Archive - september 2016

Det finns grader i klimatsystemet

Ljus och värme är i vårt normala språk metaforer för något bra. Men när det gäller Arktis så är det tvärtom mörker, kyla och framför allt is vi vill ha. I alla fall om vi uppskattar det stabila klimat som varit bidragande faktor till utvecklingen av den mänskliga civilisationen.

Men vi står inför oöverblickbara risker i och med förändringar av klimatparametrar som är mycket nära, eller redan förbi, återkopplingar som i sin tur leder till förändringar utanför mänsklig kontroll eller tillräcklig kapacitet att parera.

Insatsen är enorm. Framtiden är mer obekant än någonsin. Men ett vet vi: Naturen kommer inte att se ut som den gjort de senaste tiotusen åren. Förändringarna går snabbt och de flesta är irreversibla, det går inte att backa eller ångra sig.

fig-1-a-better-graph-620x442

Globala medeltemperaturen 1880 – aug 2016.

Det är inte ett nollsummespel, förlusterna, såväl individuella som samlade, kommer att vara större, längre och drabba fler, än den relativt korta period av förnekelse och cynism som lagt grunden för klimatförändringarna.

Forskare har varnat för konsekvenserna av klimatförändringar i decennier men samhället som helhet har tittat åt andra håll. Vi har missat många avtagsvägar från fossilvägen som är ett sluttande plan.

Det skall inte överraska någon att vi nu står på tröskeln till en helt ny situation inte bara för mänskligheten utan även geologiskt. Det här senare, det geologiska perspektivet, det kan man kanske strunta som vanlig snubbe, men det är viktigt för det säger oss något om hur stora förändringar som kan stå för dörren.

Man skall inte måla fan på väggen och det gäller att vara positiv. Men å andra sidan så är det precis den mentaliteten som har lett oss fram till den här ohållbara situationen vi nu befinner oss i. Forskare, och även tunga politiker, har känt till situationen i decennier. USA:s president Lyndon Johnson sade tex redan 1965 att ”This generation has altered the composition of the atmosphere on a global scale through radioactive materials and a steady increase in carbon dioxide from the burning of fossil fuels.”. Det är mer än 50 år sedan. Då hade det varit lätt, nu är det svårare. Men det sura äpplet är det bara att tugga i sig.

Klimatforskaren Roger Revelle skakar hand med Lyndon Johnson i Ovala rummet. Credit: Roger Revelle Papers, Special Collections & Archives, University of California, San Diego.

Klimatforskaren Roger Revelle skakar hand med Lyndon Johnson i Ovala rummet. Credit: Roger Revelle Papers, Special Collections & Archives, University of California, San Diego.

Om vi verkligen menar allvar med Parisavtalet och ambitionen att begränsa uppvärmningen till 2°C, helst max 1,5°C, så är det mycket bråttom att agera. Med nuvarande förbrukning av fossilt kol (olja, gas och stenkol) så har vi 20 respektive 5 år kvar innan förbrukningen skall vara nere på noll (0) användande av fossilt kol. Alltså inget mer diesel, bensin, gas, kolkraftverk. Dvs hela dagens maskinpark av bilar, traktorer, flygplan, kolkraftverk, olje-, gas- och koluppvärmning samt elproduktion, gödselproduktion (använder naturgas) mm måste då rimligen stå still.

Sannolikheten för att vi skall göra det?

Det är därför som vi behöver enorm energieffektivisering, en massiv utbyggnad av förnybara energikällor och förberedelser för klimatförändringar som är oundvikliga.

Det senare exemplet ovan, förberedelser, omfattar givetvis infrastruktur, extremväder, sjukvård, livsmedel, vatten mm. Men framför allt handlar det om juridiska och humanitära förberedelser. Torka, översvämningar, jordskred och missväxt lägger ytterligare stress och lidande för individer och samhällen och bidrar även till folkvandringar. Hur hanterar vi det? Har det visat sig att vi är bra på det?

Tillbaka till Parisavtalet. Jag vill poängtera att varken 2 eller 1,5° är någon form av söndagspromenad. Förhistoriska data indikerar att varje grads förändring motsvarar mellan 10 och 20 meter förändring av havsnivån. Meter!

