Blir snön tyngre när det töar?

Ja, nej och det beror på.

Det är rätt uppenbart att snön känns tyngre när det töar. Snön sjunker samman och får högre densitet. Detta inverkar dock inte på massan/tyngden.

Snön ändrar också konsistens, den ”klibbar” både i sig självt och på snöskyffeln när det blir en större andel våt snö*. Det gör att det kn kännas jobbigare att skotta den.

Men snön absorberar också fukt från luften. Det sker när när snöns temperatur är lägre än luftens daggpunktstemperatur**. Vattenånga från luften kondenserar på den, relativt sett, kalla snön. Detta gör att massan faktiskt ökar. Ju varmare luften är, desto mer vattenånga kan den innehålla.

Å andra sidan så rinner ju en del av snön bort i forma av vatten då det töar. Det minskar på den ”skottningsbara” snömängden.

Snön kan även övergå direkt till vattenånga, dvs avdunsta utan att först vara i flytande form. Det kallas för ”sublimering”.

Snöns temperaturprofil borde påverka smältningen. Det i sin tur borde inverka på helheten huruvida snön blir tyngre eller inte.

Vissa av dessa faktorer samverkar, andra motverkar att snön skulle bli tyngre. De kan ha olika inflytande under olika perioder i ”töa-processen”. Dvs frågan ”När?” är också relevant om man skall svara på om snön blir tyngre eller inte.

Ett specialfall borde vara när det regnar i samband med att det töar. Å ena sidan tillförs ju mer vatten, å andra sidan gör regnet att smältningen går fortare.

Så: Väger snön mer, mindre eller lika när det töar?
Det beror på. En sak är säker. Det blir tyngre. Men det kanske kompenseras av att man inte behöver fylla lika många skyfflar?

Vad säger ni läsare? Har vi missat någon väsentlig faktor? Finns det kanske ett givet svar på frågan om snön blir tyngre när det töar?

/Martin Hedberg

*läs mer om våt snö på: http://pohlman.klart.se/vad-ar-sno-2/

**Daggpunktstemperaturen, Td, är ett mått på luftens fuktighet. (I bland säger man bara Daggpunkt.) Det är till den temperaturen man måste sänka luftens temperatur, T, innan dagg/frost kondenseras.

Luftens Td är alltid lägre än luften T. Vanligtvis skiljer det 2-10 grader.
En låg Td betyder att luften innehåller lite vattenånga. En stor skillnad mellan T och Td betyder att luften är torr. Om T och Td är lika så är luften mättad, 100% luftfuktighet.

Related posts

25 Thoughts to “Blir snön tyngre när det töar?”

  1. Åke Södergren

    Om snön ligger på marken kvittar det nästan vad den väger, men på ett välisolerat tak kan kondenseringen knäcka taket,
    om ett islager närmast taket hindrar avrinning.

  2. Johan Nilsson

    Det finns så mycket pengar i tak att byggnadsingenjörer eller försäkringsbolag borde ha vetenskapligt underlag för att klarlägga det här. Dom beräknar ju takstolar utifrån snölaster.

    Min egen reflektion är att den tillförda massan genom kondens ur luften borde vara liten. Det är t ex sällan man ser frostrosor på snö vid plusgrader. Jag håller med om att vätska hindras att lämna taket. Den stora skillnaden borde vara regn.

    Sen är det en fråga om belastning: jag tror att kall snö i stort sett bär sig själv ända ut till takkanten där den växlar av till väggen. När den stiger i temperatur blir den amorf och sjunker ner mot underlaget, då blir belastningen på läkten/takstolen med ens hög. Jmf snöbroar, skare, belastningsklasser (k-värde) på kall och varm is.

  3. En sak är klar i alla fall. Snön blir tyngre ju mer man skottar! 🙂

    Nu trodde man att det skulle var slutskottat här i Halland och att våren var kommen. Men ”Kung Vinter” vill annat! Han verkar ovanligt sur och gnällig detta året!

