”Alla klagar på vädret…”

Av Martin Hedberg

Vi fick nyss en kommentar från Ragnar där han konstaterar att ””Alla klagar över vädret, men ingen gör något åt det” eller, det kanske vi gör? Ja, den som lever får, som brukligt är, se”.

Jag har själv fascinerats av uttrycket sedan jag hörde det första gången. På engelska lyder uttrycket: Everybody talks about the weather, but nobody does anything about it..

Samuel Langhorne Clemens, alias Mark Twain. Från Wikipedia

Uttrycket brukar tillskrivas Samuel Langhorne Clemens*, amerikansk författare som levde mellan 1835 och 1910. Han är mer känd under sin pseudonym Mark Twain. Många, inklusive mig själv, mötte honom första gången som författare till böckerna om Tom Sawyer och Huckleberry Finn.

Uttrycket är bra. ”Gnäll inte, ta tag i problemen istället”. Alternativt ”Sluta gnälla eftersom det ändå inte går att göra något åt saken”.

Men det är värre än så: Vi påverkar vädret, men vi kontrollerar/styr det inte. Ju mer vi påverkar vädret desto fler kommer att ha anledning att klaga på det -både vädret och att vi påverkar det.

Mänskligheten kan fortfarande i stor utsträckning välja hur mycket eller lite vi skall påverka klimatsystemet och därmed vädret. Men som det ser ut idag, så väljer vi att agera på ett sätt som till slut kommer att förändra klimatet till något annat än det varit de senaste 12.000 åren. Det är den perioden som kallas ”Holocene” och det är (uppenbarligen) under den perioden som civilisationen som vi känner den har utvecklats. Mycket av det vi värdesätter högt: kulturer, samhällen, jordbruk, ekosystem, ekonomier, infrastruktur… allt har skapats under de klimatologiska betingelser som kallas Holocene. Om vi skall lämna Holocene eller inte, det är upp till oss.

Om vi fortsätter på den inslagna vägen så kommer vi till slut att passera så kallade ”tipping points”, dvs situationer där förändringar i naturen blir självgenererande. Det som då sker är att så kallade ”tipping elements” (tex havsströmmar, monsunregn, barrskogar, glaciärer mm) förändras i grunden, tex genom att försvinna eller ersättas av andra situationer. Sannolikheten är stor att detta sker om/när medeltemperaturen stigit med 1-3 grader jämfört med förindustriell nivå (hittills har den stigit med omkring 0,8 grader). Eftersom det finns många latenta (ännu dolda) klimatförändringar så kan vi i princip redan ha passerat en tipping point utan att veta om det.

Men redan innan vi riskerar att passera dessa tipping points så drabbas människor, kulturer och ekosystem av gradvisa förändringar av klimatet. Många dör redan idag för tidigt till följd av att vi har påverkat klimatet. För att inte tala om all förlorad egendom, hopp och tillit som förloras vid såväl långsamma som snabba katastrofer.

Exempel på klimatrelaterat väder finner vi tex i fjolårets torka/bränder i Ryssland, översvämningarna i Pakistan och den stora avsmältningen av isar i Arktis. Det hade inte inträffat om inte människan hade påverkat klimatet. Men dessa situationer är alltså små i jämförelse med vad som kan ske.

Den som lever får se. Och det får vi försöka leva med. I naturen finns inte utrymme att ångra sig eller ta tillbaka något som gått förlorat. Naturen är irreversibel. Vi påverkar den, men kan inte kontrollera/styra den.

/Martin

*Det är fortfarande en öppen fråga om det verkligen var Mark Twain (Samuel Langhorne Clemens) som myntade begreppet. Många citatordböcker tillskriver Charles Dudley Warner som upphovsman till uttrycket. Warner var vän med Mark Twain och skrev i en krönika i the Hartford Courant i augusti 1897: “A well known American writer said once that, while everybody talked about the weather, nobody seemed to do anything about it.

Det kan vara Mark Twain som sade det ursprungligen, men det var Warner som skrev det och gjorde uttrycket publikt.

Mark Twain var för övrigt mycket intresserad av väder. Jag fann också en del väderrelaterade citat som tillskrivs honom:
-”Thunder is good, thunder is impressive; but it is lightning that does the work.”
-”One can enjoy a rainbow without necessarily forgetting the forces that made it.”
-”It is better to read the weather forecast before we pray for rain.”
-”If you don’t like the weather in New England, just wait a few minutes.”

Related posts

29 Thoughts to “”Alla klagar på vädret…””

  1. cc

    Ja om AGW förespråkarna som du ju tillhör får styra så blir det mycket katastrofer.
    De gröna har i sin trosvärld tänkt att det enda som nu kommer att drabba Australien är fortsatt torka – det är ju det man fått höra om ”långsiktiga scenarios” för Australien. Av denna anledning har exempelvis den strategiska skyddsdammen som byggdes efter en ännu mer omfattande översvämning 1974 hållts fylld – för att spara på värdefullt vatten. Australiska motsvarigheten till SMHI talade bara för några månader sedan om fortsatt torka. Så gick det som det gick.

    Martin svarar: Vad menar du med ”…förespråkarna som du ju tillhör”, ”De gröna” respektive ”trosvärld”? För det första betackar jag mig för att bli placerad i något ideologiskt eller politiskt fack. För det andra så handlar klimatfrågor om vetenskap, inte religion.

    Säger inte statistiken dig något? Letar du inte efter orsaksamband? Om det är mindre is än det brukar vara, kan man inte fråga sig varför? Om det regnar mer än det brukar, kan man inte fråga sig varför?, om det är varmare och torrare än det brukar, kan man inte fråga sig varför?

    Skulle regnandet och översvämningarna i Australien vara någon form av bevis för att människan inte påverkar klimatet eller att klimatforskare har fel?

    Du skriver ”AGW förespråkarna”. Jag antar att du med AGW menar ”Anthropogenic Global Warming”, dvs global uppvärmning till följd av mänskliga aktiviteter. Ditt sätt att formulera dig på föranleder mig att tro att du inte tror att människan påverkat ”global uppvärmning” (eller jordens medeltemperatur). (Något som i sin tur leder till klimatförändringar) Är det rätt uppfattat? Vad tror du då ligger bakom den uppvärmning som konstateras genom direkta mätningar?

  2. cc

    Etanol satsningen harmedfört stora averkningar.
    Översvämningsmönster runt om i världen har en klar komponent i skogsavverkning och minskad vattenupptagningsbuffertkapacitet – men du övrig media och politiker söker skylla allt på ”klimatförändringarna” .

    Martin svarar: Jag har många gånger påpekat att det är flera saker som påverkar vår omvärld, tex var människor bosätter sig, skogsskövling, befolkningsökning, utsläpp av fosfor, kväve, aerosoler, kemiska föroreningar, försurning, förändring av naturliga vattenflöden… Listan kan göras lång. Tro inte att jag tror att allt hänger på klimatet, tack.

  3. cc

    Du kanske inte har bestämt dig politiskt enligt ovan kommentar om fack, men du debatterar som en politiker, undviker huvudfrågan.
    Skulle regnandet och översvämningarna i Australien vara någon form av bevis för att människan PÅVERKAR klimatet eller att klimatforskare har RÄTT?

    Martin svarar: Sedan när blev det en huvudfråga?

    Om någon forskare sagt att det skall vara torrt i Australien för all framtid (jag reserverar mig för att jag endast hört det av dig) och det börjar regna, är det ett bevis för att människan inte påverkar klimatet?

    Jag har inte påstått att översvämningarna i Australien är bevis för att vi påverkar klimatet. Jag säger att de är ett exempel på konsekvenser av att vi förändrar klimatet. Det är stor skillnad.

  4. cc

    Intergovernmental Panel on Climate Change skriver i sitt Third Assessment Report: ”För forskning och modellering av klimatet måste vi förstå att vi arbetar med ett kopplat icke-linjärt kaotiskt system, varför långtidsprognoser av framtida klimat är omöjliga.”

    Martin: Japp.
    De forskare som studerar historiskt och nuvarande klimat arbetar med uppmätta data och behöver sålunda inte göra prognoser alls.

    Man kan göra scenarier av tänkbara/icke otänkbara kommande klimatförändringar, men en enskild prognos ingen större ide. Vad jag vet så är det inte heller så många av de forskare som arbetar med framtida händelser som gör prognoser, de arbetar med scenarier.

    Alla dessa scenarier har dock en sak gemensamt: Ingen av dem ger svaret att klimatet kommer att vara oförändrat.

  5. Fredrik

    Oj, vilka mulna miner! Både cc och Martin ser ut som åskmoln i ansiktena. Måste lätta upp stämningen litet, med nya meterologiska prognosmetoder, och de blir nog glada, för de ligger helt i linje med deras syn på läget:

    ”En Franfk Naturforfkare har nyligen kungjort följande meteorologifka rön. Jorden (fäger han) lider, fåfom mennifkan, omwexling af tempereatur, fom hon meddelar åt fina bebyggare och åt luften. Hon upphettas i flera på hwarandra följande fomrar, och afkyler fig åter medelft volkanifka utbrott och jordbäfningar. Vesuvs lågor, twå nya eldfprutande berg på Island, jordbäfningen i Spanien, allt bewifar, att wår jordfkorpa nu befriar fig från en öfwerflödig hetta, och att födra delen af Spanien, som afkyler fig, fkall i följden njuta en fund luft. De ftora norrfkenen, fom wi hittills haft, äfwen fom de häftiga ftormarne, äro dels bewis, dels orfaker till en afkylning på jordens yta. Deffa fenomen frambringas genom Jorden och Solen; hwarföre fkulle ej häruti en wiS ordning äga rum? Förflutna tiders rön kunna leda oS till sannolika slutsatser om den temperatur som bör följa. Åren 1704 och 1705 hade Jorden erhållit en utomordentlig hetta, fom hon genom den ftora jordbäfningen 1727 åter förlorade. På de ftora norrfkenen fista året följde 1709 års ftränga winter. 1712, 1713 och 1714 antog Jordfkorpan åter en ftark hetta, fom minskades genom den ftränga wintern 1716. Då den owanliga hettan åren 1719 och 1720 ej minfkades och ingen hård vinter inträffade, så blefwo 1720 och 1721 öfwer 60,000 mennifkor i Marfeille och Provence bortryckte af peften. De följande åren tog hettan ännu beftändigt till, och Palermo blef fatt i förfträckelfe genom ett eldfprutande berg fom öppnade fig i ett af ftadens qwarter. Ändtligen kom den ftränga wintern 1729, fom återftällde luftens temperatur. Då Jorden fedan åter hade antagit en ftark hetta, och Vesuv entledigat fig från en mängd eldmateria, få följde därpå 1740 års långa ftränga winter. Efter jordbäfningen i Liffabon 1755 hade man år 1757 69 dagars fträngafte köld. På olyckan i Calabrien 1783 följde 1784 års köld. I allmänhet har man obferverat, att när den underjordifka elden före sommaren upphör, blir den derpå följande wintern fkarp. När deremot Jorden är i rörelfe mot fommarens flut eller om höften, få förorfakar öfwerflödet af warme-ämnet en lindrig winter, hwarpå följer en ftormig fommar. I följd af deffa obfervationer blir fannolikt 1806 års winter mycket kall, men den närwarande deremot lindrig”.

    Inrikes Tidningar 1 februari 1805

    Martin: Lite långt citat, men det får passera för den här gången. Tack. 🙂

  6. cc

    Refererande till SKRÄMSELPROPAGNDA av dig ovan (Tipping Point)
    Naturligtvis känner experterna bland AGW entusiasterna till att en fortsatt rimlig uppvärmning inte medför några katastrofer. Därför har man infört begreppet brytpunkt (point of no return). Om en sådan nås kommer klimatet att skena. Exempel på förmodade brytpunkter är att Arktis blir isfritt på sommaren, att luftens koldioxidhalt överskrider något värde. Detta är inget som stöds av klimatmodellerna utan fria fantasier

    Martin:
    * Angående ditt ordval ”Skrämselpropaganda”. Enligt Wikipedia så är propaganda ”…ett meddelande eller en framställning som är avsedd att föra fram en agenda. Den som sänder budskapet är som regel part i målet. Syftet är inte att informera utan att påverka, och innehållet brister ofta i saklighet, och/eller är avsiktligt ofullständigt eller rentav falskt”.

    Jag tycker att ditt ordval faller lite i samma fåra som det ”patrik” kom med tidigare när han anklagade mig för censur, när jag inte publicerade hans kommentar (refusering var korrekt ord).

    Jag har ingen agenda, jag är inte part i målet och mitt syfte är att informera (men/och vill man bli påverkad så är det upp till var och en). jag kan inte riktigt heller finna att min text brister i saklighet, skulle vara avsiktligt ofullständigt eller rentav falskt.

    Jag tror (vet inte, utan tror) att du skriver ”propaganda” för att du upplever min text som offensiv eller att jag på något sätt skulle kränka din eller andras suveränitet. Det är inte min avsikt. Du behöver inte uppskatta det jag skriver, men för den delen behöver du inte skrika ”propaganda”. Du kan pröva att bemöta texten med sakargument istället.

    * Det är fascinerande med din retorik. Nu passar det plötsligt att luta sig mot klimatmodeller, men för några minuter sedan så dög de inte mycket till.

    * Klimatmodeller är dåliga på att beskriva transienter. Man kan se att det finns underlag för att transienter skall ske, men man har svårt att få svar på när, vid vilket tröskelvärde, de skulle ske.

    Det betyder inte att transienter, tipping points, inte kan ske. Det har skett i förhistorisk tid så rimligen kan det inträffa igen. Frågan är när.

    Problemet med transienter/brytpunkter/tipping points är dessutom att när de väl har skett, då går de inte att förhindra. Naturkrafterna är helt enkelt för stora. Tag tex avsmältningen av Arktis, vad kan vi göra åt den? Inte mycket. Gilla läget. När isen smälter så förändras albedot (underlaget blir mörkare) vilket i sin tur gör att mer is smälter. Och istillväxten under vintern räcker inte till för att bygga upp isen igen. Till slut har man en situation utan arktisk is sommartid. (Vilket spelar stor roll) När inträffar det? År 2015, 2040 eller 2100? Vänta och se? Eller förbereda sig som tex Ryssland, Danmark, Norge, Kanada och USA gör som har intressen i området. Det är inte för inte som man redan nu disktuerar vem som har rätten till havet och olja/gas på havets botten när isen nu smälter.

    Skövlingen av regnskog i kombination med jorderosion och förändrat lokalklimat (det blir torrare vilket gör att det regnar mindre och att sannolikheten för skogbränder ökar). När har man skövlat precis så mycket skog man kan, utan att passera den osynliga gränsen som gör att resten av skogen drabbas?

    Att man passerar en Tipping point betyder inte att klimatet skenar till en situation som på Venus. Det finns förutsättningar för relativt stabila klimatsituationer även om jordens medeltemperaur blir 2, 3, 4, 5 eller 6 grader högre (men inga garantier). Men det är ett helt annat klimat. Under en istid är den 3-5 grader lägre. Medeltemperaturen är ett mått på förändringar och förändringarna, för varje grad, är stora.

    * Du skriver ”en fortsatt rimlig uppvärmning inte medför några katastrofer”. Kan du garantera det på något sätt eller underbygga det påståendet? Jag önskar att du har rätt, men jag finner inget stöd för ditt påstående, vare sig hos dig eller i vetenskapen.

  7. cc

    ”Klimatmodeller är dåliga på att beskriva transienter. Man kan se att det finns underlag för att transienter skall ske, men man har svårt att få svar på när, vid vilket tröskelvärde, de skulle ske.”

    Det betyder inte att transienter, tipping points, KAN ske. Det har skett i förhistorisk tid men betyder inte att det måste inträffa igen. Frågan är OM OCH isåfall NÄR.

    Martin svarar: Nu kanske jag har missförstått dig, men att transienter/tipping points HAR skett förr i tiden, nog måste väl det betyda att de KAN ske även i framtiden?

    Fast du avslutar med ”om” och ”när”, så du är ju inne på att det kan ske igen. Som sagt var, jag kanske missförstår din kommentar.

  8. Nicke

    ”Jag har många gånger påpekat att det är flera saker som påverkar vår omvärld, tex var människor bosätter sig, skogsskövling, befolkningsökning, utsläpp av fosfor, kväve, aerosoler, kemiska föroreningar, försurning, förändring av naturliga vattenflöden… Listan kan göras lång.”

    Endast mänskliga faktorer. Om hela världen gör som Kina och begränsa barnafödandet så är vi en BRA bit på väg. Jag hävdar att detta är den största boven i dramat, inte utsläppen (som är ett RESULTAT av för mycket människor). Man måste angripa problemet från grunden.

  9. Stefan

    Hej! Jag ställde en fråga under din förra blogg om om det går att säga någon om tillförlitligheten i 5, 10 resp 14 dagars prognoser idag resp för exv. 5 eller 10 år sedan. Onödigt vetande, men det vore roligt och se om prognosmodeller etc blir bättre… Mvh/Stefan

    Martin svarar: Det är en klassisk punkt på meteorologiska konferenser. Jag har inte datat framför mig, men tillförlitligheten har blivit bättre. Jag tror, mellan tummen och pekfingret, att det handlar om ungefär dag per decennium. Dvs att dagens sjudygnsprognos är lika bra/dålig som en femdygnsprognos var i början av 90-talet. (Men det är vanskligt att extrapolera dessa data 🙂 )

  10. cc

    ”men betyder inte att det MÅSTE inträffa igen”
    se ovan missförstånd är ju din debatt teknik

    Martin: Jag ber om ursäkt för att jag kanske har missförstått dig. Är det en debatteknik?

    a. Kan du verkligen gå i god för att det inte kommer att inträffa några transienter/tipping points om vi fortsätter att förändra systemet som vi gör idag? (du skriver: ”en fortsatt rimlig uppvärmning inte medför några katastrofer”).

    b. Det jag beskrev i min text rörde transienter i modeller (jag tror du missförstod mig). ”Klimatmodeller är dåliga på att beskriva transienter. Man kan se att det finns underlag för att transienter skall ske, men man har svårt att få svar på när, vid vilket tröskelvärde, de skulle ske.”

    Men jag kan svara på din fråga om huruvida det även MÅSTE inträffa transienter även i verkligheten: Ja, om vi fortsätter att förändra planetens klimat och ekosystem ensidigt (som vi gör tex genom att addera växthusgaser till atmosfären, koldioxid till haven, netto minska skogar, fiska ut haven…) så KOMMER det att inträffa transienter. Det är oundvikligt i ett icke oändligt system. Värmer du tillräckligt länge så smälter isarna, det är en transient, när koldioxid löser sig i haven så sjunker pH-värdet och till slut blir de tillräckligt stor förändring för att havens ekosystem skall förändras, hugger du ner tillräckligt många träd så försvinner skogen, fiskar du upp tillräckligt många fiskar så förändras fiskebeståndet.
    Det är samma sak med peak oil (ett annat gigantiskt problem). Mängden olja är begränsad, men vi agerar som om den skall räcka ”som vanligt”. Och det med ännu fler människor som vill åt resursen.

    Men man kan undvika transienter/tipping points genom att ändra flödena i systemet. Om vi agerar så att planeten, någon gång innan transienten inträffar, minskar instrålningen/ökar utstrålningen av energi till/från Jorden så kommer medeltemperaturen att sjunka. Då behöver inte isarna smälta. Om man ser till att återväxten av skogarna är större än huggningen så växer skogarna, om man ser till att fisken föryngras snabbare än man fiskar upp den så ökar fiskebeståndet…

  11. Timon

    Du skrev i artikeln ”Det hade inte inträffat om inte människan hade påverkat klimatet.”. Nu tog du väl i lite väl?

    Jag minns en dokumentär från TV (tror det var vetenskapens värld) som handlade om Mochefolket som bodde på den smala landremsan mellan Anderna och Stilla havet på 500-talet. Flera forskare tror att kulturen gick under efter 30 års intensiva regn följt av 30 år med torka. Enligt wikipedia, http://sv.wikipedia.org/wiki/Moche
    ”Studier av iskärnor från glaciärer borrade i Anderna visar väderleksförhållanden mellan åren 536 och 594, en trolig meganiño (superversion av El Niño), som gav 30 år av intensiva regn och översvämningar följt av 30 år av torka, som en del av efterverkningarna av klimatförändringarna åren 535-536.”

    Apropå religion så är jag helt säker på att de religösa på den tiden hade en bra förklaring till eländet och vad man skulle göra åt det. 🙂

    Martin svarar: Forskare inom relevanta klimatrelaterade områden är eniga om att människan påverkar klimatet.

    Men det är skillnad på väder och klimat. Vi har inte orsakat varje extremväder, trots att journalister gärna vill ställa den frågan (om och om igen blir svaret att ”man kan inte skylla på klimatförändringarna för en enskild storm/översvämning/….”). Men däremot måste man inse att vi har påverkat ALLT väder (eftersom vi har påverkat klimatet). Vädret hade inte varit som det är om vi inte hade påverkat det (med början för länge sedan). Det kanske hade varit mulet iställer för klart väder i Stockholm igår, eller en snöstorm. Det kanske hade varit en översvämning i Australien förra året istället för i år. Vi har påverkat allt väder. Det betyder inte att vi ”ligger bakom” alla problem, men det betyder att vädrets utveckling hade varit annorlunda om vi gjort annorlunda. Istället för en storm på tisdag och snöfall på fredag kanske det skulle ha varit sol på tisdag och ösregn på fredag.

  12. Nicke

    Vill bara tipsa om denna sida om daglig världstemperatur:
    http://discover.itsc.uah.edu/amsutemps/execute.csh?amsutemps

    Har själv letat efter en sida med jämförbara grafer ett tag, men inte hittat nån vettig förens nu. Sträcker sig dock endast 10 år bakåt.

  13. Torbjörn

    Äsch,Jag tror faktiskt naturen ,eller jorden sköter det här själv väldigt bra.Eldar vi upp all olja och inte bryr sej om djur eller natur så slår jorden tillbaks i form av översvämmningar ,stormar etc.Människor kommer att dö i stora mängder.
    Smäller vi alla kärnvapen så dör vi också men jorden kommer tillbaks där kommer att växa nya blommor på våra gravar efter några miljoner år.
    Vi människor bryr oss så mycket och tror vi är så viktiga.Vi lever just nu i denna stund i paradiset.
    Att så få människor att inser detta är tragiskt men vad göra? Sen ligger det nog i människans natur att söka och finna svar….Denna strävan tar sakta död på oss och så är det nog.
    Men vädret är ju väldigt spännade,alla stormar och konstiga väder som vi har nu….Det är inte bra kanske men spännande.
    Det är synd om människan och vi borde göra något åt vädret.
    Absolut.

  14. Alla klagar på vädret och så har det ju varit genom historien dvs vädret har växlat. Nu skall jag sticka ut hakan ordentlig…för ett antal år sedan kom man på ett nytt sätt och rädda världsekonomin man uppfann klimat hotet. Det poppar olika informationer den ena värre än den andra. Allt detta klimathot får den med låg inkomst och medel stå och betala för det mesta blir dyrare…den med hög inkomst klarar sig väl för dom har säkert ett sätt och dra av kostnaden. Enda klimathot skulle i så fall vara att något stort faller ner från himlen eller att den där stora vulkanen utanför Kanarieöarna vaknar till liv? Klimathot…Var?

    Martin:
    – Forskare har känt till problem med klimat som förändras i gott och väl 50 år (Men media, allmänhet och politiker ”upptäckte” det för bara ett par år sedan).
    – En uppfinning är, enligt NE ”anordning eller metod för att lösa ett tekniskt problem som fungerar på ett nytt och effektivare sätt än tidigare anordningar eller metoder…” Jag antar att du vill antyda att man har hittat på klimathot som metod eller ursäkt för att lösa något (annat) problem.
    – På vilket sätt skulle klimathot kunna ”rädda världsekonomin”?

  15. Rolf

    Allt blev helt plötsligt dyrare och vi får stå för notan i vanlig ordning. Både du och jag vet att med olika diagram och siffror kan vi visa det dramatiskt och på detta sätt få mer anslag med mera. Personligen tycker jag att vissa s.k klimatforskare har blivit militanta som vissa andra grupper i samhället. Sedan finns det ju dom som går medelvägen och tar det försiktigt med sin forskning.

    Martin:
    – Att vissa saker blir dyrare ser jag också. Och att en del saker blir billigare.
    – Menar du att forskare har blåst upp hoten för att få mer anslag? Jag tror inte att klimatforskare är mer konspiratoriskt lagda eller girigare än andra forskare.
    – En ärlig vetenskapsman forskar och presenterar därefter sina resultat vare sig de är kontroversiella, motsäger egen tidigare forskning eller går stick i stäv med vad som betraktas som ”rätt”.
    – Vad menar du med: ”…går medelvägen och tar det försiktigt med sin forskning” Skall man först välja resultat och sedan forska? Skall man inte presentera det man kommer fram till oavsett vad man kommer fram till? Vem och hur skall man i så fall välja?

  16. Mattias

    Försiktighetsprincipen är en kanonbra princip. Finns det en risk att vi människors aktiviteter påverkar klimatet negativt med stora konsekvenser? Blir svaret ”Ja” så måste vi sluta upp med dessa aktiviteter (dvs det som släpper ut fossila växthusgaser). Samtidigt är det så att det leder till att det satsas på förnybara energiformer som dessutom är allmänt mindre belastande för miljön, mindre utsläpp, mindre påverkan på biodiversitet m.m. Den förnybara energin är också ofta ”producerad” lokalt/regionalt. Jag ser (nästan) bara positiva konsekvenser av satsningen på att minska utsläppen av fossil koldioxid. En negativ konsekvens kan vara att man exploaterar bioenergitillgångarna för hårt med följd att arter i t ex skogen blir hotade/utroatde. Så satsa lika mycket på energieffektivisering som på ny ”produktion” av energi så slipper vi fler nya kraftverk. Energianvändningen leder ju trots allt till en stor del av utsläppen av fossil koldioxid.

  17. Timon

    Mattias, problemet är bara att dina försiktighetsprinciper kanske har motsatt effekt. Man måste först veta vad som är orsaken för att veta att man inte förvärrar det hela!

    Säg tex att skogsskövlingen och användningen av allt sötvatten till jordbruk orsakar uppvärmning. Då är det förstörande att köra på etanolspåret. Eller kanske att alla partiklar vi för ut i luften är orsaken (eller del i det). Då är det ytterst dumt att gå över till dieselbilar.

    Tycker vi det är för varmt är det bättre att göra som ett förslag säger. Det föreslår att vi lägger upp ett antal reflekterande speglar i rymden och avskärmar en del av ljuset till jorden. Kostar förstås en massa pengar men det gör nuvarande åtgärder också och de vet vi inte ens om de hjälper eller stjälper.

    Vill du få ned CO2-utsläppen (utan att matpriserna går i taket) finns det en enkel metod. Byt ut alla kol-, naturgas- och oljekraftverk mot kärnkraftverk. Förbjud försäljning av transportmedel som går på naturgas, olja, kol, etanol eller metanol fr.o.m. ett visst datum, säg 2025. Gör detsamma på hus som värms upp med dessa. Vad kostar det? Och ger det den önskade effekten? Pengar är en ändlig resurs.

  18. Bosse 2

    Hur länge skulle perioden ”Holocene” ha fortsatt om människan inte hade eldat fossila bränslen ?

  19. Bosse 2

    En till: – När var arktis isfritt senast ?

  20. Ernst

    Hej Martin!
    Människan har, i ett steg ett, påverkat miljön så till den grad att,ett steg två, nämligen klimatet
    inte är sig likt.Vad innebär steg tre?
    Jag, som gräsrot, vet inte vad jag ska tro om det ena eller det andra. Glöm inte,det finns andra uppfattningar,analyserade av andra forskare.Forskare som sågar ICCP direkt.Till dem hör bl.a.Peter Stilb KTH.En dröm vore en klimatdebatt i tv mellan Martin och Peter.
    Motsidans forskare är väl så insatta i vad det hela handlar om.De har dessutom en ödmjukare inställning till de stora skeenden det handlar om.
    Å andra sidan vore en debatt med olika syn på ICCP
    bra för ett ställningstagande.
    Mvh

  21. Stig

    Domedagsprofeterna runt det alltid växlande klimatet har en del gemensamt med när digitala mätinstrument dök upp vid svarven: -Men bitarna är ju olika (flera tusendelar) vi skrotar dom å gör nya!! Kallas my-sjukan

  22. Bosse 2

    I dagens SvD 23/1finns rubriken:
    ”Klimatet kan ha fällt Romarriket” (går tyvärr ej att länka)
    Det sägs att nedgången för Rommarriket direkt sammanföll med att klimatet förändrades till det sämre. I 500 år mellan år 300 f.kr. och 200 e.kr. var klimatet stabilt i Europa. År 406 gick germanerna över Rhen i stor skala och 410 intogs och plundardes Rom. Rikets fall var ett faktum.
    Årsringar på träd visar enligt forskarna att nedgången sammanföll direkt med att klimatet örändrades till det sämre. Nederbörden föll mer oregelbundet och långa perioder av torka avlöstes av extrema skyfall. Samtidigt föll temperaturerna.
    Bakom studien som publicerats i Science står forkare från flera länder under ledning av den schweiziske paleoklimatologen Ulf Buntzgen.
    Det instabila klimatet sägs ha bestått ända fram till 600-talet.
    Kulturer (om man nu kan säga att Romarriket var en egen kultur) tycks således inte bara ha skapats under Holocene-perioden – utan även gått under p.g.a. klimatförändringar under denna period ?

  23. Fredrik

    Åter till ämnet (det är ju väder bloggen handlar om, och inte klimat 😉 ).
    Det här låter väl plausibelt:
    ”Fick på tafsen av Göran; det var tydligen Charles Dudley Warner som sagt ”Alla KLAGAR på vädret. Men ingen gör något åt det”.
    Warner skrev noveller och essäer på 1800-talet i USA, men fick sitt verkliga genombrott när Mark Twain under en föreläsning citerade just stycket om vädret. Och jag lyfter som vanligt på hatten för vakna läsare.” http://www.travronden.se/edrum.jsp?article=11376
    Och de som handskas med hästar ljuger aldrig!

  24. Odden

    Alla klagar på vädret men ingen gör något kanske är lite felaktigt i alla fall.

    Vi producerar koldioxid i våra kolkraftverk i.st.f. att bygga ut vatten- och kärnkraft och se till att befintlig kärnkraft fungerar, möjligen kan också vindkraften bidra.
    Martin: Du har säkert jämförelsetal på hur mycke koldioxid/kwh det blir.

    Vi producerar koldioxid i våra fortskaffningsmedel.
    Bara i Kina nyproduceras ca. 75 miljoner bilar under 2011 (källa:Teknikföretagen).

    Inte för att jag missunnar någon att köra bil, men nog gör vi något åt vädret.

    Läste i Illustrerad Vetenskap att höjda vattennivåer i havet ökar trycket i underjorden så att vi får fler vulkanutbrott som kan motverka uppvärmningen..den som lever får se.

  25. Rickard

    Hej Martin,

    Tror Du inte att Gud har något med vädret att göra?
    Det tror jag.

  26. Anders

    Tack för en intressant och givande hemsida. Lite mycket pajkastning nu i senaste bloggen bara. Jag tycker att vi drar ett streck över detta och pratar om den kommande våren. Jag skulle gärna se en karta med isolinjer där man ser hur långt våren har kommit.

  27. Bosse 2

    Ja, nu längtar vi till våren (fast det vore intressant att få svar på frågorna ovan om det finns tid till det)

  28. Enok ilhelmsson

    Varför klaga på vädret?
    Hur man än vänder på sig så har man skinkan där bak!
    Det går ju int att ändra på vädret, det hjälper ju int hur mycket man än klagar.

    Den som klagar på vädret, lyd ett gott råd:Vänd dej till ”han där ovan och hoppas”.

    Citat ////Enok mopedfan.

  29. Björn

    Kul med växthusgaser.
    Halten CO2 har ökat från 0,030% (=300 ppm) för 150 år sedan till 0,038 % (=380 ppm). CO2 har ett smalt absorbtionsband inom IR-området.
    Den växthusgas som utgör mer än 95 % av växthuseffekten ökar vid ökande temperatur, kondenseras på himlen och minskar solinstrålningen som gör att temperaturen sjunker som minskar avddunstningen som ökar solinstrålningen. Vattenånga och moln utgör ett självstabiliserande temperatursystem som vi megalomana människor har svårt att påverka.

    Martin: Och ändå spelar ökningen av den långlivade växthusgasen koldioxid så stor roll avseende klimatförändringar. Fascinerande inte sant?

    Under istider ligger halten på ca 180-200 ppm, förindustriell nivå var 280 och nu har vi 390 ppm koldioxid.

    Till det har vi ökade halter av metan och lustgas. Sist men inte minst har vi även freoner, en växthusgas som överhuvudtaget aldrig förut exixterat i atmosfären.

    Dessa, de långlivade växthusgaserna (som stannar kvar i atmosfären från tiotals till tusentals år) påverkar växthuseffekten så att det blir lite varmare. Det leder i sin tur att den vanligt förekommande växthusgasen VATTENÅNGA har ökat.

    Så nog kan vi människor påverka halten vattenånga i atmosfären.

    Till detta skall vi lägga förändringarna av halten aerosoler vilket i sin tur påverkar jordens albedo.

    Självstabiliserande? Jovisst finns det olika klimatsituationer som är förhållandevis stabila. Det trista är själva övergången mellan dem. Då är klimatet instabilt, små förändringar kan bli självgenererande. Det är de till dess nya, relativt stabila, situationer uppstår.

Kommentera