Archive - januari 2016

To bet on global temperature

This was fun. Two climate deniers loose 1000£ each to a climate scientist, betting on the development of the global temperature.

Sir Alan Rudge (picture above) from the climate denial think tank the Global Warming Policy Foundation (GWPF), accepts that he must pay 1000£ to Chris Hope, a Cambridge University researcher. The bet, made in 2011, was about the year 2015 being more than 0.1C cooler than 2008. But as we now all know 2015 was the hottest year on record, and actually 0.35°C warmer than 2008.

There is also a twist in the phrase: ”You win some, you loose some” from Benny Peiser, director of the Global Warming Policy Foundation (where sir Alan Rudge is an adviser).

But the answer is actually No. This since the development of the global temperature is not a product of chance. It’s a product of of a decrease in planet Earth’s ability to get rid of energy. And that in turn is a consequence of the increased amount of greenhouse gases in the atmosphere. (Making long wave radiation, i.e. heat, escaping to space from a higher altitude in the atmosphere than before. Higher up it is colder, hence less energy escapes. Hence the planet warms).

But if you relentlessly deny the physics, you will end up placing your bet on the wrong horse.

However they should be honoured for putting their money where their mouth is. Continuing doing so they will eventually be out of business.

That is evolution. But/and I bet they deny evolution as well. 🙂

/Martin

Read the full article in Reuters and DeSmog.

Ut med vintern, in med våren?

Efter tre veckor med ordentlig kyla så är alltså vintern över för denna gång, eller?

Hur som helst så drar betydligt mildare luft in. Och då menar jag inte den temperaturökning som redan har skett nu under helgen. Nej jag tänker på mildluften som kommer in under veckan. I synnerhet under onsdagen då resterna av ”Snowzilla” (som denna helg lamslagit amerikanske ostkusten) kommer hit till Europa.

Men hos oss blir det inte meter med stormvindar och en meter snö. Nej vi får tögrader, regn och lite blåsigt (men inte storm).

Under tisdagen kommer det att vara plusgrader så långt norrut som i södra Norrland, men från onsdag så kommer skiljelinjen att gå genom Svealand.

Hur som helst så äter mildluft, vindar och regn givetvis en hel del snö. Främst i Götaland och Svealand.

Kvalitén på den snö som blir kvar blir också lite tristare, kompakt och blöt.

men inna det töat ordentligt så kommer den milda och fuktrika luften, delvis förstärkt med regn, att kunna ge ordentligt frostpåslag och halka, så ta det försiktigt i trappor, trottoarer och trafiken.

Nej, våren har inte kommit än, men ensemblerna (Vädercentralen) vittnar om att det dröjer innan det blir ordentligt kallt igen.

/Martin

Globala temperaturen 2015 på steroider

Så där, då har NOAA, NASA, MetOffice och Japanska vädertjänsten redovisat hur 2015 blev ännu ett klimatmässigt rekordår. Det var i och för sig bara en bekräftelse på det alla insatta förstod redan i november. För det var redan då tillräckligt varmt för att det skulle räcka till en totalseger.

Marginalerna mellan temperaturerna från ett år till ett annat, och trenden, brukar mätas i hundradelar per år. Men nu slog vi förra rekordet, som sattes 2014, med hela 0,16 grader. Det är mycket med tanke på att hela förändringen under det senaste århundradet är 1 grad. Eller om man beaktar att det ner till en istid bara är 3-5 grader.

Det är lite som när Stenmark åkte slalom och vann världscuptävlingar med flera sekunder marginal (rekordet var 3,16 sekunder den 17 januari 1982 i Kitzbühel).

Skillnaden är att Stenmark inte var dopad, och att det idag finns andra som åker snabbare än han.

Men vår atmosfär är dopad och kommer så att vara under överskådlig tid (tusentals år). Dessutom ökar vi atmosfärens dopning för varje fat olja, varje ton gas och varje skopa kol vi gräver fram.