  4. HansOlof Schulstad

    Hej John!
    Du borde bli politiker.
    Ja eller nej hade räckt.

    Martin säger: Det var inte John utan jag som skrev. Efter lite resonerande bland alla läsare kanske vi kommer fram till ett Ja eller Nej.

  5. Susanne

    Om snö ligger på ett tak, det blir lite varmare men ingen mer nederbörd. Blir den mängd snö som ligger på taket tyngre? Om taket håller för den ”torra” snön är det ändå risk att det blir för tungt för taket när det töar? Beror det i så fall på att snön absorberar fukt från luften?
    Om jag tar in lite torr snö, lägger i en burk så det smälter, väger vattnet lika mycket som den torra snön då?

  6. Jan

    ”å andra sidan gör regnet att smältningen går fortare.”

    Stämmer verkligen det. Regndropparna lär ha samma temperatur som luften på sin väg ner. Vad gör att smältningen går fortare?

    Martin säger: Japp. Säg att regnet håller +4. Regnet tillför mycket mer energi till snön än vad luft med temperaturen +4 gör. Dessutom gör verkar dropparna på djupet i snön på ett sätt som luften inte förmår göra.

  7. Robert Carlsson

    Citat:
    ”Om jag tar in lite torr snö, lägger i en burk så det smälter, väger vattnet lika mycket som den torra snön då?”
    Ja, med reservation för om nåt gram hinner avdunsta medan resten smälter.
    Dvs ett kilo snö blir ett kilo vatten när snön smälter.
    Det innebär att om taket håller för den torra snön så håller det för den snö som smälter också OM det inte kommer regn och OM snön inte suger åt sig fukt ur luften och OM det inte kommer mer snö. Men det kommer ju nästan alltid regn nån gång under våren och det vattnet ”stannar” till viss del i snön.
    Alltså, känns det tveksamt så är det bara att ge sig ut och skotta.

  8. Ja, om du tar in torr snö i en burk så väger det precis lika mycket hela tiden, från torr snö till vatten.

  9. Mats Strömgren

    Jag är född och uppvuxen i Norrbotten och har bl.a. minnen från de kalla, snörika 50-talsvintrarna. Visst hände det att man fick skotta snötyngda tak på den tiden också.

    Densiteten på nyfallen snö beror väldigt mycket på vid vilken temperatur snöflingorna bildas. Vid kall väderlek blir snön väldigt porös. Vi kallade den ”fyksnö” för att den så lätt blåste kring. Den är mycket lätt att skotta. Ju närmare fryspunkten man kommer desto högre blir densiteten och snön känns tyngre. (Bortser från underkylt regn) Snö som ligger kompakteras och snökristallerna omvandlas med tiden, även om det inte varit blida (dvs att det töar) så att man upplever att den blir tyngre.

    Jag bor sedan mitten av 70-talet i Skåne. Här har jag ibland upplevt att nyfallen snö vid snöstorm blandas med saltvattenpartiklar från Öresund. De snödrivor som bildas på vägarna kan bli så kompakta, att man kan köra upp på dem med en bil utan att hjulen sjunker genom. Då kan man tala om tung snö!

    Till Susanne kan jag svara att en viss mängd snö alltid har samma massa (kg) oavsett om vattnet är i gasfas, flytande eller fast tillstånd (där snö är ett speciatillstånd). Däremot varierar densiteten med temperaturen. Vatten är tyngst (högst densitet) vid ca 4°C. Isen, som är det fasta tillståndet är lättare än vattnet. Hos de flesta material har det fasta tillståndet högre densitet än det flytande. Det är en egenskap hos vattenmolekylen, som gör att isen – som normalt borde varit tyngre och sjunkit till botten – täcker sjöarna och att fiskarna överlever under isen.

    Att taken rasat på byggnader i vinter kan ha olika orsaker som: Dålig snöröjning av snötyngda tak, olämpliga normer, felaktiga beräkningar, byggfusk med ibland obefintlig kontroll eller dålig egenkontroll, materialfel eller modifiering av takkonstruktionen i samband med annan installation.