Det tar i och för sig tid för isarna att smälta, säg omkring 2000 år innan havsnivån stabiliseras. Men under den tiden så kommer alltså havsnivån att stiga, långsamt och snabbt. Det har den gjort förut, utan människans medverkan, och det kommer den att göra igen. Städer som Miami, New Orleans, London, Singapore, och många fler kommer att bli översvämmade inom, säg, hundra år. Humanitärt är det Bangladesh som ligger risigast till. Redan vid en halvmeters havsnivåhöjning berörs ett par miljoner människor. Vid 1,5 meter så handlar det om 20-30 miljoner människor.

Modell av Bangladesh från NY Times.

Modell av Bangladesh lågland från NY Times.

Lägg därtill att ett varmare hav kommer att kunna mata ännu mer energi till tropiska cykloner. Och dessa kommer att kunna uppträda längre norrut respektive söderut, dvs närmare polerna, i samband med att havet blir varmare även här. Det berör inte bara Bangladesh.

Hur mycket kommer då havsnivån att stiga med? -Räkna med 1-2 meter havsnivå innan 2100, men uteslut inte högre nivåer. Och klimatet forsätter givetvis att förändras även efter år 2100. Havsnivån reagerar inte lika snabbt som temperaturen i luften. Men havsnivån fortsätter å andra sidan att stiga hundratals år efter att temperaturen i luften har stabiliserats.

Vad skall vi göra, ge upp?

Nej varför då? Det var länge sedan det fanns så mycket otroligt meningsfullt att göra som just nu! Men misstolka inte budskapet. Det går inte längre att undvika stora förändringar och klimat, ekosystem och samhället.

Om vi inte menar allvar med Parisavtalet och alla andra åtaganden, då är det ännu mer resurser som behöver läggas på att förbereda sig för oöverskådliga förändringar och stress på våra samhällen.

Hur det är i helvetet har jag ingen aning om. Men det finns grader också i klimatsystemet och det gäller att det inte blir för många. Varje tiondel gör skillnad och det gäller att vrida ner termostaten i tid.

/Martin

Samtal med professor Bengt Gustafsson om metaforer

Den 1 september besökte jag Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet för ett samtal med Bengt Gustafsson, pensionerad professor i teoretisk astrofysik. Eller egentligen två samtal. Det första handlade om introduktionsföreläsningen av klimatforskaren Kevin Anderson som vi bägge hade bevittnat dagen innan. Den kommer jag att skriva om detta i en senare artikel.

Det andra samtalet, som presenteras här, handlar om metaforer, något som fascinerar mig, och tydligen även Bengt, mycket. Rätt använda så hjälper de oss att förstå vår omvärld. Men ibland tar metaforerna över så att vi inte ser verkligheten för de metaforer vi använder. Eftersom de är effektiva metoder att skapa bilder av världen så kan också missbrukas.

Vi använder dem dagligen, ofta utan att reflektera över det. Det kan tex vara för att länka samman (metafor!) företeelser, beskriva hur vi mår (Hon sken som en sol, Jag är hungrig som en varg eller En fruktsam idé).

De används ofta i politiska och ekonomiska sammanhang för att beskriva såväl opponenter som tänkbara, hotfulla eller önskvärda framtider. (Han attackerade mina argument, Jag svalde inte betet eller En bra grogrund för affärer). Man kan driva metaforen för långt och ändå övertyga sin publik. Det används ofta inom propaganda. Men måttfullt nyttjade till vardags är de värdefulla verktyg för att beskriva och förstå vår samtid och omgivning.

Metaforerna används också inom vetenskapen. Dels för att förklara den, tex för studenter och media, dels faktiskt för att förstå olika fenomen som observeras. Vad vore väl kvantfysik och strängteori utan metaforer? Vi tar då högst alldagliga objekt och företeelser och förklarar hysteriskt svårfångade saker. Ljus kan uppträda både som vågrörelse och partikel. Elektronskal. Stjärnor som kollapsar. Svarta hål.