Det blir allt varmare och vi bör förvänta oss att trenden fortsätter.

MetOffice (Englands motsvarighet till SMHI) skriver:

”The global temperature series shows that 2015 was 0.75 ±0.1 °C above the long-term (1961-1990) average, a record since at least 1850.  When compared with the pre-industrial period, the 2015 average global temperature was around 1 °C above the long-term average from 1850 to 1900.”

Prof Phil Jones (University of East Anglia’s Climatic Research Unit) säger vidare att:

”While there is a strong El Niño-elevated global temperature this year, it is clear that human influence is driving our climate into uncharted territory.”

Förändringen av globala medeltemperaturen 2015 jämfört med 1951-80. Källa: NASA GISS_ERSSTv4_1200km.

Förändringen av globala medeltemperaturen 2015 jämfört med 1951-80. Källa: NASA GISS_ERSSTv4 1200km.

 

Globala temperaturen 2015 jämfört med 1951-80. Källa NASA

Data som ovan, men en annan projektion av planeten. Sett över Nordpolen till vänster och över Sydpolen till höger. Källa NASA

Notera att det blivit varmare på i princip alla platser utom runt kanterna på de stora glaciärerna Grönland och Antarktis. Men att det är kallare än normal här är inget att hurra för. Mycket tyder nämligen på att anledningen till att det är kallare i luften ovanför havet runt glaciärerna beror på att glaciärerna smälter och att det är smältvatten som kyler luften. 

Notera också att det framför allt, precis som forskare sagt i decennier, är över de arktiska områdena som förändringen av temperaturen är som störst. Det medför att isar smälter och permafrost töar. Detta medför i sin tur dels att albedot, jordens förmåga att reflektera bort solljus, förändras och det blir varmare. Dels att metangas och koldioxid sipprar ur marken och ytterligare spär på uppvärmningen.

 

Fig.A2_m

Förändring av globala medeltemperaturen. Källa NASA.

Och den ”platå” eller avkylning av temperaturen som ”förnekare” eller ”skeptiker” talat om de senaste åren den finns inte. Men det var inte heller någon nyhet för de som är insatta.

Men säger någon, hur kan man mäta temperature på alla platser och har det inte blivit varmare för alla städer som växt fram de senaste hundra åren? Jo, man har tagit hänsyn till det. Men man kan få lite olika svar på hur globala temperaturen har förändrats beroende på hur man låter respektive väderstation och väderboj representera olika ytor (NASA):

”NASA’s analyses incorporate surface temperature measurements from 6,300 weather stations, ship- and buoy-based observations of sea surface temperatures, and temperature measurements from Antarctic research stations. These raw measurements are analyzed using an algorithm that considers the varied spacing of temperature stations around the globe and urban heating effects that could skew the conclusions if left unaccounted for. The result of these calculations is an estimate of the global average temperature difference from a baseline period of 1951 to 1980.

NOAA scientists used much of the same raw temperature data, but a different baseline period, and different methods to analyze Earth’s polar regions and global temperatures.”

15 av 16 rekordår har alla inträffat sedan 2001. De två senaste åren har bägge varit mer än en grad varmare än förindustriell nivå (1850-1900). Senaste gången vi slog ett köldrekord var år 1911.

Målet är att begränsa uppvärmningen till 2°C, med sikte på 1,5°C…

Att lyckas med det utan att destabilisera såväl marknader som nationer eller utan att införa storskalig ”geo-engineering”, vilket i sig är en global roulette, det förefaller allt mindre troligt.

Man skall inte ge upp, men det som krävs för att undvika stora geopolitiska konsekvenser är en mycket seriösare och mer genomgående strategi än mänskligheten hittills använt. Vi behöver vakna, på riktigt. Och vi behöver förbereda oss på konsekvenserna av att klimatet förändras.

