Hösten i fas

Av Martin Hedberg

Så här års är det tydligt att sommaren är över och att vi är på väg mot allt kyligare väder. Men fortfarande så kan det bli en och annan dag med såväl solsken och sommartemperaturer som frost och snö.

Eftersom jordytan är krökt och atmosfären har en vertikal utsträckning så ankommer höst och vinter tidigare i de norra delarna av landet än i de södra. Enkelt uttryckt: Solen står inte lika högt på himlen i norr som i söder. Det gör att en vågrät kvadratmeter i norr träffas av mindre solenergi än motsvarande kvadratmeter i söder.

Därtill så har solenergin transporterats genom lite tjockare atmosfär innan den träffar marken i norr än i söder. Det blir helt enkelt en längre sträcka för solens strålar att gå med en flack vinkel genom atmosfären i norr än i söder. Det absorberar energi och lite mindre kommer fram till Kiruna än till Kalmar.

Sedan har vi hur länge solen är över horisonten att ta hänsyn till. Det har med jordaxelns lutning i förhållande till rotationsplanet kring solen. Eller kort och gott: Har det blivit höstdagjämningen än? Vi är nära (22 sept), men det är fortfarande lite längre soltid i norr än i söder.

Något vi inte behöver ta hänsyn till i sammanhanget (men som många spontant tar med) är avståndet till solen. Förvisso är Kiruna längre från solen (mitt på dagen) än vad Kalmar är, men detta gör i sammanhanget ingen praktiskt skillnad för hur intensivt solljuset är.

Sammantaget så är det, i genomsnitt, lägre temperaturen i norra Sverige än i södra. Det gör även att hösten kommer tidigare. I alla fall om Sverige var helt platt och dessutom inte var omgivet av hav och annat som krånglar till bilden som tex att vi oftast, men långt ifrån alltid, har västliga vindar.

Sverige är kuperat och temperaturen sjunker ju högre upp man kommer i atmosfären (i snitt 0,65 grader per 100 meter). Det gör Åre får höst tidigare än Umeå. Eller för den delen att Malung (300 meter över havet och inlandsklimat) i Dalarna får höst ungefär samtidigt som Luleå (15 meter över havet) i Norrbotten.

Sådärja. Hur ligger det nu till med hösten? Jo den är i stort sett  i fas med statistiken. I stort sett halva Sverige, nordväst om en linje från Älvdalen till Pajala, har man fått höst. Jag går inte igenom ort-för-ort, utan konstaterar att den hittills har varit i stort sett i tid. Lite tidigare på en del platser, lite senare på andra. Överlag inom en vecka från det man kan förvänta sig sett till medelvärdet 1961-1990.

Det betyder i och för sig inte att den måste fortsätta hålla tidtabellen. Jag tippar höstens ankomst blir sen i södra Sverige. Men för all del så kommer vintern att kunna göra tidig entré i delar av fjällen, men den stannar upp där. Överlag tror jag att Sverige får temperaturer över det normala kommande tre månader.

/Martin

Related posts

14 Thoughts to “Hösten i fas”

  1. Hej Martin.. Sitter & letar efter information om vädersystemen över atlanten. Har för mig att det ska vara lågtryck över Grönland & högtryck över atlanten för att de kalla vindarna från ryssland ska nå in över skandinavien.. Är det så..

    Kort sagt.. Kan man sia om vintern Nov-Feb redan nu?? Som handlare vill man ju veta om det blir att ta fram regn eller dunjackor i butik..

    Ha det fint

    M

  2. Plus 9 grader o ösregn hemma i Kidricevo, Slovenien?????

    Global uppvärmning……..

    MY AS!!!!!!!!!!!!

    Martin: Du har nog rätt. Eftersom det ösregnar och är tio grader idag i Kidricevo så är nog det här med global uppvärmning inget att ta på allvar.

  3. Peter J

    Hej !
    Pga av lite is vid Arktis skulle vintern bli sträng i norra Europa varnade forskare för enl.flera dagstidningar igår ?!!!? Hur går det ihop ?

    Martin: Isen respektive frånvaron av isen påverkar hur mycket energi och vattenånga som transporteras upp i atmosfären (Isen är ett mycket effektivt lock). Det påverkar i sin tur hur luften strömmar, stationära högtryck, lågtrycksbanor mm.

    Skulle vi i Skandinavien få ihållande nordliga vindar istället för västliga vindar så blir det kallare -just här hos oss. Men totalt sett, dvs över hela jordytan så blir det fortfarande varmare.

  4. Markus

    Det är meningslöst att säga att de kommande tre månaderna antagligen blir varmare än normalvärdet. Det kan ju vem som helst räkna ut, eftersom normalvärdet är betydligt kallare än nuvarande klimat. Vad som däremot är intressant är att södra Sverige ser ut att få något kallare än vad som är normalt i nuvarande klimat.(http://www.met.no/Sesongvarsel+for+oktober+-+desember.b7C_xdbO1h.ips)

  5. Enligt dig Martin, kan vi i Skandinavien alltså få ett kallare klimat, medan resten av världen får det varmare?

    Varför skedde då inte detta 2007, ett år med extremt lite havsis i Arktis? Då fick vi minsann en synnerligen mild vinter. Varför måste det plötsligt 2012 bli kallare pga Arktis? Jag vill gärna veta.

    Fjolåret, d v s 2011, var det historiskt 3:e varmaste året i Sverige, och ändå var det lite havsis vid Grönland.

    Menar du att det är mycket troligt att vi i Sverige får en vargavinter pga Arktis?

