett par millimeter regn, men långt ifrån de mängder som skulle behövas för att kompensera vattenunderskottet i naturen.

SMHI varnar för såväl extrem brandrisk som rekordlåga grundvattennivåer som dessutom sjunker snabbare än normalt.

Innan regnet föll var jag ute på ett skogsskifte för att se om det fanns något vindfälle eller annat dött träd jag kunde ta hand om och göra ved av. Omslagsbilden är från min färd dit. Det är torrt och det dammar även när man kör i måttliga hastigheter.

Samtidigt som det är oändligt ”vackert väder” med sol, svaga vindar, varmt vatten att bada i och höga temperaturer i luften, så gnager det i mig. Det enda riktigt normala är de långa ljusa nätterna. Det övriga är utanför normalt, hur trevligt det än är för semesterfirare och folk med tekniska och ekonomiska resurser. Har man det så är det enkelt att ”anpassa” sig. Man köper sig förbi problem som annars kan vara ödesdigra.

Så lätt livet är att leva när man har resurser och kunskap. Men det sätt som vi skaffat oss dessa resurser och därtill vidmakthåller dem är långt ifrån hållbara. Det betyder att vi inte kan räkna med dem i framtiden.

Samhället lever och frodas av fossilt kol och tvivelaktiga arbetsvillkor för människor långt borta från den svenska sommaridyllen. Hans Rosling sade att han varje gång han skruvar på vattenkranen skänker en tanke till de fattiga arbetare, många gånger barn, som bidragit till att han har vattenledningar i koppar och kromad engreppsblandare. Jag gör samma sak när jag skriver detta på min surfplatta.

Jag ser mig omkring i det som tidigare var ett lantbrukskök. Jag har såväl vin från Nya Zeeland som en espressomaskin från Italien. På väggen har jag en plansch tryckt av NASA på vilken det står ”Earth, Your Oasis in Space. Where the air is free and breathing is easy”.

Jag släpper ut en humla som förirrat sig in i köket. Utanför köksfönstret står en ladugård med plats för åtta kor. Mjölkmaskinen är fortfarande kvar. Sista gången NNP var här och hämtade mjölk var 1994.

Kolatomerna som gjorde det möjligt för NASA att utforska rymden på 60-talet, lantbrukaren Stig att mjölka kor på 90-talet och mig att dricka rödvin från Nya Zeeland sommaren 2018 ligger inte längre kvar i marken.

Kolet från oljan som gjort och gör allt detta möjligt svävar nu omkring i luften. De gör att det i medeltal blir allt varmare och att det hydrologiska kretsloppet blir intensivare. Torka på en del ställen och skyfall på andra.

En del kolatomer återfinns i björkveden jag tänkte värma mig med i vinter. Och en väsentlig del kol har ökat mängden kolsyra i hav och sjöar vilket gör att alla organismer som har skal eller skelett får kämpa hårdare när pH-värdet sjunker och haven blir allt surare.

Skulle vi välja bort den relativt sett kortsiktiga välfärden bara för att undvika en global katastrof, det sjätte massutdöendet, som vi nu är med och skapar?

När vi började resan visste vi inte vilka följderna skulle bli. Men sedan decennier vet vi. Och vi behöver inte ställa välfärd mot att undvika katastrof. Med måttfullhet skulle många må mycket bättre under mycket längre tid. Det gäller dels de enorma orättvisor som råder i denna stund, dels att det fanns (finns?) en begränsad mängd kol som vi kunde sätta fyr på. Vi kunde (kan?) få både välfärd och långsiktig överlevnad.

Vi har nått den gränsen nu. Ge eller ta några miljarder ton kol. Nu måste mänskligheten snabbt minska sitt beroende av fossilt kol. Och biomassa. Detta med den monumentala storleksordningen av ca 10% per år. Det är mycket. Men fortsätter vi att skjuta på problemen framför oss så blir bara hemläxan större till nästa år. Och katastroferna i naturen och för våra samhällen ännu mer omfattande.

