Därför omfamnar vi inte klimatet

Om nu klimatet är en sådan ödesfråga, varför gör vi då inte mer åt problemen? Det är väl rätt så rationellt att lyssna på forskare och sedan agera därefter? I synnerhet när vi även har skapat organisationer och former för att göra just detta och att göra det gemensamt.

När vi är så bra på så mycket, varför tycks vi vara så kass på de riktigt stora frågorna?

  1. Omedelbara hot istället för avlägsna. Evolutionen har förvisso medfört att vi fått en stor hjärna som kan tänka abstrakt, räkna på tid och rymd, kultur, medicin, humor, matematik, relationer, dåtid och framtid. Men ändå så präglas våra beteenden främst av att vi är skolade att reagera på omedelbara hot och stimuli. Vi är inte bara bra på att fånga pinnar och fly från ormar, nej vi är tex bra på att undvika flygolyckor. Men klimatförändringar är en eller två nivåer för mycket.
  2. Moral. Vi blir ursinniga om vi upplever “dålig moral”. Det kan vara någon som klubbar ihjäl en sälunge, skjuter ett lejon, förolämpar en försvarslös eller avsiktligt kraschar ett flygplan. (Men att ha ihjäl vildsvin, tonfisk, förgifta en flod med tungmetaller eller starta ett krig, det är sånt man får räkna med). Men klimatförändringar bottnar inte i dålig moral. Tvärtom, vi gör (oftast) bra saker och får klimatförändringar på köpet.
  3. Försvar mot anklagelser och skuld.Åtgärder för att minska klimatpåverkan har under lång tid byggt på att skuldbelägga den som flyger, kör en stor bil, köper prylar, äter kött mm. Men att skuldbelägga någon leder sällan till genuin förändring. Snarare leder till att att vederbörande går i försvarsställning. Inte blir det lättare av att vi alla har koldioxid på våra händer. Vem kastar första stenen?
  4. Bench marking. Okay jag fattar att jag gör fel. Men dels är jag inte värst, dels är mina utsläpp små i relation till alla andra/resten av världen.
  5. Belöning. Vi tar hellre en liten vinst idag än väntar på en större vinst/undviker en katastrof i framtiden. Respektive att vi hellre undviker en liten smärta nu, än agerar för att undvika en stor smärta i framtiden.
  6. Uncertainty favors inaction“. När vi är osäkra så tenderar vi att fortsätta på samma sätt som vi gjort hittills. Förvisso säger forskarna att världen i framtiden inte kommer att likna vad den har varit, men de är väldigt otydliga med hur framtiden kommer att se ut.
    Men en sak vet jag säkert och det är att jag snabbt får det annorlunda om jag slutar använda fossilt kol på en gång. Jag väljer därför att “sitta mitt i båten” och fortsätter med stor sannolikhet att göra det mesta på samma sätt som jag alltid gjort.

Summa summarum: De flesta (nåja många i alla fall) förstår rent intellektuellt att vi har ett stort problem avseende klimatförändringar. Men de flesta tar inte in det emotionellt. Det stannar vid att vara något abstrakt framtida hot som främst drabbar någon annan.

Det gör att vi rullar på som vanligt. Jag tror att det i framtiden kommer att upplevas som att samhället av idag var handlingsförlamat. Trots all kunskap och alla goda intentioner så går det väldigt långsamt att göra det vi borde göra för vårt eget bästa.

Okay, men vad krävs för att det skall hända något positivt, hur får vi till en bra utveckling av våra gemensamma beteenden? Ett par viktiga saker är att:

  1. Känslor, klimat och miljöfrågor handlar inte bara om fakta och intellekt. Rätt “feeling” är minst lika kraftfullt för att skapa ett förändrat beteende.
  2. Storytelling om hur ett visst agerande ger en bättre framtid.
  3. Praktiska lösningar. Vi älskar teknik och att ta genvägar, “Hållbarhet” löser framtida problem, men måste också vara funktionellt i det korta perspektivet.
  4. Respekt för livet, andra människor och livet i sig.
  5. Incitament. Ekonomi och status. Det renaste lösningarna på våra dagliga problem måste vara billigare och gärna också ha bättre status än de sämre alternativen.