Metaforerna blir som byggstenar, trappor och kitt som gör att vi kan ta till oss ny kunskap och foga den samman med annan kunskap.

Bengt Gustafsson resonerar kring metaforernas giltighet om olika synsätt som forskare har på metaforerna och vad man kan/bör använda dem till. Han resonerar kring matematik som metafor för verkligheten och om man i vissa sammanhang till och med kan se matematiken som sanningen, inte bara en metafor.

Vi kommer inte att kunna beskriva hela verkligheten och vissa saker kanske man gör bäst i allt låta bli att försöka analysera för hårt. Tex upplevelser av musik (och kärlek, min anm). Trots att vi alla troligen har rätt mycket erfarenheter av musik så är det svårt att vetenskapligt reproducera upplevelsen av den.

Han påvisar också hur vissa ”självklara” metaforer kan betyda något helt annorlunda beroende på vem man är: I en fråga jag ställer talar jag om ljus och mörk framtid med innebörden att den ljusa är önskvärd och den mörka något man inte vill skall inträffa. Bengt påpekar att han som astronom anser att det finns mycket positivt att säga om mörkret… 🙂

Vi avslutar med att resonera kring klimatförändringar och hur vetenskapen kan/bör beskriva den i många sammanhang obekanta framtid vi står inför. Bengt är eftertänksam när han beskriver hur intresset för klimat- och miljöfrågorna gått upp och ner sedan 70-talet.

Han avslutar med att konstatera att ”… de här frågorna kommer vi inte att växa ifrån, de kommer tillbaka. Men det är så dags att säga det när läget är akut.

/Martin

Om att försöka anpassa verkligheten till kartan

Tänk dig att du argumenterar kring EU-medlemsskapet/Brexit och att din ståndpunkt är att ett relativt stort handelsutbyte med närliggande nationer är viktigare än ett litet utbyte med en stor nation långt bort.

Din opponent anser att det är tvärtom.

För att exemplifiera ditt argument använder du en analogi med vad som orsakar tidvattnet på planeten Jorden: ”Storlek och avstånd spelar roll. Jupiter är stor, men det är månen som orsakar tidvattnet.”

Tänk dig att din opponent inte accepterar din metafor utan (felaktigt) hävdar att det inte är månen utan solen som har störst inverkan på tidvattnet.

Tänk dig att fler blandar sig i den fortsatta diskussionen och att den övergår till att handla om allt möjligt annat som tex huruvida vi behöver justera naturlagarna efter olika politiska åsikter.

På riktigt. Byt ut nyckelord ovan till England, EU och Kina. I ena ringhörnan Paul Nightingale, forskare. I den andra Douglas Carswell, parlamentsledamot och Brexitanhängare som gärna försöker ändra på verkligheten om den inte stämmer överens med hans karta.

Diskussionen skedde på Twitter. Så här startade det.

https://twitter.com/DouglasCarswell/status/777610290502524929

En sammanfattning av hur månen och solens skapar tidvattnet på NOAA.

Man kan lugnt säga att parlamentsledamot Carswell fick löpa gatlopp efter sina inlägg där han dels försökte tillrättavisa Nightingale, dels försökte anpassa verkligheten efter sina egna åsikter.

Man får intryck av att Carswell börjar med en bild, som inte nödvändigtvis är korrekt, av den fysikaliska världen (eller möjligen en ideologi) och därefter tolkar om den i politiska termer och handlingsplaner. Som någon påpekade är det beklagligt att man just haft en omröstning om Brexit som till stor del baserats på argument som framförts av just Carswell.

/Martin

En intervju om ”tempererad regnskog”

Gjorde just en intervju för Sveriges Radio P3 om regnskogar som inte är tropiska. Det kallas ”Temperate Rainforest”, vilket rimligen, om än lite vårdslöst, översätts till ”Tempererade Regnskogar”.

”Tempererade” kommer från det faktum att vi lever i en tempererad klimatzon. Här har vi både tillräckligt varmt på sommaren så att det kan växa en massa saker, och tillräckligt kallt om vintern så att det kan vara snö, is och tjäle.

