Globala temperaturen 2015 på steroider

Så där, då har NOAA, NASA, MetOffice och Japanska vädertjänsten redovisat hur 2015 blev ännu ett klimatmässigt rekordår. Det var i och för sig bara en bekräftelse på det alla insatta förstod redan i november. För det var redan då tillräckligt varmt för att det skulle räcka till en totalseger.

Marginalerna mellan temperaturerna från ett år till ett annat, och trenden, brukar mätas i hundradelar per år. Men nu slog vi förra rekordet, som sattes 2014, med hela 0,16 grader. Det är mycket med tanke på att hela förändringen under det senaste århundradet är 1 grad. Eller om man beaktar att det ner till en istid bara är 3-5 grader.

Det är lite som när Stenmark åkte slalom och vann världscuptävlingar med flera sekunder marginal (rekordet var 3,16 sekunder den 17 januari 1982 i Kitzbühel).

Skillnaden är att Stenmark inte var dopad, och att det idag finns andra som åker snabbare än han.

Men vår atmosfär är dopad och kommer så att vara under överskådlig tid (tusentals år). Dessutom ökar vi atmosfärens dopning för varje fat olja, varje ton gas och varje skopa kol vi gräver fram.

Det blir allt varmare och vi bör förvänta oss att trenden fortsätter.

MetOffice (Englands motsvarighet till SMHI) skriver:

“The global temperature series shows that 2015 was 0.75 ±0.1 °C above the long-term (1961-1990) average, a record since at least 1850.  When compared with the pre-industrial period, the 2015 average global temperature was around 1 °C above the long-term average from 1850 to 1900.”

Prof Phil Jones (University of East Anglia’s Climatic Research Unit) säger vidare att:

“While there is a strong El Niño-elevated global temperature this year, it is clear that human influence is driving our climate into uncharted territory.”

Förändringen av globala medeltemperaturen 2015 jämfört med 1951-80. Källa: NASA GISS_ERSSTv4_1200km.
Förändringen av globala medeltemperaturen 2015 jämfört med 1951-80. Källa: NASA GISS_ERSSTv4 1200km.

 

Globala temperaturen 2015 jämfört med 1951-80. Källa NASA
Data som ovan, men en annan projektion av planeten. Sett över Nordpolen till vänster och över Sydpolen till höger. Källa NASA

Notera att det blivit varmare på i princip alla platser utom runt kanterna på de stora glaciärerna Grönland och Antarktis. Men att det är kallare än normal här är inget att hurra för. Mycket tyder nämligen på att anledningen till att det är kallare i luften ovanför havet runt glaciärerna beror på att glaciärerna smälter och att det är smältvatten som kyler luften. 

Notera också att det framför allt, precis som forskare sagt i decennier, är över de arktiska områdena som förändringen av temperaturen är som störst. Det medför att isar smälter och permafrost töar. Detta medför i sin tur dels att albedot, jordens förmåga att reflektera bort solljus, förändras och det blir varmare. Dels att metangas och koldioxid sipprar ur marken och ytterligare spär på uppvärmningen.

 

Fig.A2_m
Förändring av globala medeltemperaturen. Källa NASA.

Och den “platå” eller avkylning av temperaturen som “förnekare” eller “skeptiker” talat om de senaste åren den finns inte. Men det var inte heller någon nyhet för de som är insatta.

Men säger någon, hur kan man mäta temperature på alla platser och har det inte blivit varmare för alla städer som växt fram de senaste hundra åren? Jo, man har tagit hänsyn till det. Men man kan få lite olika svar på hur globala temperaturen har förändrats beroende på hur man låter respektive väderstation och väderboj representera olika ytor (NASA):

“NASA’s analyses incorporate surface temperature measurements from 6,300 weather stations, ship- and buoy-based observations of sea surface temperatures, and temperature measurements from Antarctic research stations. These raw measurements are analyzed using an algorithm that considers the varied spacing of temperature stations around the globe and urban heating effects that could skew the conclusions if left unaccounted for. The result of these calculations is an estimate of the global average temperature difference from a baseline period of 1951 to 1980.

NOAA scientists used much of the same raw temperature data, but a different baseline period, and different methods to analyze Earth’s polar regions and global temperatures.”

15 av 16 rekordår har alla inträffat sedan 2001. De två senaste åren har bägge varit mer än en grad varmare än förindustriell nivå (1850-1900). Senaste gången vi slog ett köldrekord var år 1911.

Målet är att begränsa uppvärmningen till 2°C, med sikte på 1,5°C…

Att lyckas med det utan att destabilisera såväl marknader som nationer eller utan att införa storskalig “geo-engineering”, vilket i sig är en global roulette, det förefaller allt mindre troligt.