En av de mer otrevliga systemegenskaperna som klimatet har är ”tipping points”, dvs sluttande plan som gör att man hamnar i en situation där systemförändringar blir självförstärkande. Hamnar man där så kan man inte bromsa systemförändringen.

Och som forskaren Stepehen Schneider sade:

”Tipping points, we know for sure they are there. But we don’t know for sure where.”

En annan besvärlig sak med tipping points är att det är först efteråt som man förstår när det var man passerade ”point of no return”.

Vi skall alltså inte vara så naiva att vi tror att en process stoppas eller ”planar ut” samtidigt som vi börjar bearbeta den, utan snarare att effekterna av det vi gör syns först decennier senare.

1988 började NASA officiellt kommunicera den globala uppvärmningen. Det året var ett rekordvarmt år. Men 1988 finns inte längre med bland top-20 av de varmaste åren.

Och mycket tyder på att 2016 kommer att bli lika varmt som, eller varmare än, 2015.

/Martin

En varmfront med snö till helgen

Det är -5° till -10° i Götaland och så kallt som -40°C i Norrbotten. Allt är relativt, men det är tydligt att det ÄR kallt för tillfället. Men snart blir det mildare. Eller i alla fall inte fullt lika kallt som vi har det just nu.

Till helgen, under lördag och söndag, så masar sig en varmfront in över Skandinavien. Den bryter ner det långvariga högtrycket och sätter, i alla fall för tillfället, punkt för den stränga kylan.

Fronten med snöfallet ligger nästan i nord-sydlig riktning. Den gör entré över Västkusten tidigt på lördagen och avancerar därefter vidare österut. Den når fram till ostkusten på lördag eftermiddag.

Själva nederbörden märks troligen tydligare i Götaland och Svealand än i Norrland eftersom det senare ligger i lä av Skandinaviska fjällkedjan: Snön fastnar helt enkelt till största delen på den Norska sidan om fjällen.

Men tydligast kommer fronten att märkas genom att temperaturen stiger.

Ensembleprognoser från Europeiska vädercentret ECMWF för Luleå. Källa: Vädercentralen.

Ensembleprognoser från Europeiska vädercentret ECMWF för Luleå. Källa: Vädercentralen.

 

Ensembleprognoser från Europeiska vädercentret ECMWF för Stockholm. Källa: Vädercentralen.

Ensembleprognoser från Europeiska vädercentret ECMWF för Stockholm. Källa: Vädercentralen.

 

Ensembleprognoser från Europeiska vädercentret ECMWF för Köpenhamn. Källa: Vädercentralen.

Ensembleprognoser från Europeiska vädercentret ECMWF för Köpenhamn. Källa: Vädercentralen.

 

Efter frontpassagen, tydligast på söndagen, så kommer det att vara betydligt varmare. I Götaland blir det noll eller några plusgrader, i Svealand någon enstaka minusgrad och i södra och norra Norrland mellan 5 och 15 minusgrader. Det är betydligt varmare än det är just nu, från söder till norr.

Som synes på ensembleprognoserna ovan så blir frontpassagen på lördag lite av ett regimskift. Efter det så får vädret en helt annan karaktär.

Du kan själv gå in och kolla vädret för valfri ort i Sverige eller utomlands (vi visar medelvärdet av tre källor: SMHI, Yr och GFS).

För ett par utvalda orter (både i Sverige och utomlands) så har vi även ensembleprognoser från ECMWF som visar scenarier (grå linjerna, grön linje är medianen) över hur temperatur, vind, molnighet och nederbörd skall utvecklas.

Du kan även se aktuella varningar från SMHI på karta samt svenska väderextremer (varmast, kallast och blåsigast) gällande gårdagen, innevarande dag och prognosen för morgondagen.

https://www.vadercentralen.se/

Om du gillar när det är ordentligt kallt, tex för att det gör att du kan åka skridskor på nya isar allt längre ut i skärgården. Eller för att den tar kål på fästingar och mördarsniglar, då kan du jubla ett par dagar till. Men om du å andra sidan tycker att Nu räcker det, då kan du se fram emot ett inte fullt lika kall vinterväder i nästa vecka.