  10. Robert

    Frågan är om man verkligen ska ge sig upp på taket och skotta? För närvarande håller vårt tak under snömassorna men om jag adderar 100kg på en kvadratmeter (dvs min tyngd) – vem vet vad som händer då? Såvida man inte har tillgång till en skylift kanske det är bäst att låta det smälta och rinna ner?

    Martin säger: Uppenbarligen skall man upp och skotta innan snömassorna plus snöskottarens tyngd överstiger kritiskt gränsvärde.

  11. christophe

    Mitt svar är nej. En viss mängd snö blir inte tyngre när den smälter. Den tar mindre plats, dvs en kubikmeter nyfallen flugffig snö, blir inte mer än en 0,30 kubikmeter vatten. Och om den kubikmetern väger sägs 50 kilo, så kommer vatten som resulterar av smältingen också 50 kilo.

    Jag gjorde ett experiment hemma, jag packade snö i en glassförpakning, den vägde 700 gram. Vid smältningen vägde vatten 650 g. De 50 gramm som förvann kan ha varit avdunsningen och att luften i snön försvann i rummet.

    Tillbaka till snön på taket. Om den börjar töa, så rinner en del bort, vilket gör att den totalt sett väger mindre. Visst kan den absorbera fukt, men den kan inte vara mer är det så rinner bort. Och en del avdunsar direkt. Även om nåt skulle förhindra bortrinningen, blir det inte tyngre.

  12. Johan Nilsson hade en bra poäng i sitt inlägg, och detta borde ha testats mer än en gång. Om inte i Sverige så åtminstone i något annat land.
    Det mest intressanta testet, och slutgiltigt svar på hela frågan, är att man gör en konstruktion av ett tak som är uppbyggt på en stor industrivåg och helt enkelt mäter det faktiska resultatet.
    Då kan man se alla viktförändringar i detalj under själva töandet. Helst skulle vatten som ”rinner av” taket även vägas för att få den totala vikten.

    En annan intressant sak är debatten om viktens förändring beroende på absorbering/kondens samtidigt som vikt lämnar snön genom avdunstning eller ”sublimering”.
    Frågan är ju vilket av dessa som är den starkare kraften och om det inte är en paradox att fukten i snön dunstar samtidigt som snön ”drar åt sig fukt”?
    Även detta skulle man kunna mäta med ovanstående test om inget vatten i flytande form kan lämna vågen.

    Sedan undrar jag om texten från Christophe verkligen stämmer att ”en kubikmeter nyfallen flugffig snö” skulle resultera i 300 liter vatten?

  13. Katarina

    Hej!
    För att räkna ut hur många kilo som ligger på ett tak borde man ju kunna använda sig av den sammanlagda nederbörden omvandlat till mm vatten som fallit sedan december (då det började snöa). Var kan jag hitta den uppgiften?

    Martin säger: Nederbörden kommer inte så homogent så att du skulle ha någon nytta av officiella nederbördsmätningar.
    Om du vill ha koll så är det bästa att mäta själv samt göra ditt experiment. Då får du också reda på hur mycket som avdunstat, blåst bort, blåst dit mm.

  14. snön drar åt sig fukt och när varmt och kallt måst blir det kondens som snön drar åt sig och den blir tyngre!!!

  15. stefan

    Snötäcke [redigera]
    Snö som faller ner finns kvar till den töar bort eller sublimeras. I kallare klimat kan den ligga kvar en hel vinter; snö som ligger kvar under sommaren kallas glaciär. Nysnö är luftigt, med en densitet på omkring 5 till 15 % vatten, men med tiden pressas snön samman av sin egen vikt och av ökad temperatur, och densiteten i snömassa kan ligga på omkring 30-50% om våren. I tempererade områden tillför snön marken stora vattenmängder när den smälter om våren, vilket får till följd att höjden i vattendrag stiger och att vårflod bildas med strida strömmar; tö kan ibland orsaka slamström och laviner. Snön står i tempererade klimat för en viktig del av vattenförsörjningen. Snö har en god värmeisolerande funktion som förhindrar att växter förfryser

  16. Olle, byggnadsingenjör

    Det är sällan normala villatak kollapsar av snölasten. Ofta är det större byggnader som ligger i riskzonen en vinter som denna.

