Fler tropiska cykloner

Av Martin Hedberg.

Jag läste just en intressant artikel om hur människan påverkar sannolikheten för oväder, i det här fallet tropiska cykloner. Det sker både på regional och global skala. Artikeln i Nature: ”Arabian Sea tropical cyclones intensified by emissions of black carbon and other aerosols”.

I Arabiska havet (nordvästra delen av Indiska oceanen) är vattentemperaturerna tillräckligt höga för att det skall kunna bildas tropiska cykloner när som helst på året. Men eftersom tack vare monsunvindar så bildas det bara tropiska cykloner när det inte är monsunsäsong.

Uppkomst (cirklar) och banor (linjer) för tropiska cykloner före monsunen 1979-2010. Fyllda cirklar är cykloner med vindar över 50m/s. Färgskalan anger optiska djupet, ett mått på hur mycket partiklar som finns i luften, åren 2003-2009. Till höger visas förändringen av havstemperaturen mellan 1955-2004. (Nature 479, 94–97. 3:e November 2011)

Monsunen förknippas med kraftig vindskjuvning, dvs att vinden blåser med olika hastighet och riktning på olika höjder. Detta medför att det inte är tillräckligt homogena förhållanden i vertikal led som krävs för att de tropiska cykloner skall kunna bildas. Embryot till cyklon slits helt enkelt sönder innan den hunnit bli stor.

Men nu visar forskare dels att förekomsten av tropiska cyklonerna ökat, dels att vindskjuvningen minskat. Därtill har utsläppen av sot och svavelföreningar i området ökat med sex gånger sedan 1930-talet. Även temperaturen i havet har ökat under perioden.

Man bedömer att utsläppen av sot- och svavelpartiklar påverkar förekomsten av tropiska cykloner i området. Man skriver att:

”In principle, this aerosol-driven circulation modification could affect tropical cyclone intensity over the Arabian Sea, but so far no such linkage has been shown. Here we report an increase in the intensity of pre-monsoon Arabian Sea tropical cyclones during the period 1979–2010, and show that this change in storm strength is a consequence of a simultaneous upward trend in anthropogenic black carbon and sulphate emissions.”

Hur som helst. Av en eller flera anledningar så har vindskjuvningen minskat och det har blivit mer gynnsamma förhållanden för tropiska cykloner. Och som författarna påpekar:

”Because most Arabian Sea tropical cyclones make landfall, our results suggest an additional impact on human health from regional air pollution.”

Samtidigt som luftföroreningarna har förändrat sannolikheten för tropiska cykloner så har den troligen också hållit nere förändringen av temperaturen i havet. Havet hade blivit ännu varmare om det inte varit så mycket partiklar i luften.

Partiklar kan man relativt lätt få bort från luften genom att minska utsläppen. Uppehållstiden för partiklar är nämligen kort. Ett par veckor/månader efter att man minskat utsläppen så blir luften renare.

Däremot går det inte att göra samma sak med växthusgaser. De faller inte ner till marken av gravitationen eller med regnet som sot och svavel gör. Uppehållstiden för växthusgaser i luften är alltifrån tiotals år(metan) till tusentals år (freoner). Koldioxid däremellan.

Forskare visar på massor av sätt hur vi människor påverkar vår omgivning på ett negativt sätt. Det är inte moraliskt okay att skapa dess förändringar avsiktligt (eller?).

Men är det okay när det sker oavsiktligt? Om man inte förstår att det man gör får allvarliga konsekvenser? Det kan väl bara försvaras fram till den tidpunkt när man inser vad man håller på med, eller?

/Martin

Related posts

8 Thoughts to “Fler tropiska cykloner”

  1. Bo Persson

    Nja. Vintertid är ytvattentemperaturen faktiskt under 25 grader i inre delen av Arabiska Havet (Karachibukten) och längre söderut håller den sig ute till havs mellan 25 och 26 grader; inte över de 27 grader som man anser ungefär är gränsen för att tropiska cykloner skall bildas. Så att säga att tropiska cykloner kan bildas i Arabiska Havet hela året om är inte riktigt sant….

    Just nu (början av november) är det dock en ytvattentemperatur på 28-30 grader och en tropisk cyklon är aktuell utanför Omans kust.

  2. Ann Coll

    Då är det ju fint att de funderar på att släppa ut svavelpartiklar, för att skapa regn och styra vädret. Är det inte risk att de i stället skapar ”monsteroväder”. En ”Butterfly effect”

    Intressant blogg, as usual!!!

    Martin: Japp. Denna artikel/blogg har kopplingar till den jag skrev för två veckor sedan om geoengineering.

  3. Jan Winther

    Hej Martin!
    Har tittat på Youtube en massa klipp från Antarktis där isen smälter och kalvar som aldrig förr. Tydligen går det båttripper dit med entusiastiska turister
    ombord som under applåder och hurrarop avnjuter skådespelet. Min fråga är: Är det möjligt att mäta ev höjning av havsnivån nu pga detta. Kan man se om det är någon höjning tex de sista åren. Handlar det om mm eller? Har du någon kommentar. F ö verkar det som det finns ett annat läger av experter som menar att isen istället ökar år från år, mycket märkligt!