/Martin

Alan AtKisson about the SDG

Have you heard about the SDG:s, the Sustainable Development Goals ?

Weather or not, it is time to make yourself more familiar with them. There are 169 sustainability-related targets grouped into 17 major categories. It is about our future.

The global agreement was signed at the UN September 25, 2015.

Last Thursday, I did an interview with Alan AtKisson, Scientist, consultant and musicians about the SDG:s (and his music video, but that will be another blog post). Here you can listen to a hopeful, committed and constructive person with knowledge of the negotiations that led to goals.

[soundcloud url=”https://api.soundcloud.com/tracks/242305121″ params=”auto_play=false&hide_related=false&show_comments=true&show_user=true&show_reposts=false&visual=true” width=”100%” height=”450″ iframe=”true” /]

Want to know more about Alans work and the result of his co-operation with other organisations to help society transform to sustainability? Check out their website 17goals.org.

Here are the Sustainable Development Goals:

Goal 1. End poverty in all its forms everywhere
Goal 2. End hunger, achieve food security and improved nutrition and promote sustainable agriculture
Goal 3. Ensure healthy lives and promote well-being for all at all ages
Goal 4. Ensure inclusive and equitable quality education and promote lifelong learning opportunities for all
Goal 5. Achieve gender equality and empower all women and girls
Goal 6. Ensure availability and sustainable management of water and sanitation for all
Goal 7. Ensure access to affordable, reliable, sustainable and modern energy for all
Goal 8. Promote sustained, inclusive and sustainable economic growth, full and productive employment and decent work for all
Goal 9. Build resilient infrastructure, promote inclusive and sustainable industrialization and foster innovation
Goal 10. Reduce inequality within and among countries
Goal 11. Make cities and human settlements inclusive, safe, resilient and sustainable
Goal 12. Ensure sustainable consumption and production patterns
Goal 13. Take urgent action to combat climate change and its impacts*
Goal 14. Conserve and sustainably use the oceans, seas and marine resources for sustainable development
Goal 15. Protect, restore and promote sustainable use of terrestrial ecosystems, sustainably manage forests, combat desertification, and halt and reverse land degradation and halt biodiversity loss
Goal 16. Promote peaceful and inclusive societies for sustainable development, provide access to justice for all and build effective, accountable and inclusive institutions at all levels
Goal 17. Strengthen the means of implementation and revitalize the global partnership for sustainable development

The details and a lot more about the SDG:s is to be found at the UN website for the SDG.

/Martin

Tropisk, subtropisk eller extratropisk cyklon?

När man resonerar om orkaner så dyker det ibland upp lite olika sorters orkaner, eller cykloner som är ett mer generiskt korrekt namn. Klassificeringen är till för att förtydliga skillnader mellan olika stormar, men kan lika gärna skapa förvirring om man inte känner till dem. Här nedan reder vi ut begreppen.

En cyklon är luft som, på norra halvklotet, roterar moturs. I dess centrum finns ett lågtryck. Anticykloner är högtryck och kring dem roterar luften (ofta betydligt långsammare) medurs. (På södra halvklotet gäller motsatt rotation.)

Orkan” är egentligen vindstyrkor som överstiger 33 m/s, men ordet används även för att beskriva en cyklon eller ett oväder med kraftiga vindar.

Sedan var det de där extra begreppen för att definiera cyklonerna. Det finns fundamentala skillnader på det som drar in över Miami och det som drar in över Malmö. Men också likheter och transformationer från det ena till det andra.