Nåväl, nu visar det sig at norrmännen vinner också denna tävling. De har en massa tempererad regnskog (TR). Definitionen för TR varierar dock över jorden, men någorlunda eniga tycks man vara om att det skall vara fuktigt och att det skall växa ordentligt.

Läser tex på Wikipedia att:

For temperate rain forests of North America, Alaback’s definition is widely recognized:

Annual precipitation over 140 cm (55 in)
Mean annual temperature is between 4 and 12 °C (39 and 54 °F).

However, required annual precipitation depends on factors such as distribution of rainfall over the year, temperatures over the year and fog presence, and definitions in other countries differ considerably. For example, Australian definitions are ecological-structural rather than climatic:

Closed canopy of trees excludes at least 70% of the sky;
Forest is composed mainly of tree species which do not require fire for regeneration, but with seedlingsable to regenerate under shade and in natural openings.

The latter would, for example, exclude a part of the temperate rain forests of western North America, as Coast Douglas-fir, one of its dominant tree species, requires stand-destroying disturbance to initiate a new cohort of seedlings. The North American definition would in turn exclude a part of temperate rain forests in other countries.

temp-rainforestMen om man skruvar till den stora mångfalden av definitioner, tex över 1200 mm nederbörd/år och mer än 200 regndagar, så skulle man kunna få till att delar av Hallan nästan kvalar in till att ha tempererad regnskog. I den mån vi nu har tillräckligt med skog och biologisk mångfald i östra Halland för det.

Det regnar i alla fall tillräckligt (200 dagar med >0,1 mm nederbörd) och totala årsnederbörden är nästan 1200 mm. Med klimatförändringar borde vi komma ännu närmare.

Nåväl, ni kanske undrar vad mikrofonen gör på omslagsbilden. Det var nämligen så att jag blev intervjuvad över telefon, men ljudkvalitén i min telefon inte var tillräckligt bra. Vi gjorde då intervjun över min telefon, men jag spelade parallellt in mina svar med en bra mikrofon på en bra recorder (inspelare?). Sedan skickade jag filen och reportern på Sveriges Radio syncar ihop sina frågor med mina svar.

Programmet sänds onsdagen den 21 september kl 13.00 i P3. Mitt bidrag kommer ca 23 minuter in i programmet. Man kan lyssna i efterhand på här Sveriges Radio.

/Martin

Monstret Meranti, en supertyfon

Typhoon, Hurricane, Tropical cyclone… fruktat barn har många namn. Det som sammanför fenomenen är att de alla är fysiken, de är alla så kallade tropiska cykloner. Det som skiljer är att samma fenomen har olika namn i olika regioner.

Lägg därtill att Meranti har epitetet super typhoon. Anledningen är att den är mycket kraftig. Hur kraftig? Den kraftigaste cyklonen vi skådat hittills under 2016. Den har ett lägsta lufttryck i centrum som är under 890 hPa och vindarna sveper över havet med över 83 m/s, eller 300 km/h.

Meranti är en elitcyklon helt i paritet med Tip (1979) och Haiyan (2013) som var de dittills kraftigaste cykloner som observerats.

Meranti gick från en kategori 1-cyklon till en 5:a på bara 36 timmar. Den fortsatte vara i sin kraftigaste form ännu då den passerade söder om Taiwan. Förutom piskande vindar så rev den upp stormflod, det regnade intensivt och det uppstod jordskred.

Taiwans kuperade terräng kan till viss del erbjuda skydd, men medför även att vatten kanaliseras i dalgångar och floder i vars närhet det uppstår översvämningar och andra problem.

jtwc_wp1616Merati är nu på väg mot det kinesiska fastlandet och provinserna Guangdong och Fujinan. Den kommer att försvagas något och ”bara” vara en kategori-4 cyklon då den gör ”landfall” (finns det något bra ord på svenska för det?). Kinesiska myndigheter har förberett samhället bland annat genom att stänga ner tågtransporter, uppmana fartyg att söka säkra hamnar och införa en allmän hög beredskap. Inte sedan 1969 har detta område drabbats av en cyklon i närheten av samma styrka som Merati.

/Martin

Klimat och en annan elbil i Lund och Malmö

Som jag skrev om i förra inlägget så var jag i Skåne under tisdagen för att föreläsa för några av Vasakronans kunder i Lund och Malmö.

Jag gjorde det tillsammans med Vasakronans hållbarhetschef Anna Denell som introducerade och avslutade frukostseminariet i Lund.

Syftet med föreläsningen var att engagera medarbetare och kunder, skapa medvetenhet och få medarbetare och kunder att göra mer aktiva val för att leva och verka hållbart. Det gäller både privat, i yrkeslivet och i sin relation med Vasakronan.

2016-09-13-08-34-41

Mellan Lund och Malmö får vi skjuts av Vasakronans regionchef Anders Kjellin. Han kör en hybridbil, Audi A3 e-tron, och vi har en bra anledning att resonera kring fördelar och fördomar kring olika transportmedel, i synnerhet elbilar och hybridbilar.

2016-09-13-10-17-31

Det är inte komplicerat att ladda och jag är inte ängslig för att få bränslebrist” intygar Anders. Det blir också som en liten tävling med sig själv att köra mjukt och genomtänkt för att systemet inte skall koppla över till bensindrift.

2016-09-13-10-39-14

Men det uppstår också en del effekter som man säkert kommer att råda bot på i framtiden, tex att serviceintervallen av bensinmotorn är kopplade till hur långt bilen har gått, inte hur mycket man kört bensinmotorn.

Anders och hans familj har kört ca 20% med fossildrift och 80 på el. Förutom minskade utsläpp så medför eldriften lägre driftkostnader, drygt en krona per mil.

2016-09-13-12-06-13

I Malmö håller vi lunchseminariet på SF Bio på Storgatan. Anders introducerar mig och Anna avslutar med att berätta om Vasakronans arbete för att minska ekologiska avtryck, utsläpp av växthusgaser och för att skapa förutsättningar för deras hyresgäster att göra bra miljöval där de har stor påverkan själva.

/Martin

Seminarium för Vasakronan i Lund och Malmö

Eller så borde jag skriva titeln: Jag ville ha pyttipanna, men fick köttbullar”. Alternativt ”Jag undrar om jag och John tog in här”.

Jag är just ankommen till Lund för att tala för Vasakronans kunder i morgon till frukost och lunch. Här och i Malmö. Jag skulle ha bott på ett visst hotell som ligger nära platsen för frukostseminariet. Men där var fullbokat varför jag var tvungen att ta in på ett annat hotell. Lite längre att gå i morgon, men å andra sidan närmare stationen, dvs nu i kväll.

Hela eftermiddagen har jag spetsat in mig på att få beställa in en pyttipanna med en god ale. Ungefär som jag och John (Pohlman) gjorde då vi reste land och rike runt 2003 och 2004 för att föreläsa om väder- och klimatförändringar. Men pytten var slut idag så det fick bli köttbullar istället.

Jag och John hade en policy om att vi skulle betala varannan måltid. Det gällde oavsett om det var Gatukök eller Grand vi åt på. När det var riktig meny så tog alltid John god tid på sig att läsa den. Det var märkligt för jag visste ju vad han skulle välja: Fisk. Alltid.

Den bästa middagen intog vi i närheten av Göteborg. Inte nog med att den var god, det var mycket också. Har för mig att det var i Mölndal och vi kom till hotellet rätt så sent, vi var lite oroliga att restaurangen skulle ha stängt. Men de hade av en händelse sparat fisksoppa åt oss, den var sagolikt god och vi kunde äta tills grytan var tom.

20160912_211017_resized_1Idag är jag i Skåne men jag har inte koll på vad John gör just för stunden. Jag borde har ringt och kollat, han (du) är ju ofta här och det hade varit trevligt att dela en middag. Förra gången var på en (fisk)restaurang i Stockholm.

Hur som helst så skall jag alltså tala för Vasakronan tillsammans med hållbarhetchef Anna Denell i morgon. Har ni vägarna förbi Mobilvägen 10 i Lund (kl 0800-0930), eller Malmö (SF Bio) kl 1130, så slå en signal eller droppa ett mail så skall jag försöka se till att ni kan komma in.

/Martin