Även om vi inte kommer att slippa alla problem i framtiden så går det att vända utvecklingen till något bättre, eller mindre dåligt, än det vi är på väg mot just nu. Men det kommer inte att ske av sig själv, vi måste hjälpa till och det kommer att kosta en del ansträngning och avkall på vissa särintressen. Och ja, det är det värt.

/Martin

Illustration: Globala temperaturen q3 2015 jämfört med 1951-1980. Källa: http://data.giss.nasa.gov/gistemp/maps/

PS. Den blå fläcken på norra Atlanten är inte orsakat av något väderfenomen som kompenserar uppvärmningen på andra platser. Den blå fläcken är smältvatten från Grönland! DS.

Related posts

4 Thoughts to “Därför omfamnar vi inte klimatet”

  1. Trötter

    De sprattlar vidare, civilisationsmotståndarna.
    http://www.trust.org/item/20151208061756-fz5v9/
    Citat.
    “But Heartland spokesman James Taylor said it showed intolerance.

    “The environmental movement doesn’t want to have a debate; they just want to put forward a single message that everyone must adhere to,” he said.

    “When you try to smother different points of view, you disrespect science, and basic human rights.

    Alla argument förnekare lyfter fram, är falsifierbara. Nu besvarar de tom sina egna frågor.

    Personligen så har jag aldrig tillhört klimatrörelsen, däremot vetenskapsrörelsen.
    T-800 hade ett rätt kul inlägg nyligen. I dont give a damn about climate change.
    https://www.facebook.com/notes/arnold-schwarzenegger/i-dont-give-a-if-we-agree-about-climate-change/10153855713574658
    Valet är ruskigt enkelt.

    1. Johan

      Falsifierbar enligt Popper är ju dock att alla argument skall utformas så att de kan falsifieras, alltså alla vetenskapliga argument. Bara en liten definitionsmässig fotnot.

      1. Trötter

        Det är ok.
        En vetenskaplig teori måste kunna alstra testbara förutsägelser. Men de förnekare jag stött på har ofta dragit likhetstecken mellan teori och gissning, jag har faktiskt aldrig kommit så långt i någon diskussion att Popper ens nämnts.
        Det finns många ord inom vetenskapen som inte är liktydiga med vardagligt tal och det finns därför ingen mening för min del att skriva vetenskapligt korrekt.

        Folk i allmänhet läser inte vetenskapliga publikationer och jag tycker det har varit mycket positivt att fler och fler vetenskapshen(?) under senare år faktiskt försöker öppna sig utåt och inte enbart gömma sig bakom sina papper, trots de hatbrev och påhopp de får. En annan risk är att någon lyfter fram det de sagt i en intervju, för att vinkla det efter eget behag.

  2. Trötter

    http://youtu.be/aannOZw2shY

    Om man vet att man riskerar att förstöra en hel civilisation med sin verksamhet och likväl fortsätter är man inget annat än komplett galen.
    Dessa komplett galna företag påverkar i mångt och mycket våra ledare genom den vänskapskapitalism vi har, vilket blir till någon slags Gordisk knut.

    Kändes som överdrivet hårda ord, men är de verkligen det? Elon Musk stod nyligen och höll ett föredrag i Paris där han sa rakt ut att om vi inte agerar nu så kommer det skapa mer förödelse än alla krig i världshistorien sammantaget. Hårdare än så blir det inte.

    http://youtu.be/BMskI6G9ty0?t=3m49s

    Det är en självklarhet att vi måste beskatta kol. Men det är då gräsrötter som ska påverka ledare för att det ska hända. Rundgång.

    Vi vet alla vad som löste den Gordiska knuten. Ett svärd.

Leave a Reply