Hur bra är väderprognoserna?

Här kommer ännu en artikel skriven av Anders Persson, forskare på ECMWF. Anders har tidigare skrivit om Corioliskraften, Lagrangepunkter och varför roterande rymdskepp inte är någon bra idé (sök på Anders Persson i sökfältet till höger). Här kommer en lite mer jordnära betraktelse av varför olika personer kan ha vitt skilda åsikter om kvalitén på väderprognoser.

Av Anders Persson

Inte ens med den mest avancerade matematik eller statistik kan man objektivt och entydigt avgöra vad som är bra och dåliga väderprognoser – det kan bara du själv!

Pelle och Patrik följer uppmärksamt väderprognoserna; Pelle är en typisk lantbrukare medan Patrik basar för ett konstgalleri med utomhusutställningar som specialitet.  De har helt olika uppfattningar om kvaliteten hos de meteorologiska prognoserna – men båda deras uppfattningar är riktiga!

Lantbrukaren Pelle är inte helt nöjd med väderprognoserna: ”–Prognoserna för regn slår ofta inte in!” Patrik däremot är mycket nöjd: ”–När det regnar har meteorologerna nästan alltid varnat för det!”

Man kan tro att de båda inte tagit del av väderrapporterna med tillräcklig uppmärksamhet. Nej, tvärtom: de för båda omsorgsfull statistik över prognoserna och det efterföljande vädret. När de ritar en tabell över de sista dryga tre månadernas utfall blir tabellerna identiska (se tabellen nedan). Hur kan de då dra så helt olika slutsatser?

Jo, Pelle vill som lantbrukare veta om han ska koppla på konstbevattningen eller andra åtgärder om det inte regnar. Men bara drygt hälften av meteorologernas regnprognoser slår in (25 av 45).

Patrik däremot är rädd för att placera konstverk utomhus om det skulle bli regn. Han är nöjd med att i drygt 80% av de tillfällen som det kommer regn (25 av 30) så har meteorologerna varnat honom.

Så båda har rätt på sitt sätt, utifrån sin utgångspunkter. Att det blir så här paradoxalt beror ytterst på att meteorologer av tradition (i de flesta länder) tenderar att överprognosera regn. Det är bättre att då och då varna i onödan än att missa ett regn. Detsamma gäller för andra vädertyper som hård vind, frost, åska etc. I ovanstående exempel, som inte avspeglar förhållandena i något speciellt land, nämns ”regn” 45 gånger under en 100-dygnsperiod medan det uppträder bara 30 gånger.

Detta att olika grupper inom befolkningen har olika slags beslut att ta påverkar hur de uppskattar eller inte uppskattar de allmänna prognoserna. Detta kan vändas på huvudet som skedde i USA på 1930-talet. Den första kommersiella vädertjänsten grundades i Kalifornien av en meteorolog Ervin Krick som snabbt gjorde sig beryktad för sina konstiga prognoser. Bara det dök upp ett moln på den kaliforniska himlen varnade Krick en del av sina kunder för regn. Men till andra kunder kunde han lova torrt väder trots att himlen var fylld av tunga svarta moln.

Pengarna flöt in till Kricks vädertjänst. Man kan undra varför? Jo, förra gruppen utgjordes av Hollywood som ogärna ville släpa sin utrustning och stjärnor ut på prärien om det fanns den minsta risk för regn. Den senare gruppen utgjordes av vattenindustrin i det kroniskt torra Kalifornien. Denna ville, inför ett förestående regn ogärna släppa ut vatten från sina bassänger om det inte var säkert att det skulle bli regn.

Det är ingen konst att producera oändlig mängd statistik över väderprognosernas ”träffsäkerhet”, men til syvende og sidst är det du konsument av väderprognoser som avgör om de är bra eller dåliga i den mån de hjälper dig att ta kloka beslut.