Man skall inte ge upp, men det som krävs för att undvika stora geopolitiska konsekvenser är en mycket seriösare och mer genomgående strategi än mänskligheten hittills använt. Vi behöver vakna, på riktigt. Och vi behöver förbereda oss på konsekvenserna av att klimatet förändras.

En av de mer otrevliga systemegenskaperna som klimatet har är “tipping points”, dvs sluttande plan som gör att man hamnar i en situation där systemförändringar blir självförstärkande. Hamnar man där så kan man inte bromsa systemförändringen.

Och som forskaren Stepehen Schneider sade:

“Tipping points, we know for sure they are there. But we don’t know for sure where.”

En annan besvärlig sak med tipping points är att det är först efteråt som man förstår när det var man passerade “point of no return”.

Vi skall alltså inte vara så naiva att vi tror att en process stoppas eller “planar ut” samtidigt som vi börjar bearbeta den, utan snarare att effekterna av det vi gör syns först decennier senare.

1988 började NASA officiellt kommunicera den globala uppvärmningen. Det året var ett rekordvarmt år. Men 1988 finns inte längre med bland top-20 av de varmaste åren.

Och mycket tyder på att 2016 kommer att bli lika varmt som, eller varmare än, 2015.

/Martin

Related posts

10 Thoughts to “Globala temperaturen 2015 på steroider”

  1. Markus

    Inte heller den här sidan fungerar med mobiltelefoner. Det går inte att se de högra delarna av bilderna. Den gamla sidan var mycket bättre!

    1. OK. Det här temat har dock en del andra fördelar. Skall se om vi kan hitta en medelväg.

  2. Lasse H

    En ökning av lufttemperaturen är väl inte i sig någon katastrof. Det är ju först när havsytenivån ökningstakt ökar som man kan börja oroa sig. Vattentemperaturen borde dessutom vara en intressantare parameter än lufttemperaturen? Det är ju där som mer än 90 % av solenergin lagras. Men att kolla på vattentemperaturen kanske inte är lika spektakulärt och fantasieggande?

    1. Trötter

      Jo det är en ….. katastrof när lufttemperaturen stiger eftersom väldigt många människor kommer att dö, det kommer synas nu när efterverkningarna av El Nino sätter in.

      Global Land Ocean Index säger dig inte något?

  3. Lasse H

    Efter vad jag förstått skall en fördubbling av CO2 nivån motsvara en extra instrålning av ca 4 W/m2 vilket i sin tur skall ge en ökning av jordens yttemperatur med ca 1 grad. Detta gäller då utan positiva återkopplingar. Enl data ovan är vi redan drygt 1 grad ovan temperaturen kring förra sekelskiftet (utan att ha fördubblat CO2-nivån). Detta måste då innebära att jorden har ökat sin utstrålning i motsvarande grad så att en ny strålningsbalans är på väg att uppnås. Borde inte detta tillstånd snart vara uppnått?

    1. Trötter

      Jag förstår dig inte.
      Det är 1.15°C jämfört basperiod 1881-1909 enligt GISS. Lägg till 0.2-0.3°C från 1800-talet. Ta bort det som går ner i haven osv osv osv. Hinner inte mer nu eftersom jag måste iväg.

  4. Trötter

    SMHI har ändrat layout och format på sina dagliga temperaturavvikelser som är publicerade under Januari.

    Tidigare som gif med upplösningen 251×640:
    http://s27.postimg.org/kjmq71sur/ttdk_160116.gif

    Numer som png och 1024×2048:
    http://s2.postimg.org/epa6ybhhl/ttdk160116_2.png

    Tog båda och satte ihop som jämförelse:
    http://s29.postimg.org/4k3kai1l3/F_re_Efter.png

    Anknäbbarna är borttagna, förnekar SMHI att det kan bli varmare och kallare än det där? 🙂

  5. Trötter

    Apropå äldre skrifter (från kommentarsfältet under Martins tidigare artikel).
    Har sett att GP rapporterar en del om snökaoset och snöröjare som hotas på jobbet.
    T ex http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2965080-snokaoset-inget-giltigt-skal-att-utebli-fran-jobbet

    Som kontrast kom jag att tänka på Alfred Jönssons skrifter, här följer några urklipp:
    “I Lindome blef ej messefall, Björkerisprästen kom åkande i släde, och med hjälp af snöskottarne kom han fram. I Skogstorpa skulle en begrafning äga rum denna dag. Begrafningsgästerna samlades på stället men man måste uppskjuta begrafningen, ty vid öfverläggning härom kom man till den slutsatsen att det skulle bli hart när omöjligt att taga sig fram till Lindome kyrka. Detta var den 1 maj 1856.”