    Ett takras p.g.a snölast kan inträffa i det skedet då snömassorna börjar röra på sig vid töväder. T.ex då snömassorna vid ett åstak rasar ned på sydsidan medan nordsidans snö blir kvar. Då uppstår en ofördelaktig belastning som kan knäcka byggnaden om den inte är tillräckligt avstyvad i takstolens riktning.

    Vid långa hallbyggnader med stora takstols spännvidder är det skäl att vara extra observant just nu. Läs t.ex: http://www.ot.fi/Story/?linkID=105104&highlight=Tak rasade i Terjärv. Sådana ofördelaktiga belastningar kan också uppkomma vid snöfall och vind som pressar en stor mängd snö på läsidan av taknocken.

  17. Jan Elveland

    Hej alla snöälskare!

    Christophes uppgift om 300 liter (=300 kg) vatten från 1000 liter (1 kubikmeter) nyfallen,fluffig snö känns inte rimlig! Meteorologerna brukar ju för 1 mm nederbörd i smält form schablonmässigt räkna med runt det tiodubbla, dvs 1 cm, då det gäller den kortsiktiga tillväxten av snötäckets tjocklek.

  18. christophe

    Jag var inte tillräkligt tydlig. 300 liter var ett exempel ur luften. Jag har ingen anning hur mycket 1 kubikmeter (1000 liter) snö väger. beror nog mycket på hur den är ”pakad”. Jag ville säga att vatten tar mindre plats än fluffig snö.

  19. Lennart

    Jag fylde ett litermått med torr kall snö.
    Det gav 1 dl vatten.

  20. I happen to land on this page and it is a nicely written article, a little bit on the short end, but a fairly satisfactory one.
    I very much adore the layout too, it is altogether easy to navigate.

  21. Really love the graphical design and navigation of the site, very clean and nicely put together.
    some of the other sites are way too overflowing with commercials

  22. Eskil

    Hej! Förra vintern gick jag upp på mitt hustak med en våg, plastkasse samt skyffel och tumstock. Mätte ut en m2, mätte snödjupet – 60 cm. Fyllde plastkassen ett antal gånger, vägde samtliga fyllda kassar och höll på tills all snö var borta på denna m2. Vikt: 75 kg. Snöns egenskaper då? Uppfattade den som ganska kompakt. Den hade legat några dagar/veckor. Dock var den alltmer kompakt ju längre från ytan jag skottade mig ned. Ps: bor i ett hus med platt tak.

  23. Tomas

    Hejsan! Många intressanta inlägg här.. Dock blir jag inte helt tillfredställd. Det intressanta temperaturintervallet är ju mellan ”svinkallt” upp till strax under tö, därefter smälter ju snön etc..etc.
    Så..på frågan om absorbering borde väl ett test enl nedan kunna ge svar:
    1.Fyll en balja med ”kall” nysnö och väg densamma.
    2.Placera den luftigt utomhus men skyddad från snöfall.
    3.Vänta tills utetemp stigit till max 0 gr och väg den igen. Någon skillnad?

  24. Göran Ingvarsson

    Vad jag *verkligen* skulle vilja veta är var det vita tar vägen när snö smälter.

    1. EJ

      Vatten är genomskinligt, så också en finslipad kristall eller diamant. En oslipad kristall eller diamant är dock vit pga alla reporna som får ljuset delvis att reflekteras som en reflex. Detsamma borde gälla iskristallernas struktur i snö. Packar man ihop snön till is och gör ytan slät blir den också genomskinlig.

Kommentera