Harvey, Irma och sedan…?

Vattnet hade precis slutat strila från orkanen Harvey när dånet från orkanen Irma närmade sig. Hur kan det komma sig att USA efter tolv års frid från kraftiga orkaner drabbas av två rekordstora orkaner inom loppet av en vecka?

Till att börja med vill jag poängtera att ingen påstått att varken USA eller någon annan nation som tidigare har hemsökts av orkaner inte längre löpte någon risk att drabbas av orkaner i framtiden.

Men eftersom ”persistens” de flesta dagar fungerar utmärkt som prognosverktyg och eftersom vi människor har en tydlig förmåga att identifiera mönster, så låter vi oss invaggas i en (falsk) trygghet när det har gått en längre tid utan att någon naturkatastrof inträffat.

Om det inte hänt något på flera år, har då sannolikheten för att det skall hända något just i år ökat eller minskat?

När det gäller tropiska cykloner (orkaner) så kanske till och med idén om att ”allt är lugnt” förstärktes av att det var hela tolv år sedan som USA drabbades av någon ”major hurricane”, dvs av kategori 3 eller kraftigare.

2005 års orkansäsong. Källa: Wikipedia.

Just år 2005 var den mest intensiva orkansäsongen som USA upplevt. Den obestridliga drottningen var givetvis Katrina som ödelade stora delar av New Orleans, men hela säsongen präglades av rekord.

  • Totalt antal stormar: 28 (rekord)
  • Orkaner: 15 (rekord)
  • Stora orkaner (Kat. 3+): 7 (tangerat rekord med 1961)
  • Totalt antal omkomna: 3913
  • Skadekostnader: $158.9 miljarder (2005 USD) (Mest kostsamma orkansäsong)

I genomsnitt (år 1950-2000) så var det under den amerikanska orkansäsongen:

  • 11 stormar, varav
  • 6 blev orkaner och
  • 2 blev stora orkaner

Det var med andra ord inte tu tal om annat än att 2005 stack ut i statistiken. Men kunde det hända igen?

Det fanns gott om tecken på att 2017 kunde bjuda på en förhöjd risk för såväl orkaner som att någon av dessa skulle göra ”landfall”, dvs. dra in över land. En neutral situation avseende La Niña/El Niño, varmare vatten på Atlanten och till ett större djup samt svag vindskjuvning var några de mest väsentliga ingredienserna.

Prognoserna för 2017 års säsong (som sträcker sig från 1 juni till 30 november) gav att det skulle (skall) bli:

  • 15 namngivna stormar, varav
  • 7 orkaner (kategori 1 eller kraftigare) och
  • 3 stora orkaner (kategori 3 eller kraftigare)

Men att just nummer 8, Harvey och 9, Irma skulle bli så extrema, det förkunnade inte säsongsprognoserna. De kan de inte heller, de kan ”bara” ange sannolikt antal orkaner och den totala mängden energi, ACE (accumulated cyclonic energy).

Hittills, och då är vi lite drygt halvvägs igenom säsongen, har Atlanten producerat:

  • 13 namngivna stormar (den senate heter Maria) varav
  • 6 orkaner (kategori 1 eller kraftigare) och
  • 3 stora orkaner (kategori 3 eller kraftigare)

Skall man gå på dessa prognoser så har vi alltså bara två stormar kvar att vänta varav den ena blir max en kategori-2 orkan. Orkansäsongen sträcker sig fram till sista november. Tips: Det kommer med stor sannolikhet bli fler än två stormar.

Även ACE blev kraftigare än förväntat. Den 25 maj sade NOAA’s prognos att ACE skulle bli 75-155% av den normala, medianen de senaste åren. Den 9 augusti uppdaterade man den prognosen till 100-170% av medianen. Nedan en graf som visar hur Irma totalt förändrade den bilden mellan den 31 augusti och 10 september 2017.

ACE, Accumulated Cyclonic Energy, ett mått på hur mycket energi som finns i orkaner. Källa: Colorado State University (uppdaterad senast 18 september, 2017)

Men prognoserna, alltså de som producerade dagarna innan Harvey respektive Irma, förkunnade att det skulle bli extremt. Det blev tydligt när nationella amerikanska vädertjänsten NWS i anslutning till Harvey förkunnade att ”This event is unprecedented & all impacts are unknown & beyond anything experienced…” (Twitter).

Att USA inte har drabbats av några kraftiga tropiska cykloner de senaste åren skall inte tolkas som att man inte längre kan drabbas. Det visar årets orkansäsong med tydlighet. Tvärtom kan det stora uppehållet ha bidragit till en minskad riskmedvetenhet och därmed eftersatta system, förberedelser och rutiner för att hantera naturkatastrofer som oundvikligen lurar bortom horisonten.

Avslutningsvis, Harvey och Irma var långt ifrån de enda naturkatastrofer som drabbat oss de senaste veckorna, men det är de som har fått ojämförligt mest medial bevakning här i väst.

På många andra platser, t.ex. i Nepal, Indien och Bangladesh har det förekommit kraftiga skyfall med översvämningar som följd vilket har skördat många fler offer och fått stora konsekvenser för såväl livsmedelsproduktion som infrastruktur. De sätter därför samhället på prov för lång tid framöver.

Även om vattnet slutat strila och dånet från orkanen tystnat så återstår månader och år av sorg efter saknade och återuppbyggnad av samhällen. Allt till följd av extremväder som låg långt utanför den tidigare så trygga antagandet av ”det väder vi hade igår får vi också i dag och i morgon”.

/Martin Hedberg

Klassificering av orkaner:

Saffir-Simpson

KategoriVindstyrka (1 minuts medelvärde)SummeringPåverkan på människor, husdjur och boskapPåverkan på skog
Tropiskt lågtryckupp till 17 m/s
upp till 33 knop
upp till 38 mph
upp till 62 km/h
Besvärande vindarSvårt att gå över öppna ytorBryter kvistar
Tropisk storm18–32 m/s
34–63 knop
39–73 mph
63–118 km/h
Vissa skador på fastigheter, tegelpannor och plåtar blåser bortMycket besvärande att vistas utomhusUtsatta träd skadas
133-42 m/s
64-82 knop
74-95 mph
119-153 km/h
Väldigt kraftiga vindar som medför en del skadorMänniskor, husdjur och boskap som träffas av flygande eller falland objekt skadas eller dödas. Stora grenar bryts, dåligt rotade träd välter.
243-49 m/s
83-95 knop
96-110 mph
154-177 km/h
Extremt kraftiga vindar som medför omfattande skadorPåtaglig risk att skadas eller dödas av föremål som faller eller flyger omkringMånga grunt rotade träd välter.
3 (major)50-58 m/s
96-112 knop
111-129 mph
178-208 km/h
Förödande skador uppstårAvsevärd risk att skadas eller dödas av föremål som faller eller flyger omkringMånga träd bryts eller välter
4 (major)58-70 m/s
113-136 knop
130-156 mph
209-251 km/h
Katastrofala skadorMycket hög risk att skadas eller dödas av föremål som faller eller flyger omkringDe flesta träd välter eller bryts. Kraftledningar och elstolpar välter
5 (major)över 71 m/s
över 137 knop
över 157 mph
över 252 km/h
Katastrofala skadorMycket hög risk att skadas eller dödas av föremål som faller eller flyger omkringI stort sett alla elstolpar och träd välter eller rycks upp med rötterna

Related posts

Kommentera