Vad krävs för att vi skall fatta? Lantbrukare som tvingas skicka sina djur på nödslakt gör det. Brandförsvaret gör det och förutom att bygga espressomaskiner är italienarna bra på att med flygplan vattenbomba skogsbränder. Finans- och försäkringsbranschen börjar förstå allvaret (men har så vitt jag kan se bara vaga aningar om vart vi är på väg och vad som krävs för att bromsa och ställa om).

Kommer det bara regn, och det gör det (kanske) om en vecka, så kommer årets vinskörd från Skåne att bli bra. Jag behöver verkligen inte unna mig Pinot Noir från andra sidan jorden. Jag dricker faktiskt mycket hellre en god öl. Men sommarvärmen hotar även den svenska produktionen av humle och malt.

När/om det är den här sortens välfärdsproblem som skaver så har vi inte fattat hur annorlunda framtiden kommer att se ut. Både vad gäller anpassning och att minska påverkan på klimat- och ekosystem. Men vi får väl börja där de största påverkarna är mottagliga.

På söndag växer ett omfattande högtryck till över Skandinavien. Det blir soligt och kring 30˚C såväl i söder som i norr, öster och väster. Prognoserna idag tyder på att det blir skyfall om en vecka, efter högtrycket. Det nya normala är ytterligheter.

Kanske vaknar några till. Nu behöver vi samarbeta och ta större ansvar, såväl individuellt som i organisationer och andra sammanhang där vi påverkar varandra. Framtiden är inte förutbestämd, vi påverkar den och den påverkar oss. Vi behöver se oss mindre som individer och mer som delar av samhällen och sammanhang.

Vakna, det är på riktigt.

/Martin

Detta inlägg har 24 kommentarer

  1. Här på Öland är björkarna gula, bladen har börjat falla.Askarna är på väg åt samma håll- deprimerande torrt.😢

  2. Bra skrivet från verkligheten. Precis som du nämner 10% om året är mycket. Ända sedan början på 80-talet, vad jag kan minnas, så uppmaningar varit typ ”vi måste börja nu”, ”än är det inte försent”, ”vi har tiden på vår sida” osv. Men går utvecklingen de facto med sammantaget facit i hand åt rätt håll. Många länder, däribland Sverige, gör fantastiska saker för ett bättre klimat och en bättre miljö. Men kruxet är att allt som vinns förloras i ständig ökad tillväxt, konsumtion och befolkning. Med utvecklingsländers ökade levnadsstandarder så följer ett enormt ökad energibehov. Det går liksom inte riktigt i takt. Det som känns en del tröstlöst är att det över tid sedan början på åttiotalet inte kunnat skönjats nödvändig nedgång av växthusgaser. För ett par år sedan fanns tendenser på att utsläppen mattades av och grafer planades ut. Men sedan tog de fart uppåt igen. Följer utvecklingen på alla plan med stort intresse, och som du skriver, med en del som gnager.

    /Thomas

  3. Nog är det torrt alltid. Och varmt, 30 grader på dagarna här nu. Men här i norrland har vi iaf fortfarande välfyllda vattenmagasin efter all vinterns snö, så något bevattningsförbud råder inte. Kör vattenspridaren för fullt varje kväll nu i trädgården, man riktigt ser hur växtligheten njuter av att få suga åt sig vatten 🙂

    1. Vill du att resten av världen flyttar dit och njuter?

  4. Bra beskrivning av din del av verkligheten!

    Men vad måste göras?

    Slipar fortfarande på hur evolutionen arbetar o prioriterar för att skapa ett bra underlag för människan att ta itu med en räddningsaktion som gagnar både henne själv o resten av planetens innevånare. Evolutionen har inte fel, men tyvärr ytterst smärtsam. Människan borde med insikt om kretsloppets funktioner kunna mildra denna smärta. Men då krävs att kapitalets företrädare kliver av scenen till förmån för humanismen. Ordet humanism räcker inte till, då det exkluderar övrigt liv, Liv som är helt nödvändigt för oss. Min hemsida redogör för landvinningar i livets utveckling o hur man ska se på dem. skolansabbar.egnaverk.se

  5. Det blir varmt och torrt ibland, visst uppstår det problem vid långvarig torka men det kan vi hantera. Går inte att göra något åt vädret så det är bara att anpassa sig. Regnet kommer förr eller senare, en svensk sommar utan regn är helt osannolikt (har det någonsin inträffat?).