    “Var 1886 det goda slädförets vinter så kan man säga att 1888 var snöstormarnes och de väldiga snömassornas vinter som ingen annan under åtminstone sednare hälften af 1800 – talet. Under januari var vintern jämförelsevis lindrig. Men med februari månads ingång knäppte det till på fullt allvar. Den 2 febr om morgonen visade term. 22 gr köld i Skäggered, och på andra ställen i södra Sverige stod den åtskilligt lägre.
    Något längre in i februari, började snöfallen och snöstormarne, och detta fortfor ända till den 19 mars, med två eller tre ymniga snöfall och snöstormar i veckan.
    Ett tjockt snölager täckte omsider markerna öfverallt, och efter gärdesgårdar, i hagmarker och isynnerhet på vägarne hopade sig ofantliga snömassor. För hvarje gång man snöskottade vägarne blefvo följaktligen snövallarne högre än förut och vid nästa snöyra fylldes vägbanan med snö till vallarnes höjd. Bönderna hade således ett väldigt arbete med snöskottning denna vinter, och en del ploglag här i Lindome voro ute ända till 20 gånger och häfde snö.
    Tecknaren af denna uppsats var såsom 17 – årig pojke hvarje gång med och häfde snö å gamla landsvägen genom Lindomeby. Som vi veta ligger här höga stenmurar å båda sidor om vägen, och här samlade sig väldiga snömassor efter hvarje snöyra. Snövallarne blefvo efter hvarje snöhäfning högre och högre.
    Det sista ymniga snöfallet inträffade omkring den 15 mars. Fredagen den 16 mars var det lugnt och klart och 23 gr köld om morgonen i Skäggered, den starkaste kölden under hela vintern. I Herrljunga var det 34 grader och i Vimmerby några dagar förut 40 grader.”

    “När vi hade klargjort vägen denna dag var dock bottenlagret styft en meter tjockt och snövallarne efter vägens sidor i liden i Lindomeby höjde sig emellan 2 å 3 meter ofvan gärdesgårdarne efter vägen. Bottenlagret gräfde vi bort i två omgångar eftersom tövädret uppmjukade detsamma. Första gången 3-dag påsk d 3 april och det sista cirka en vecka därefter.
    De sista dagarna i mars blef tövädret rätt starkt och Annandag påsk d.2 april var solen varm och då forsade vattnet på vägarne där dessa sluttade utför midt i vägbanan naturligtvis, ty öfver landsvägsdikena lågo mäktiga snövallar. Det var således ett ganska svårt väglag. Söndagen d.8 april ordnade det sig åter till med snöfall och snöyra, och nu började alla menniskor undra ” hvad det skall bli till” som jag minns från denna dag att en person uttryckte sig.”

    De sistnämnda vintrarna var då sannolikt påverkade av Krakatau’s utbrott 1883 som släppte ut ungefär dubbelt så mycket svaveldioxid som Pinatubo 1991. Båda klassade som VEI 6. Pinatubo sänkte den globala temperaturen med ~0.4°C.
    Vulkaner släpper även ut koldioxid, men vi behöver “bara” 700 utbrott som Pinatubo’s, för att motsvara ett enda år av våra utsläpp.

    Idag kan det faktiskt redan vara så, att vi ligger ~1.5°C över det vi borde göra jämfört 1800-talet. Vi behöver uppenbart något betydligt vassare än Krakatau, för att kompensera nuvarande temperaturer. Men det leder tyvärr bara till en paus på några år.

  6. Trötter

    Ett av de företag som jobbat duktigt hårt på att höja temperaturen är Vattenfall. De har nu klättrat till plats 13 i rankingen för världens mest kritiserade företag.

    http://www.sigwatch.com/fileadmin/Free_downloads/SIGWATCH_-_Corporations_NGOs_loved_and_hated_in_2015_FREE.pdf

  7. Trötter

    Havsisarna vid polerna är märkta båda två i år. Utanför Antarktis påverkas de mer direkt vid krafitga El Nino’s. Vid Arktis syns effekterna normalt senare. Men nu syns låg utbredning vid båda polerna samtidigt.
    https://ads.nipr.ac.jp/vishop/vishop-extent.html?N

    Här en bild via polarview och Sentinel.
    Först en bild med lägre upplösning.
    http://s11.postimg.org/uyzk2tmv7/S1_A_EW_GRDM_1_SSH_20160124_T122041_B87_A_N_1.jpg
    Sedan ett urklipp över området vid 82N och 45E.
    http://s27.postimg.org/4xgrvacqb/82_N45_E.jpg

    Massiv is?

Leave a Reply