Det finns tre varianter och på vissa platser och i vissa situationer kan de övergå från en variant till en annan:

 

Extratropical cyklon utanför amerikanska ostkusten den 26 mars, 2015. Vindstyrkor över 45 m/s. (Wikipedia)

Extratropical cyklon utanför amerikanska ostkusten den 26 mars, 2015. Vindstyrkor över 45 m/s. (Wikipedia)

Klassisk kall och varmfront kring ett lågtryck på mellanbreddgraderna. När kallfronten hinner ikapp varmfronten bildas en ockluderad front. (Wikipedia)

Isobarer, kall och varmfront samt nederbörd kring ett lågtryck på mellanbreddgraderna. När kallfronten hinner ikapp varmfronten bildas en ockluderad front. (Wikipedia)

1. De cykloner vi har hos oss, så kallade mellanbreddscykloner (engelska: Extratropical cyclone) är kopplade till lågtryck som bildas längs en frontzon. Exempelvis Gudrun, eller andra mindre lågtryck som var och varannan dag drar in över Skandinavien. Som det engelska namnet antyder så bildas de utanför tropikerna.

Det som ger dem energi är temperaturkontraster mellan luftmassor, kallmassa och varmmassa samt jetvinden. Mellanbreddscykloner har en kallfront och en varmfront som roterar runt lågtrycket.

Energin som skapar cyklonen kommer främst av skillnader i densitet mellan den kalla luften med hög densitet och den varma, lättare, luften. Genom att den kalla luften glider in under den varma luften så omvandlas lägesenergi till rörelseenergi, dvs vindar. Luften i centrum av cyklonen är kall.

Mellanbreddscykloner kan bildas, och leva, både över land och över hav. Nederbörden är kopplad till varm- respektive kallfronten.

Subtropisk storm i närhetens av Azorerna oktober 2005 (Wikipedia)

Subtropisk storm i närhetens av Azorerna oktober 2005 (Wikipedia)

2. Mellanbreddscyklonen kan även tillföras energi från underliggande vatten som vattnet är varmt nog. Den kan därmed övergå till att bli subtropisk cyklon (lågtryck, storm eller orkan). Som en tumregel använder man att vattnet skall vara varmare än 21°C.

Energi tillförs i form av att vattenånga avdunstar från havet och kondenserar inne i cyklonen. Detta innebär att cyklonen får energi i form av ”latent värme” som övergår i rörelseenergi.

Cyklonens kärna övergår successivt från att vara kall till att vara varm, men högre upp i atmosfären kvarstår ett kallt lågtryck. Den kan ha ett öga som i så fall är stort och inte symmetriskt.

Nederbörden kommer från konvektiva band som ligger långt ifrån cyklonens centrum (storleksordning 100-200 km). Molnens struktur kring cyklonen är inte symmetrisk. Maximum av både nederbörd och vindar uppträder relativt långt från cyklonens centrum. De täcker ofta en yta som är större än den tropiska cyklonen.

hurricane_structure

Struktur på en tropisk cyklon (Wikipedia).

3. Om den subtropiska cyklonen under flera dagar färdas färdas över varmt vatten så kan den övergå till en tropisk cyklon.

Den har då utvecklat en tydlig sluten cirkulation kring centrum, ett ”öga, och de kraftigaste vindarna och nederbörden återfinns nära cyklonens centrum. Molnen bildar en tydlig ”disk” eller skiva.

Kärnan av cyklonen har nu blivit varm och den får all sin energi i form av latent värme från underliggande varma vatten (som tumregel >27°C).

Det finns inga fronter, dvs det är en enhetlig luftmassa avseende temperatur och fuktighet. Om/när den tropiska cyklonen rör sig in över land eller kallare vatten så upphör tillförseln av latent värme varvid cyklonen dör ut.

Här ovan har jag beskrivit hur en cyklon kan utvecklas från extratropisk cyklon till subtropisk och slutligen tropisk cyklon. Våra egna lågtryck, mellanbreddscykloner, är och blir sällan något annat än mellanbreddscykloner. De kan dock vara besvärliga nog, men oftast är de molnområden med regn, snö och måttliga vindar.

Hurricane Katrina 28 Augusti 2005.

