Behövs meteorologer?

Av Anders Persson

Eftersom det sedan 1960 hetat ”att om 5-10 år behövs det inga meteorologer” har utbildningen eftersatts. Varför kasta ut pengar på människor som snart inte behövs? Undantaget har gällt de meteorologer som bygger upp datamaskinssystem, de är mycket kvalificerade för det jobbet.

Men nu börjar det stå klart, åtminstone utanför Sverige (USA, Frankrike och Storbritannien), att meteorologen i datorns tidevarv, både behövs och behöver mer utbildning.

1991 kom jag till ECMWF för att rutinmässigt finna ut orsakerna till dåliga prognoser. Då gällde det verkligen att förstå hur atmosfären fungerar, inte bara bli godkänd i olika tentamina. Samtidigt blev jag engagerad av Nationalencyklopedin för att skriva om meteorologi.

Det visade sig då att mycket av det jag lärt mig under utbildningen var fel, vilseledande eller ofullständigt. Kontakter med kollegor ute i Europa och världen visade att de var lika illa informerade. Så jag fick helt enkelt börja utbilda mig själv.

En del av vad jag anser viktigt att kunna när det gäller att använda datorprognoser finner ni i ECMWF:s User Guide http://www.ecmwf.int/products/forecasts/guide/  eller i intervjun på sidorna 8-12 på http://www.ecmwf.int/publications/newsletters/pdf/129.pdf

Meteorologer behövs, men det är viktigt att de har bra kunskap och är skickliga i sitt yrke.

/Anders

PS. Underskattning av extremer när det gäller tex temperaturer behöver inte bara beror på systematiska fel hos modellerna utan också på osystematiska, hur underligt det än kan låta. Jag tänker på ”regression to the mean” som jag skrivit om tidigare. Dvs, om det är -21 grader och prognosen är fel med typiska 7 grader, är det mycket troligare att prognosen varit -14 grader än – 28 grader. Omvänt om -21 är prognostiserat är det troligare att den verkliga temperaturen är mildare än ännu kallare, vilket ju vore snudd på rekord. DS.

Related posts

33 Thoughts to “Behövs meteorologer?”

  1. Per

    Då jag mitt arbete är väderberoende och har haft sådan jobb nu i 25 år, så kan jag bara säga att rapporterna idag är oerhört undermåliga och inget man kan planera efter. Ta t.ex dagens prognos över Simrishamn vilket har blivit en efterhands prognos. Senaste uppdateringen nu i kväll visade rätt väder i eftermiddags och detta är ganska vanligt. Varför stämmer prognoserna så dåligt?

  2. Perdavid

    Meterologer behöver vi, men falska profeter klarar vi oss utan. Vad hände med de gröna vintrarna Martin? Hur blir vädret när jag fyller år om 2 år?

    Martin: Och likväl blir det varmare.

  3. Henrik

    Anders, extremer? 23 minusgrader, januari västra Götaland? Normalt skulle jag vilja påstå!

  4. Jonas

    Borde det inte vara skillnad på LOKALT väder och GLOBALT väder. Om det är -23 grader under ett par veckor i t.ex. Surhult så kan det väl likväl vara temperaturöverskott globalt. Det verkar vara väldigt lätt att inte se bortom sin brevlåda. Rätta mig om jag har fel .. Denna kyliga vinter torde följas av ytterligare en våt sommar då folk flyr regnet med maskiner som orsakar regn som gör att folk flyr landet med ma .. ni fattar …

  5. Dieter Sulzbach

    Martin, du läser väl ‘Nature’ (Nov 29)? Du lyssnar vad MetOffice och BBC diskuterar?

    Medeltemperaturen har inte stigit fr.o.m. år 1998!

    NOAA har inte uppfunnit viktiga mätningar hos MetOffice, och sen fanns inget *peer review*! Tänker du inte att en hel del konstiga saker händer?