(Siffror i ovanstående exempel är fiktiva och avspeglar inte träffsäkerheten hos någon speciell vädertjänst)

/Anders Persson

Related posts

16 Thoughts to “Hur bra är väderprognoserna?”

  1. Pelle Eriksson

    Intressant artikel. Visst är det så att ‘användaren’ bestämmer vad som bra el. dåligt väder. Ditt exempel är tydligt för att illustrera detta, men osannolikt i en svensk kontext. Skulle tro att väldigt få lantbrukare vill ha mer regn, problemet är oftast det omvända i detta blöta land. Det räcker inte med lite sol då och då för att göra åkrar körbara. Säd och hö-torkning förlitas alltmer på maskinella (energikrävande) lösningar i ett allt blötare klimat.
    – Pelle Månskensbonde

  2. Kenneth

    Under sommaren skriver jag varje måndag morgon ut veckoprognosen och sedan ”rättar” jag denna, med avseende på nederbörd/molnighet för varje tidpunkt som finns angivet i prognosen. Måste medge att denna sommar hittills har haft god träffsäkerhet med ca 80% rätt. Ifjol, då jag gjorde samma kontroll, var det inte ovanligt med veckor med endast 40-50% rätt.

  3. lardur

    Det kanske inte skulle skada att komplettera den övriga grafiken med en uppgift om den uppskattade tillförlitligheten i prognosen. I en del väderförhållanden är det lätt att prognosticera och utfallet är ganska säkert, medan det i andra fall svårt att säga något ens för en kortare period. Men för sitebesökarna som kanske bara tittar på sol-/regnsymboler och temperatursiffror är det inte direkt uppenbart hur tillförlitliga prognoserna är i det aktuella fallet.

  4. Lennie Tofft

    Det verkar vara få här som kan stava till ”prognostisera”. Anders Persson, som sina bristande språkkunskaper till trots är forskare, stavar det ”prognosera”, och lardur ”prognosticera”. Prognoserna för den svenska skolan ser ju inte ljusa ut i varje fall.

    1. Ola

      Man kan stava det både som ”prognostisera” och ”prognosera”. Orden är synonymer till varandra.

  5. Lasse H

    När man bedömer prognosen i efterhand måste man bestämma intervall där prognosvärdet får ligga för att betraktas som rätt. Prognosvärdet för t ex temperatur bör få avvika +/- 2 gr och ändå bedömas rätt. Att bedöma vad som är rätt vg nederbörd är lite kinkigare, men inom +/- 2 mm kanske. Men är prognosen 0 mm och det regnar några mm tycker man kanske att den är fel? Motsatsen har man lättare att fördra, men detta tyckande är ju då inte fråga om vad som är rätt el fel.
    Här skulle idag ha kommit någon mm regn men det har varit en i stort sett solig, skön dag – en glad överraskning 🙂

  6. Fredrik

    Den eventuella riktigheten, eller upplevda riktigheten, i en prognos avgörs väl också av dess geografiska omfång samt hur många mätstationer som är inblandade och var de är placerade. Ser man ”väder” som en förändring i de jordnära luftskikten, så ser man det väl också som ett fenomen som rör sig och som kan påverkas på dess väg. Befinner sig mätstationerna på ”fel” ställen, kan ett väder komma som en väldig överraskning.

    Något som jag inte sett slå fel någon gång är att, om det kommer regn ifrån en klar, solig himmel en dag, så kommer det regn också nästa dag. Hur kommer det sig?

    Hm, första stycket gjorde att jag kom in på litet filosofiska tankar, om det nu är vad de är: Kan man kalla förhållanden i hav väder?

  7. Otto

    Jag noterar att klart.ses prognoser är betydligt sämre, mindre träffsäkra, än SMHI:s. Det grundar jag inte på att jag är rädd att mina tavlor ska bli blöta eller att jag vill det ska regna på mina ärtor. Nej det grundar jag på att prognostiserat väder mer eller mindre aldrig stämmer med faktiskt väder. Riktigt usel träffsäkerhet, tyvärr.