    Martin: Ja, havsnivån steg med ca 25 cm under 1900-talet. en enkel approximation ger alltså 2,5 mm/år. Den har dock accelererat de senaste decennierna och är nu omkring 3 mm/år.
    Anledningen till ökningen av havsnivån brukar delas in i tre saker: 1. Havsvattnet blir varmare och utvidgar sig. 2. Avsmältning av landbaserade glaciärer. 3. Avsmältning av Grönland och Antarktis. Men man behöver även beakta att ett ökat innehåll av vatten i luften (vattenånga, moln och nederbörd) samt mängden vatten på/i marken.

  4. Ernst

    Tankar runt senaste inläggen om klimatet.
    Två kriser, självgående?,en global ekonomisk kris
    och en global klimatkris.Till dessa kopplat ett
    antal experter,som i olika uttalanden ger sin syn
    på orsaker och verkan. Anta att klimatkrisen är
    beroende av en icke krisande ekonomi för bästa möjliga utfall,hur ser det ut i nuläget? Hur
    mycket är de som förfogar över 80% av resurserna
    beredda att skjuta till ur klimatsynpunkt? Den
    pågående grekiska tragedin uppvisar ingen större
    generositet.?

  5. Klimathotet är en av de största farorna för mänskligheten. Vi förbrukar alldeles för mycket energi idag – vi överkonsumerar. Men om vi nu ska överkonsumera – varför inte göra det med utesltutande klimatvänliga energikällor (vattenkraft, vindkraft, solenergi, kärnkraft etc) istället för med kol och olja. Låt energin kosta. Beskatta kol och olja hårt och lätta på de andra energislagen. Låt folk välja varifrån de ska få sin el och värme och tala om att elen kostar t ex 10 kr/kWh om energin från kolkraft, och t ex 1 kr/kWh om energin kommer från någon av de klimatvänliga energikällorna. Då skulle energiproduktionen regleras automatiskt, dvs produktionen från kolkraftverket skulle inte kunna gå för fullt (om man inte hittar på en metod att ta hand om alla växthusgaser på ett säkert sätt) eftersom energi från kol inte efterfrågas. Ett kraftverk som inte kan gå för fullt blir snabbt olönsamt och måste till slut stänga. Själv skulle jag utan tveka välja klimatvänlig energi – t ex vattenkraft eller kärnkraft!

    Det finns andra sätt att hushålla med energi, t ex att använda fjärrvärme eller bergvärme. Tyvärr väljer folk med plånboken istället för med förnuftet (även om jag förstår dem). Tror att det krävs statliga subventioner för att trigga övergång till energieffektivare användning genom att installera t ex fjärrvärme eller bergvärme. För väldigt många går ekonomi före miljö – i alla fall när man kommer till ett skarpt läge för sitt val!

  6. Totte:
    Att låta folk välja varifrån de ska få sin el fungerar tyvärr inte.
    Om du är inkopplad på det vanliga elnätet kommer du alltid att få en blandning av el från alla typer av elproduktionsanläggningar som är inkopplade på det nordiska elnätet.
    Jag vet att vissa elförsäljningsbolag säger att de bara säljer el från vattenkraft och vindkraft men om du frågar dem så tänker de inte dra fram en särskild kabel för ”grön el” till just ditt hus.
    Olika pris för el som framställs på olika sätt fungerar alltså inte för att styra produktionen. Lagstiftning är det enda som hjälper om man vill stänga kolkraftverken.

  7. Hej Martin! Nu visar den senaste prognoskörningen rätt milt,5-10 grader, fram till torsdag 10 november. Men fr.o.m fredag 11 nov har temperaturerna plötsligt sänkts rejält för Nyköping, och ligger då bara på 2-4 plusgrader, mot 5-10 grader, som prognoserna innan angav. Dessutom låga temperaturer i samband med sydvind. Hur hänger det ihop? Och hur kan temperaturen mot slutet av perioden plötsligt sänkas till så extremt låga värden efter en prognos som talat om mildluft?

  8. Jag har hela tiden studerat lågtryck och deras rörelser. När jag sett hur vattnet i en allt större virvel dras ned i avloppet när proppen i badkaret/handfatet dras ut har jag gjort jämförelser med lågtryck.

    Är det egentligen inte lite samma sak, bara att lågtryck handlar om luft, medan vattenvirveln handlar om vatten?

    När proppen sitter fastsugen i avrinningsröret från badkaret/handfatet ned i avloppet hålls vattnet stilla. Detta kan jämföras med högtryck. Men när proppen dras ur sugs vattnet med full kraft ned i avloppsröret. Den kraftigaste strömmen i mitten (lågtryckscentrum) omgärdas av vatten som med allt hårdnande kraft sugs mot strömmens centrum ned i avloppet. Virveln blir större och större, och vattentrycket sjunker ju närmre avloppsröret det kommer. Men själva vattenströmmen är inte särkskilt dynamisk, där finns ett smalt rör av luft som sugs ned i avloppet, omgärdat av vattnet som med full kraft dras med.

    Då tar vi lågtrycken då. Tillika med vattenströmningarna bildas lågtryck över vattenmassor, där lufttrycket i ett smalt rör över vattnet plötsligt sjunker, och när lufttrycket förändras gentemot omgivningen tvingas den omgivande luften att dras ned mot lågtryckets centrum. När lufttrycket sjunker dras luften i spiraler med ökande fart in mot lågtryckscentrum, vilket med andra ord är vinden, ett resultat av rörelser i lufthavet. Lågtrycket breder så småningom ut sig över allt större ytor, och ger nederbörd och hård vind.

    Så, Martin. Finns det inte ett samband mellan vattnets lågtryck och luftens lågtryck?

Kommentera