    Hälsningar

    Dieter

    ps. Varför så tveksam? Sök i webben ”Stefan Rahmstorf plus Landgericht Köln” om du förstår tyska.

    Martin: Temperaturen i luften, som står för 2-3% av energidiferensen, har ”planat ut”, men inte sjunkit. Detta samtidigt som senaste solfläcksmaximum inte var lika kraftig som tidigare (ja klimatet påverkas av solen också). Vi har dessutom stora osäkerhet i form av aerosoler (som kyler) över delar det allt mer industrialiserade Asien.

    Och likväl blir det varmare i haven som absorberar mer än 90% av energidifferensen. Och likväl smälter Arktis is. Och likväl kommer det mer nederbörd i form av regn och snö. Och likväl inträffar allt mer extremväder.

    För den som själv vill se hur mycket temperaturen i atmosfären har ”planat ut”, ta en titt på: http://data.giss.nasa.gov/gistemp/graphs_v3/

  6. tomas

    Jag undrar över en sak efter som jag påverkas av vädret i mitt arbete
    Så har jag märkt att prognoserna blivit sämre o sämre under 30 år
    Vad beror det på skulle jag vilja veta

  7. Lars Peters

    Problemet med TV-meteorologer är att flera av dem är så fokuserade på Stockholm och södra Sverige.
    I det stora hela är prognoserna bra, men ni (klart.se och alla andra) ska efter 4:e dagen bara visa vad ni tror om den kommande trenden.

    Sedan har ni en stor uppgift i att förklara människans påverkan på klimatet. Tyvärr tycks det så här långt vara som att tala till en sten. Många tycks t ex inte förstå vi snarast måste sluta upp med att gräva upp fossila bränslen. Det och lite allmän återhållsamhet förstås.

  8. emma

    Jag lägger stor vikt vid vad en meteorolog säger. Om märkligheter som uppkommer, som stormen Gudrun, värmeböljor och kallböljor. Jag tänker ofta på vädret. Varje dag tittar jag upp och konstaterar någonting. Jag läser tidning på nätet om vädret och så går jag in här.

    Vädret och meteorologer är väldigt viktigt.

    Till Jul var jag in på bl a Klart.se flera ggr per dag, för jag skulle köra bil 60 mil tur och retur. Väderprognosen stämde till pricka. Nästan på minuten. Det var inte illa. 🙂

  9. rolf

    Behövs meteorologer??? till detta kan jag på en gång säga JA för det behövs fingertopps känsla och fixa en prognos som datorn har räknat ut. dvs lite till och lite ta bort med andra ord.

  10. Anders Persson

    @ Tomas: Alla verifikationer över hela världen visar att prognoser över 36 timmar har blivit stadigt bättre sedan datorerna gjorde entré på 1960-talet. Men samma statistik har visat ingen eller bara en blygsam förbättring av ett-dygnsprognoserna.

    Orsaken till detta paradoxala faktum är att i takt med att modellerna blivit mer realistiska har prognoserna blivit mer ”modiga” –idag är modellerna i stånd att producera regnmängder på 100 mm/12 timmar och vindar på 40 m/s. Men om inte dessa stora värden inträffar exakt på rätt plats vid rätt tidpunkt så ”bestraffas” prognoserna kännbart.

    Men om man på olika sätt dämpar dessa extremvärden (eller förflyttar dem till den del av prognosen som handlar om sannolikheter och risker) så framkommer också i ett-dygnsprognoserna en klart förbättring över åren. Tyvärr har de flesta meteorologiska institut valt att inte göra detta för att ge i n t r y c k av ”exakta” eller ”noggranna” prognoser.

  11. sprithitler

    @larspeters hur länge vill du leva? Om du tycker att vi skulle upphöra med fossilt materiel, hur lång tid har du kvar då? Det finns inte EN enda chans i universum att människan skulle klara sig utan fossilt materiel utan att låt oss säga 75% av jordens befolkning skulle behöva plockas bort. Lycka till med den populistiska kommentaren.