  8. Thorsten Schütte

    En kollega upplever sjörapporten som tillförlitligare än den vanliga väderrapporten. Jag föklararde för honom så här:
    Sjörapporten fokuserar på vindens hastighet och riktning. Dessa kommer direkt ur tryckfältet vilket är det primära fältet i prognosen. De som allmänheten och den ”vanliga” väderrapporten lägger mera vikt på är nederbörd, molnigheten och temperatur vilka kräver fler beräkningssteg som ger flera möjligheter till felprognoser. Rätt resonerat?

  9. Robert

    Intressant läsning, tack Martin & Anders!

    Tycker för övrigt att prognoserna ofta slår fel när det gäller blåst och nederbörd vid kusten.

    Titta tex. på Klart’s vindkartan för Blekinge. Enligt kartan blåser det ofta mycket, mycket mer över havet. ‘Precis’ över kust-gränsen är blåsten plötsligt borta. Detta stämmer tyvärr inte. Har upplevt många gånger enorma skillnader här i Blekingekusten. Vindkartans upplösning är alldeles för grovt.

    Martin, kan du kanske ge oss lite bättre insyn här?

  10. rolf

    prognoser….tja det är ju färskvara och bästa sättet och kolla vädret det är nog att gå ut och känna själv. Kanske inte lita enbart på datorer och olika modeller som beräknas utan ibland göra som förr i tiden…som dom kloka gubbarna siade väder. Martin har ju fått vara med när Pohlman gjorde vädret så han borde ju ha en klar försprång och spå väder?

  11. Apropå träffsäkerhet måste jag säga att väderprognoserna för midsommarhelgen, d v s om runt en vecka, är mycket svängiga. Igår morse visade de mer sommarlikt väder, sedan igår kväll var beskedet ganska svalt väder. Imorse var beskedet återigen somrigt väder, men enligt YR.NO:s senaste 10-dygnsprognos blir det regn och 13-15 grader kring midsommarhelgen. Snacka om svängiga prognoser! Blir det ingen sommar i år?

  12. Lasse H

    Idag blir regnprognosen definitivt grovt fel här i N Bohuslän – av utlovade 28 mm har hittills kommit 0.2 och just nu skiner solen 🙂
    YR har prognosen 0-8 mm för idag o det är nog helgarderat då.

  13. Elle

    En stilla undran…regnar det mer och är sämre väder under helgerna (lördag/söndag)än under övriga veckan eller är det vi som är lediga då som tycker så? Maken säger att han läste en artikel för några år sedan att det är så, det har tydligen med avgaser och andra utsläpp att göra. Eller?

    Martin: Man kunde påvisa olika sannolikheter för olika typer av väder beroende på om det var vardag eller helg. Det hade som du säger med halten av partiklar i luften att göra. Partiklarna påverkar i viss mån hur mycket solljus som når marken, men framför allt fungerar de som kondensationskärnor för vatten. Dvs med mer partiklar i luften så bildades lättare molndroppar.

    Men mins jag rätt så var en annan slutsats att inte bara ökade sannolikheten för moln, även storleksdistributionen förändrades: I och med att det lättare bildades molndroppar så blev det en förskjutning till fler små droppar snarare än färre stora. Det gjorde i sin tur att sannolikheten för regn minskade något på vardagar.

  14. Lasse H

    Nu har Klart.se ökat på till 29 mm för idag (fortf soligt här) medan YR har sänkt till 0-0.1 mm. Hmmm…

  15. Markus

    Det var ett oväntat svar av Martin, som alltid brukar vara skeptisk mot sådant där. Visst, det finns säkert samband mellan väder och veckodagar, men sambanden är helt klart mycket små. Dessutom verkar det inte som att dessa undersökningar ger något entydigt resultat, vissa undersökningar ger totalt motsatta resultat gentemot andra. Sambanden är hursomhelst alldeles för små för att man ska kunna märka dem.

    Dock lär det finnas en tydlig tendens att medeltemperaturen för 24 december är betydligt högre än vad som borde vara rimligt för årstiden.

Kommentera