    Martin: Hej Daniel. Det är inte ett entydigt 1:1 förhållande mellan isen i Arktis och temperaturen i Skandinavien.
    Det är inte heller ett entydigt 1:1 förhållande mellan global medeltemperatur och regional temperatur: Det kan vara ett kallt år på ett ställe, tex i Sverige 2010, samtidigt som det är rekordvarmt globalt.
    Det är många saker som styr hur det lokal påverkar det regionala och hur det i sin tur påverkar det globala. Och omvänt: hur det globala och regionala påverkar det lokala. Systemet är återkopplat i tid, rum och mellan kemi, biologi, fysik mm. Därtill påverkas det också av externa faktorer som tex solinstrålning. Det påverkas av små ting som plankton och turbulens i gränsskiktet mellan luft och löv samt av stora saker som havsströmmar och kontinentaldrift.

    Bara för att man sett ett fenomen följas av ett annat fenomen (tex is i Arktis med temperatur i Sverige) vid ett eller ett par tillfällen så betyder inte det att det måste fortsätta på det viset.

    Man måste sätta sig in i sambanden som länkar samman fenomenen. Det både låter och är självklart. Men vad som inte är självklart är att man aven måste beakta att dessa samband kan/kommer att förändras. Detta då hela systemet förändras just nu.

    Det som sker är att återkopplingar förändras, dvs samband som tidigare var givna inte längre behöver vara det.

    Åter till din fråga: Jag menat inte att det blir en vargavinter i Sverige. Som du ser så trodde jag att det skulle bi en mild höst. Därtill gav jag en ide på hur frånvaron av is i Arktis skulle kunna påverka vädret i Sverige. Jag sade inte att det skulle bli vargavinter, inte heller att det inte skulle bli det.

  6. karin.t

    Hej det ser okej ut nu på hösten!! men tanke på älgjakten. Jo du när kommer snön i år då?
    senare än oktober eller?
    det blir ju så mörkt och trist.

    Martin: Septemberjakten var fin. Kanske lite för varm någon dag och regn någon dag, men man kan ju behöva en ursäkt för att stanna inne och vila sig en dag också. 🙂

    Vi får följa upp jaktvädret i söder när det närmar sig oktober.

  7. Tompa

    Ni snackade om 30 mm regn i skåne?? här har kommit max tre..? Är de så att haarp är i aktivtet?? o skjuter sönder molnen???

  8. Tack för svaret, Martin!

    Det jag främst reagerade på är att t ex 2007 och 2008, när havsisen vid Arktis var rekordliten, följdes det av milda vintrar i Skandinavien, och alla forskare pratade om att så kommer framtidens vintrar i Norden bli.

    Men när det 2010 blev två kalla vintrar, ändrade forskarna plötsligt åsikt, och menade istället att global uppvärmning kan ge nedkylning av klimatet i Nord- och Västeuropa. Det förvirrande är att forskarna inte är konsekventa, utan å ena sidan säger att det blir varmare i Norden, men å andra sidan att det istället kan bli kallare. Kan man inte bara slå fast att vädret är växlingsrikt.

    Martin: Jag håller inte med om att de ”ändrade åsikt”. Det är ingen motsättning i att det vissa år kan vara kallt på en plats samtidigt som det globalt sett blir varmt. Dessutom hade inte forskarna före våra två kalla vintrar sagt att varje vinter skulle vara varm.

  9. Nej, men 2010 lade forskarna fram teorin att minskad havsis kan göra att varje vinter i Nord- och Västeuropa skulle bli kall i framtiden.

  10. erik

    Hej hoppas det inte blir någon vinter i år. Läste att det skulle vara en mild vinter o det är bra men allt tjat om klimatförändringarna det var ju varma sommrar för 100 år sedan .hoppas att vi inte får någon kall vinter med snö något mera så vi bara får tre årstider vår sommar o höst .

  11. Eftersom vi bor i Sverige är chansen lika med noll att vi får en vinter helt utan snö. Inte ens om det blir en mild vinter så kan man vara säker på att snön inte kommer. Sådant är Sveriges klimat, har alltid varit och kommer alltid att vara. Vid Medelhavet kan man nästan alltid vara säker på att det är 6-12 grader varmt och duggregn, och ingen snö alls. Varför är det så?; jo, för att Sverige ligger förhållandevis nära Arktis, och att ett havsområde norr om Skandinavien, d v s Norra ishavet, hjälper till kall arktikluft att dra ned mot Nordkalotten, och därtill inverkar de geografiska faktorerna, med vilket menas att det inte finns någon större bergkedja som hindrar kalluften från att dra ned. Medelhavet ligger på många sätt skyddat från allt vad kalluftsattacker innebär, eftersom man dels har två branta bergkedjor i norr respektive öster, d v s Alperna respektive Velebit & Dinariska Alperna, dels det värmebringande Medelhavet, rikt på salt, varvid värmeöverskottet från Saharaöknen transporteras till Sydeuropa via vattnet, d v s som en liten Golfström, vilken gör klimatet från Cypern, längs kusten mot Balkan, Italien och Iberiska halvön subtropiskt, medan det bara några mil inåt land råder tempererat klimat. Således kan man säga att Sverige är dåligt skyddat mot kalluftsattacker pga de geografiska omständigheterna, medan Medelhavet tvärtom är bra skyddat mot kylan.

  12. Kjell

    ”Överlag tror jag att Sverige får temperaturer över det normala kommande tre månader.”

    Varför? Fanns inget i övrigt i din artikel som skulle leda i den riktningen så varför denna mystiska slutsats?

    mvh

  13. Markus

    Kjell: Med ”normalt” brukar man mena medelvärdet 1961-1990 om inget annat skrivs. Det nuvarande klimatet är betydligt varmare än 1961-1990, så en tremånadersperiod blir numera nästan alltid varmare än ”normalt”. Ibland händer det dock att att en tremånadersperiod blir kallare än medelvärdet 1961-1990, men det är omöjligt att veta i förväg.

Kommentera