  12. Mattias

    Behövs meteorologer? Ja, men många av dagens prognosmeteorologer verkar sakna det genuina väderintresset och fingertoppskänslan. Man litar kanske för mycket på vad modellerna spottar ur sig och slaknar den där ”väderkänslan” som kanske äldre meteorologer har.
    Det förvånar mig faktiskt att många meteorologer saknar väderintresse vid sidan av jobbet. Jag hörde en diskussion med ett par SMHI-meterorolger i lokalradion och de saknade väderintresse som små, de visste i princip inget om vädret på sin semester eller brydde sig om att kolla det. Ganska märkligt och kanske en förklaring till varför vi får sämre detaljprognoser.
    Sen kanske inte alla som jobbar med prognoser på SMHI behöver en fullständig meteorologutbildning? Matten avskräcker många som ändå med hjälp av rätt verktyg och väderintresse skulle göra ett lika bra eller bättre jobb.

  13. Joa

    Hej,

    jag är lite nyfiken på hur temperaturen i haven kan öka utan att atmosfären följer med. Jag ser några möjligheter, det är ”djuphavet” som blir varmare och som inte står i (direkt) kontakt med luften. Eller, haven blir inte varmare utan vi pratar bara om smältentalpin hos ismassor. Det är som bekant mycket mer energi i 0-gradigt vatten än 0-gradig is. Jag var också inne på att energitransporten från haven ”uppåt” till största delen sker via förångning/kondensation av vatten och kondensationen sker på högre höjd än våra temperaturmätpunkter. Men det borde ju också ge utslag på lägre höjd. Upplys mig gärna.

    mvh

    Joa

    Martin: Motfråga: Hur skulle temperaturen i luften kunna öka om inte haven (samt isar och landmassa) följde med?

    ”Global uppvärmning” är att planeten Jorden inte strålar ut lika mycket energi som vi tar emot. Att det sker märks om man tittar på IR-strålningen från jorden. Men det är en lite abstrakt enhet, därför har många forskare, och därmed även media, valt att tala om temperaturen i luften.

    Men det är dels bara ett mått på ökad energi, dels är det inte den enda reservoaren vars energiinnehåll kan förändras till följd av att planeten jorden inte strålar ut lika mycket som tidigare.

    Haven står alltså för merparten (över 90%), men även glaciärer och landmassa har blivit varmare.

    Och eftersom haven absorberar så stor andel så kan energitransporter mellan hav-luft/isar/landmassa kraftigt påverka temperaturen i tex luften från ett år till ett annat.

    Tax tex att haven ett år absorberar 93% av energidifferensen, men ett annat år 92%. Det är inte så stor skillnad mätt i havet, men om man ser til resten, ena året får land/luft/glaciärer 7% och nästa 8%, då ser man att deras relativa skillnad är mycket större. Detta är bland annat ett av skälen till temperaturfluktationer från ett år i luften.

    Andra anledningar är tex solvariationer, mängden vattenånga i luften, aerosoler och mätfel.

    En länk till förändringen av värmeinnehållet (dvs förändringen av mängden energi) i haven 0-700 meters djup: http://www.nodc.noaa.gov/OC5/3M_HEAT_CONTENT/

  14. Fredrik

    Dieter Sulzbach, jag önskar någon hänvisning till Nature. Det enda jag ser när jag kikar i Internet-innehållet för november 2012 är en lång rad varningar och förslag i utsläppsfrågan. Hoppas länken fungerar! http://www.nature.com/nclimate/archive/issue.html?year=2012&month=11
    Som det är nu, känns det som vanligt att det är en idiot som utan hänsyn mot andra än oljebolagen kastar ur sig ovederhäftiga åsikter.