    1. ”… det kan vi hantera.” Säg det till de som drabbas av bränder och missväxt.

    2. En klimatskeptiker är bevisligen helt osannolik.

  6. Hur länge tror du det torra o varma vädret håller i sig

    1. Hej.
      Vad man saknar regnet. Jag spanar på väderkartor, men det där riktigt stora omslaget till ihållande nederbörd är inte i sikte.
      Däremot så kommer det under fredagen och lördagen att bildas lokala regnskurar i nordvästra Svealand och västra Norrland. Lokalt kan det bli rätt så blött, men det blir det inte överallt och det kommer också att bildas åska som i sin tur kan starta nya bränder.
      Men med lite tur, och om vi slipper otur, så regnar det på rätt ställen på fredag och lördag.

  7. Det kommer nya skördar. Ibland blir det sämre skördar och ibland bättre, det jämnar ut sig över en längre period. När det gäller bränder skulle man kunna förvänta sig att myndigheterna ser till att vi står bättre förberedda, så vi har egna brandbekämpningsflyg och inte behöver hyra in flyg från Europa. Hade vi kunnat gå in tidigt med effektiva medel så hade vi kraftigt kunna begränsa omfattningen av dessa bränder.

  8. Håller med dig Trötter om att SMHI:s lokala regnprognoser har varit riktigt dåliga i år. Massor av gånger har de lovat regn nästkommande dag för att sedan bara några timmar före ändra prognosen, och regnet uteblir… Man undrar vad de sysslar med. 12-24 timmar framåt ska man väl ändå kunna göra en säker prognos, eller vad säger du Martin?

    1. Nä du, jag skrev några dagar ut och med det avsåg jag mer än 48 timmar. Det är då prognossäkerheten generellt börjar sjunka. Modellerna ska inte förutsätta någonting och utgå från nuet (senast inpetade mätvärden) enligt proffs som Markku Rummukainen, men nog fasen känns det som om den här typen av fastlåsta väderlägen inte riktigt hanteras av modellerna.

      1. Tänker lite i samma banor som du Trötter. Har studerat väder på storskalig nivå i >20 år och aldrig sett ngt liknande. Samma låsningstendenser har setts sista åren men detta är exceptionellt och avviker från allt det vi sett tidigare. Ända sedan början av februari har vi haft återkommande högtrycksblockeringar över Skandinavien utan egentlig lågtryckstrafik från väster och dominerande vindar från öster. Man undrar om detta har att göra med det stora SSW utbrottet som skedde i början av februari? Man vill i alla fall gärna se sambandet. Hursomhelst så tror jag de flesta idag arbetandes meteorologer står ganska handfallna inför det vi idag bevittnar.
        Andreas K

  9. Prognossäkerheten har varit usel den här sommaren, även på kort sikt, Trötter. Inatt skulle det regna 21mm här enligt SMHI prognosen jag läste vid midnatt. Kom inte en enda droppe. Jag undrar hur man kan misslyckas så brutalt med en prognos ett par timmar fram i tiden bara? Är det sommarvikarier på SMHI just nu som sitter och gissar sig fram genom att singla slant?

    1. Goddag yxskaft. Nyckfulla sommarskurar och såpass korta prognoser hanteras bäst av två par ögon och lite koll, finns massor att läsa hos SMHI eller så tittar du in på Martins väderskola på den här bloggen.

    2. Hur skulle några meteorologer hinna med att skriva tusentals väderrapporter på några timmar. Hur hur skulle de kunna avgöra att det blir just 21 mm? Förstår du inte att det är 100% datorgenererade prognoser du läser av? Prognoser som kanske gjorts 6-12 timmar innan du läser dem? Och ur ett system som inte är konstruerat av meteorologer utan IT-folk?

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: