Häromnatten kunde jag och många andra observera blåvita skimrande moln kring midnatt. De påminner om cirrusmoln, men finns betydligt högre upp i atmosfären. De nattlysande molnen, Noctilucent clouds (NLC), finns på ca 80 kilometers höjd, långt högre upp än vanligt väder och alla andra moln.
De lyser inte av sig själva utan belyses av solen som står under horisonten -för oss på marken. Man ser dem främst sommartid och de har blivit vanligare de senaste decennierna. Detta då det behöver vara både extremt kallt och finnas vatten som utgör molnen.
Jag utvecklar och förklarar det här i en liten kortfilm som jag gjorde på min Youtubekanal. Prenumerera och sprid gärna kanalen.
Det finns kopplingar till både ökade halter växthusgaser och klimatförändringar som orsak till detta. Ökad halt växthusgaser gör som bekant att det blir varmare -här nere vid marken. Och detta gör i sin tur att det blir kallare högre upp i atmosfären -vilket gynnar förekomsten av .
Och ökade halter metan i luften gör att det blir mer vatten även i Mesosfären, där de nattlysande molnen finns. Metan oxideras av syre och bildar vatten och koldioxid.
Våren 2020 besöker Omställningsnätverket småbrukaren Anders Persson utanför Söderhamn. Han är ofta arg -på ett väldigt sympatiskt sätt. Anders upprörs både över hur samhället bidrar till att skapa miljöproblem och hur politiker brister i förmågan att identifiera problem innan de står skrivna i neon. Och därmed missar tillfällen att minska miljöbelastning, förbättra sociala tillvaron för folk och samtidigt öka livsmedelskvalitén och självförsörjningsgraden.
Nån måste göra något och han tycker att de som har makten borde vara de som lägger ihop ett och ett och får det till två. När det inte händer så brukar han påtala det för dem. Det tycker de är besvärande och till slut kommer stenarna i rullning.
Men där är vi inte riktigt än. Men Anders väntar inte. Inspirerad av Potatisupproret (Matkravallerna, Potatiskravallerna, Hungerdemonstrationerna) år 1917 så drar han -drygt hundra år senare- upp strukturen för Potatisuppropet.
Anders upprörs över Sveriges bristande självförsörjningsgrad. Men snarare än att demonstrera när problemen står för dörren så vill han skapa sammanhang, insikter och samarbeten så att problemen inte uppstår.
Anders han hyllar potatisen. Den är näringsrik, tålig, går att odla i hela landet och går att lagra hela vägen till nästa säsong. Och god.
Men det är så mycket gröna ytor som inte odlas. Och när man väl börjar bli hungrig är det lite sent att sätta potatis eller andra grödor. Vi lever i en tid av Just-in-time, varsom-helst-ifrån. Men när gränser stängs och vi varken kan vara säkra på att få vare sig livsmedel eller de insatsvaror (maskindelar, bränsle, konstgödsel mm) som krävs för att odla maten, då ligger vi pyrt till.
Hur kan politiker och andra beslutsfattare inte se detta? frågar sig Anders.
1917 var det krigsår. Sverige var avspärrat och dessutom hade skörden året innan varit dålig. Folk svalt i Sverige. I april och maj så startade flera demonstrationer, främst av kvinnor. Man krävde en rättvis fördelning av de basvaror som trots allt fanns och man krävde systemförändringar. Även militärdemonstrationer förekom och stora delar av samhället präglades av misstro och oroligheter.
Det är inte samma situation år 2020. Men vi behöver fortfarande mat. Och samhället är ännu mer komplext. I de allra flesta fall betyder det att vi kan leva ett mycket bättre liv än för hundra år sedan. Men komplexiteten kan också innebära ökad sårbarhet och mindre flexibilitet. Vi är beroende av att väldigt många sambandskedjor ska fungera för att vi ska kunna ha vårt överflöd och goda liv. Inget är självklart.
Pandemin är ett exempel på att vi, trots att forskare varnat för att den kommer att komma (men utan att kunna säga när), inte haft förmåga att bygga resilienta samhällen. Men pandemin visar också att vi är villiga att ändra såväl värderingar som beteenden och prioriteringar när vi väl fattar att det är på riktigt. När vi inte bara förstår hoten intellektuellt. Utan när vi känner hoten i luften vi vi fyller våra lungor med.
Potatisuppropet handlar om att agera medan man har handlingsfrihet. Att göra något med det man har. Att gräva där man står. Att samarbeta. Att inspirera varandra. Att skapa relationer. Att odla mat. Inte bara potatis.
Här nedan följer ett par filmer som förklarar Potatisuppropet. Röster som är kritiska till svensk livsmedelsstrategi, och gör något. Gräver där de står, bildligt och bokstavligt.
Kor och Kritik mot Sveriges Livsmedelsstrategi. Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren.
Matparken i Uppsala
Anders Persson, Söderhamn, förklarar Sveriges bristande beredskap och Potatisuppropet.
Favoriten: Att bygga en jordkällare av en vägtrumma. Och potatissorteringsmaskinen.
Mycket nöje. Du kan läsa mer på Potatisuppropet.se. Men se framför allt till att sätta många potatisar, samarbeta, fascineras och förundras över den fantastiska naturen.
Äntligen är det klart: Tyskland får Extremt väder. Ja boken alltså.
Bonnier meddelade just att avtalet är i hamn och att boken som jag skrev med Max Ström Förlag (ett dotterbolag till Bonnier) kommer att översättas till tyska och hamna på tyska bokhyllor.