    Något i meteorologfrågan mera angeläget, från Inrikes Tidningar, april 1796: 😉
    Kunde man förut /=på förhand/ til någon del finna, hurudan Wäderlekens och Luftens beskaffenhet skulle blifwa, så hade wi snart sagt med biträde af de öfriga hjälpwetenskaperna för Åkerbruket, sjelfwa naturen i wåra händer. Men fastän de Meteorologiske observationerne så mycket interestera oss, har man dock häruti ännu gjort små framsteg. Kanske, är det äfwen omöjeligt, at komma widare.

    Betänk hur hjälplös den lantbrukande majoriteten av befolkningen var, när den inte hade annat än vår Herre och båtsmanskärringens onda knän att lita till för att få veta väderutvecklingen.

  15. Mike

    Tack Anders
    Äntligen någon som säger vad jag själv tänkt och försökt få ett svar på flera gånger tidigare på den här sajten!
    Det behövs en kunnig meteorolog för att värdera och moderera dataprognoser, erfarenhet och kunskap kombinerad med datamodeller är nog den bästa lösningen för att nå en acceptabel träffsäkerhet.

    Det verkar ibland som att uppdaterade körningar bara går ut med viss tidsintervall utan att ett kunnigt mänskligt öga värderar dem innan, annars kan man väl inte få dessa ibland diametralt motsatta värden på bara några timmar vad gäller t.ex. temperatur, och ofta med ”80% säkerhet” varje gång.

  16. Per

    Svaret till Tomas passade bra till min fråga också. Nu kollade jag den senaste uppdateringen av prognosen och ännu en gång ser jag den som en efterhands prognos. Den har ändrats till att passa vädret i morse. Nu blir det intressant i kväll då prognosen säger uppehåll men molnen som nu driver in med nordost vinden ser ut att ge motsatsen. Eftersom mitt jobb har under många år varit väderberoende så har man alltid lyssnat på vädret, jag har samma uppfattning som Tomas att det har blivit sämre och sämre prognoser. Nu är det ingen kritik mot Klart.se och deras metrologer då jag följer 3 institut, Klart, SMHI och DMI och finner samma osäkra prognoser på alla tre. Piers Corbyn nämner i sin Januari prognos att de metrologiska instituten kommer att ha problem med att spå vädret under Januari. Hans långtids prognos stämmer faktiskt ganska så bra i jämnförelse.

  17. kristoffer

    vill ha tilbaka gamla martin som siade om närmaste månadernas väderläge…var något att hoppas på eller förakta:)))go martin!!!!

    mvh värmesugen(svensk värme) stockholmare

  18. Ernst

    Om prognoserna faller för väl ut inverkar det på
    SMHI som affärsdrivande företag,eller? SMHI säljer tjänster. Noggrannare prognoser lägre försäljning.
    Hur utsatt är SMHI för konkurens? Kanske SMHI
    borde privatiseras och utsättas för konkurens.
    Jag vill inte vara utan meteorologerna.

  19. Fredrik

    Det är väl helt ointressant om genomsnittstemperaturen går upp 0, 1 eller 2 grader. Det viktigaste är ju att den inte går ner. Kylan dödar! Men att ropa på vargen för att få dia på skattepengargrisen verkar vara viktigare än riktig vetenskap. Prognosen från klimatmodellerna stämmer ju inte uppenbarligen. Så Martin, berätta nu för oss ”vanligt” folk varför du är så rädd för en modest temperaturökning?

    Martin: Jordens medeltemperatur är bara ett mått på förändringar. När det var istid senaste gången (för 20.000 år sedan) så var jordens medeltemperatur ca 4 grader lägre.

    Jag håller med om att kyla dödar och att en återgång till istid vore en (många) katastrof(er). Men även värme dödar. Och en temperaturuppgång med 2 grader eller skulle vara detsamma som ett stort antal katastrofer.

    Men/och värmen fördelar sig inte jämt. Det har blivit 0,8 grader varmare. Samtidigt som vi hade en sval/normal sommar så hade Ryssland värmebölja, missväxt och skogsbränder 2010. I fjol och i somras så var det istället USA som hade värmeböljor och missväxt. Det slår olika.

    Klimatmodeller förutspådde redan på 1970-talet att det skulle bli varmare. Vilket det har.

    Men klimatmodellerna är inte bättre än de data man matar dem med. Om man anger lägre solinstrålning (solfläckar) och mer aerosoler så får man den temperaturutveckling vi nu observerar.

    Du får också sätta saker i sitt perspektiv. Det är inte så att temperaturen har sjunkit tillbaka till det den var på 70-talet. inte heller till det den var på 80-, eller 90-talet. Faktum är att de tio varmaste åren man hittills har observerat med mätinstrument alla har inträffat sedan 1998.

  20. Fredrik

    Sen när blev 1970-talet temperaturer någonting att sträva efter? Du vet mycket väl att temperaturen gick ner i ca 30 år fram till 1970. Värmen under -30talet och -40talet är ju minst lika varma som vi har haft efter år 2000. Tyvärr har ju dem såkallade klimatforskarna friserat temperaturkurvan under 1900-talet så den är mer anpassad efter deras teorier.

    Martin: Det påståendet får du belägga. Det är idag ca 0,7 grader varmare än det var på 30-talet.

    Jämför kurvan som tex NASA sammanställt: http://data.giss.nasa.gov/gistemp/graphs_v3/

    Att det blev något svalare mellan 1940 och 1970 beror till stor del på de enorma mängder smutsig luft (aerosoler) som vi människor spred när vi eldade utan vettig rening av utsläppen (vi pratar alltså partiklar). Aerosoler kan som kanske bekant både värma och kyla. Det beror på vilken färg partiklarna har (svart sot värmer, sulfatpartiklar som är ljusa kyler).

    Då, mellan 1940 och 70, så stod USA och Europa för den partikelhaltiga luften. Nu är det istället länder i Asien.

  21. Peter

    Jag vill behålla metrologerna. Däremot tycker jag inte alls om metrologer som piskar på om klimathot konstant.
    Vargavinter 2013.

    Martin: Njut av vintern.

  22. Angående Peters kommentar vill jag bara påpeka att vi från Mälardalen och söderöver inte konstant haft snö och minusgrader. I Ingelsträde, NV-Skåne, var det mellan 24/12 och 9/1 mestadels regn och plusgrader, och i Nyköping rådde med jämna mellanrum den 26/12-9/1 blidväder. Med det vill jag säga att när vintern når sitt slutskede, och våren står för dörren, bör vi boende söder om Mälardalen säga att det varit konstant vinter sedan början av januari, inte sedan slutet av november, då som sagt det ovan nämnda avbrottet i kylan faktiskt drog ned något på antalet isdygn, alltså dygn när temperaturen ej vid någon tidspunkt når över fryspunkten.

  23. Joa

    Hej igen,

    Observera att jag inte är ute och letar efter fel i klimatmodeller eller liknade. Jag brukar åka tåg mellan Paris och Uppsala när jag åker hem över långhelger etc, och det är inte bara för att jag tycker om tåg… En fossilbränslefri värld vore att föredra. Dessutom känner jag mina begränsningar och har därför för vana att anta att vetenskaplig konsensus även är min bästa gissning.

    Martin, din motfråga är väl lite lustig? Jag frågar hur vattnet i haven kan bli varmare utan att luften följer med. Du svarar med frågan ”hur kan luften blir varmare om haven inte också blir det?” Jag kanske har missat något men det är ju samma fråga… hur kan en del, dessutom det ”lilla”, av två kopplade system bete sig som om det andra inte blivit varmare. Tittar man på de figurer du länkar till så är energiinnehållet i 0-700m de senaste tio åren kompatibelt med att det är konstant (typ… och dessutom helt i linje med att atmosfärtemperaturen inte ökat) medan för 0-2000 m ser man en ökning. Alltså har vi en transport av energi ner i havsdjupen. Det var väl svaret på min fråga. Kommentar till de data du hänvisat till, de som möter en vid första anblicken då jag inte laddat ner ascii filer etc. Det finns väl ingen data på temperaturen på tex 1600 m djup från 1960? Eller i varje fall inte lika säkra data som från nu. Borde man inte presentera den typen av figurer med de fel som kommer med mätpunkterna? (återigen, jag är inte ”klimatskeptiker” [sjukt ord…] men väl ”tränad vetenskapsman” och data utan felangivelser är inte data utan godtyckliga prickar…;) Någonstans på tidslinjen byter man instrumentation etc. Det borde på något sätt framgå. Men det betyder inte att jag tror att de data som presenteras är fel, men den typen av presentation är dålig vetenskaplig sed och borde skys som pesten av alla.

    Sen förstår jag inte vad du menar med att man pratar om lufttemperatur därför att IR strålning är abstrakt. Är inte skälet att för att jorden ska kunna stråla ut lika mycket energi som den tar emot med en atmosfär som är mindre genomskinlig för IR strålning krävs att ett större andel av värmetransporten upp till atmosfärens övre skikt, dvs därifrån en foton i IR våglängder har en hög sannolikhet att nå ”rymden” utan att absorberas på vägen, sker med andra mekanismer än strålning, dvs högre temperatur krävs (tex värmeledning prop. mod dT, strålning mot T^4) -> varmare luft -> varmare vatten etc. Eller har jag missat hur det fungerar?

    mvh
    Joa

    Martin: Hej Joa. OK. När det gäller detaljerna i havsdjupen, mätinstrument osv så ber jag dig i första hand söka dem i referenserna som NOAA länkar till. Och ja, det sker en transport av energi ner i haven. Men som du antyder så finns det inte lika mycket data samlat för djuphaven som de grundare nivåerna (trots allt ner till 700 meter). Grafiken utgör som du säger inte en vetenskaplig artikel, men det finns givetvis. Söker du publikationer från tex NASA om haven så finner du en del på: http://oceans.pmel.noaa.gov/pubs.html

    Du är på helt rätt spå när det gäller IR-strålningen och energin som lämnar planeten. Strålningen absorberas och återutstrålas av växthusgaserna till dess de till slut ”slinker ut” i rymden. Det som händer när det av någon anledning blir mer växthusgaser i atmosfären (dvs fler molekyler som kan absorbera och återutstråla värmeenergi) är att energin måste lite högre upp i atmosfären innan den får ”fri lejd” ut i rymden. Och högre upp är det kallare.

    Med mer växthusgaser så sker alltså utstrålningen till rymden från en högre höjd. Och högre upp är det kallare. Dvs den signalen/energimängden som IR-strålningen har med sig ut i rymden kommer att vara lite lägre än i en atmosfär med färre växthusgaser.

    När vi nu inte strålar ut lika mycket energi som vi tar emot så ackumuleras energi på planeten. Merparten av denna energi märks i form av värme i hav, atmosfär, isar och mark. (en del märks även i större mängd vattenånga i luften. Energin kan även vara i form av rörelseenergi).

    Detta, ackumulationen av energi på planeten, kommer att pågå till dess atmosfären har blivit så varm att den åter strålar ut lika mycket som vi tar emot. Och då, om denna balans infinner sig, så har vi ett nytt jämnviktsläge. Men det är då på en varmare planet. Fram till dess så stiger temperaturen.

  24. Torbjörn Antonsen

    Nej Meteorologer behövs inte längre.

  25. EJ

    Summa summarum senaste 10 åren är att:
    Landytan stått still
    Havsytan stått still
    0-2000m har blivit varmare med ca 6*10^22J. Säger denna summa något?

    De första två är enkla att följa. Det står temperatur, vilket man kan referera till. Den sista står i 10^22J. Tar man Wikipedias uppgift på vatteninnehåll på jorden och räknar lite så borde 6*10^22J på hela vattenvolymen motsvara 0.01°C. Då medeldjupet är ca 4km borde hälften ligga i 0-2000m. Alltså borde 0-2000m blivit 0.02°C varmare de senaste 10 åren.

    Får hålla med Joa. Det är fruktansvärt små temperaturdiffar att mäta i ett enormt hav. Man måste mäta noggrannt och ha många och täta punkter för att minimera onoggrannheten. Sedan kan man förstås undra om tex >2000m har blivit 0.02°C varmare … eller kallare?

  26. Markus

    Kan inte industrierna i Europa och USA sluta att rena sina partikelutsläpp, då kanske vi kan få tillbaka temperaturen till 80-talsnivåer åtminstone, de ökade halterna av växthusgaser jämfört med 80-talet kanske kan kompenseras av Asiens ökade partikelutsläpp? Visst det blir smustigare luft men hellre det än klimatkatastrof?

    Martin: Man pratar faktiskt i de termerna. Inte att sluta rena utsläppen, men att avsiktligt, på vad man bedömer som rätt ställe och tid, släppa ut partiklar för att minska solinstrålningen. Det skulle i så falla handla om att globalt påverka klimatet, så kallad ”geoengineering”.

    Det skulle troligen fungera, i alla fall till viss del, men föder nya problem. Tex så stannar partiklarna bara uppe i månader, dvs man måste hela tiden fylla på med nya sulfatpartiklar i stratosfären, något som bara USA och Kina bedöms ha kapacitet till. (Växthusgaserna stannar i tiotals till hundratals år).
    Vem skulle fatta beslut om vad som skall göras? Vem och hur skall vi handskas med eventuella negativa konsekvenser? osv… Geoengineering är lite so smärtstillande medicin: Det känns bättre för stunden, men det löser inte det egentliga problemet.

  27. zeppo

    Problemet med svenska meteorologer är att diom kan titta på satellitbilderna och tala om vad det ÄR för väder just nu och varit.
    Men att göra prognoser om KOMMANDE väder är dom sämst i världen på.

    Alltså, meterologer behövs inte. Idag gör jag själv mycket bättre prognoser än SMHI.
    Och koll på vädret just nu har jag via nätet själv lika bra.

  28. Anders Persson

    Till Zeppo mfl.: Som jag skrev i en kommentar till Martins senaste blogg: gör åtskillnad mellan prognoser som verkligen kommer från meteorologer, t.ex. på flygvädertjänsten på Arlanda där de noga följer med som utspelar sig på radarskärmarna, och de automatiska prognoserna i tjusig grafik eller detaljerade tabellutskrifter på nätet.

    De senare kommer från datamaskinsmodeller vars ingångsdata nästan enbart hämtas fria atmosfären (från radiosonder, flygplan och satelliter). De enda markdata som matas in är luftrycket vid marken och vindar från fartyg till havs.

    Vad du förmodligen gör, helt korrekt, är att anpassa de mycket korta datorprognoserna till nuläget som du känner det genom egna observationer (bla. från nätet), kompenserar för ev, systematiska fel i datorprognosen som du iakttagit och/eller för speciella säregenheter i din lokalitet samt, slutligen tar en del extrema prognoser på lite längre sikt med en stor nypa salt, dvs mindre troliga.

    Allt detta gör också en erfaren meteorolog, som t.ex. Martin i sina uppskattade 7-dygnsprognoser av temperaturen i Stockholm. Men en stor del av detta kan, som jag tidigare utvecklat, också tas hand om av matematiskt-statistiska system (”artificiell intelligens”). För att utveckla sådana krävs väl utbildade meteorologer. Bl.a. på grund av eftersatt utbildning har vi inte, eller mycket lite av, denna sakkunskap inom den meteorologiska samfälligheten.

    Det handlar här om att lösa uppgiften hur vi kan förbättra den automatiska servisen av tiotusentals dataproducerade väderprognoser. Det handlar inte om att, återigen, ersätta meteorologerna: att modern teknisk skapat förarlösa flygplan innebär ju inte att vanligt folk flyger med dem. Vi vill ha piloter för att vara trygga vid start och landning samt vid incidenter uppe i luften.

    Men piloterna ges en grundlig utbildning för detta, tränas omsorgsfullt och har varningslampor. De ges inte bara en grundkurs i fysik, en provtur med planet och en karta över instrumentpanelen varefter de, som fallet antas vara med prognosmeteorologer, med någon gudomlig ”intuition” och ”erfarenhet” sedan antas kunna navigera planen.

  29. joa

    Hej igen,

    till EJ, och eventuellt andra. Jag tyckte jag var noggrann med att påpeka att jag inte ifrågasatte grafen som sådan, dvs jag påstod inte att man inte har tillräckligt god noggrannhet för att tillverka dessa typer av grafer. Du kan alltså inte hänvisa till mig när du tycker att 0.02 grader är svårmätt. Det min kommentar handlar om är snarare mer besläktat med hur man presenterar väderleksprognoser. Tex så presenterar Martin sina på ett vettigt sätt, ett temperaturintervall som täcker en viss sannolikhet. klart.nu ger istället ett sannolikhetsintervall för en viss temperatur. Håll i er, det intervallet är alltid 0-0%…

    mvh

    Joa

  30. Fredrik

    Bara en bisak angående havstemperaturerna. Vatten har olika densitet vid olika temperaturer. Vatten skiktar sig, och temperaturöverföringen och -mätningarna är därför litet extra speciella. Vid omkring +4C är vatten som tyngst, varför det närmast botten alltid är så varmt.

  31. EJ

    Ska man ha en mätpunkt per km³ de översta 2000m, så måste man ha nästan en miljard mätpunkter!

    Även fast man skulle lyckas ha alla dessa mätpunkter får varje mätvärde representera en massa på en miljard ton trots att en temperaturmätning bara kan mäta temperaturen i närmsta litern vatten. Då är en förändring på 0.02°C svårmätt!

  32. Janne

    Hej!

    Jag undrar var mätpunkten i Gävle sitter. I morse uppgavs -21 grader på radion och jag hade -11. Jag har kollat på flera ställen men ingenstans var det kallare än -12. För övrigt verkar den s.k. klimatförändringen gå mot ett kallare klimat åtminstone i Sverige.

  33. @Janne

    Varför måste i Sverige av alla länder gå mot ett kallare klimat? Bara för att det nu är kallt är det inte synonymt med att det nödvändigtvis måste bli kallare. 2011 var exempelvis det tillsammans med 2000, 1990 och 1989 tredje varmaste registrerade året någonsin i Sverige. 2010 var kallt, vilket dock 2012 INTE var, oavsett vad folk vill tro. Enbart för att vi nu tre vintrar under loppet av fyra år upplevt kallare vinterperioder, börjar allmänheten spekulera om en annalkande istid och dylikt. Detta hade med råge varit på plats åren 1985-87, då samtliga tre åren bjöd på kalla, snörika vintrar samt kyliga, regniga somrar. Det är möjligt att svenska folket inte är alltför belåtna med den gångna sommaren samt de fyra gångna vintrarna (2011/12 undantaget), men vintrarna såväl som somrarna i slutet av 1980-talet var månget värre, vilket jag har sanningsenliga belägg för, då min farmor fört väderdagbok sedan 70-talet, och där kan man läsa att somrarna var riktigt dåliga. Sedan följde 1988-2009 en lång period av överlag milda vintrar. Om en sådan period kommer att infinna sig framöver står skrivet i stjärnorna.

Kommentera