En av de mer namnkunniga tropiska cyklonerna, Hurricane Katrina 28 Augusti 2005. NASA och Wikipedia.

Vill man veta mer om detaljerna i beskrivningen av olika cykloner och deras eventuella fasövergångar så kan jag rekommendera sidan Cyclone Phase Analysis. En hjälpsida till den sidan finns här.

De två ytterligheterna är:

Mellanbreddscykloner som förutsätter skillnader i luftmassors temperatur och fuktighet. De bildas längs med frontzonen som skiljer kall luft i norr från varmare luft i söder. De gynnas av en specifik vindskjuvning. Jetvinden på höjder kring 10 km skapar förutsättningar för lågtryck att fördjupas.

Tropiska cykloner gynnas av en enhetlig luftmassa över ett varmt hav. De drivs genom att omvandla latent värme då vattenånga från havet kondenserar högre upp i luften. Det får inte vara för kraftig vindskjuvning, dvs att skillnader i vindhastighet och/eller vindriktning när den bildas då dessa sliter sönder cyklonen.

I vissa fall så kan en tropisk cyklon transformeras till en extratropical cyklon. Det är inte det vanliga sättet som de avslutar sin struktur på, men det händer ett par gånger varje år. Mer om detta finns på UCAR:s hemsida där man även tar upp ”Superstorm Sandy” som i oktober 2012 ödelade stora delar Haiti innan den drog norrut, smälte samman med en vinterstorm och orsakade stora skador på New York.

En översiktlig definition av olika termer finns på National Hurricane Centers hemsida.

/Martin

Ovanligt tidig orkan vid namn Alex

Normalt sett så pågår orkansäsongen på Atlanten mellan 1 juni och 30 november. Men redan nu i januari har den första orkanen bildats. Eller är det en eftersläntrare från förra säsongen? (Normalt sett så har Atlanten sin lägsta temperatur i mars.)

Orkanen Alex rörde drog in över Azorerna som en kategori 1-orkan med vindstyrkor på 35-40 m/s. I skrivande stund är de ihållande vindarna drygt 30 m/s.

Ensembler över Alex rörelse kommande dagar. Källa Wunderground

Ensembler över Alex rörelse kommande dagar. Källa Wunderground

Alex är ovanlig. Tidigare januari-orkaner har bara noterats 1938 (Hurricane One) och 1954-55 (Alice). Nuvarande orkan Alex är den kraftigaste januariorkanen som observerats.

Alex är en tydlig indikator för allmänhet och professionella, tex försäkringsindustrin, att naturen ibland gör avsteg från de tumregler vi människor sätter upp. Eller rättare sagt: Våra tumregler för hur naturen brukar och bör utvecklas är just bara tumregler, inget annat. Det brukar inte förekomma orkaner i januari, men det kan göra det.

Alex har bildats över havsvatten som håller temperaturen 20-22°C. Det är i och för sig någon grad varmare än det brukar vara, men en bra bit från de 27° som vi annars brukar ha som tumregel för att orkaner skall kunna bildas. Orkaner brukar inte bildas när det är kallare än 27 grader i havet. Men det kan göra det.

Jag såg spekulationer i svensk media om att årets El Niño, ett havs-atmosfärsfenomen på Still havet som påverkar vädret över hela jorden, skulle kunna ligga bakom Alex uppkomst. Men El Niño brukar generellt sett dämpa frekvensen av orkaner på Atlanten (däremot blir det fler på Stilla havet) genom att den ökar vindskjuvningen på Atlanten.

En lite mer rakt-på-sak-förklaring till att Alex kunde bildas är att det är ovanligt kallt högre upp i atmosfären ovanför Alex. Det som driver orkanerna är nämligen kontrasten mellan varm och fuktig luft närmast marken/havet och torr kall luft på högre höjd. Ovanligt kall luft, på ”rätt” ställe kan uppenbarligen också generera orkaner.

Men kallt och torrt på höjd över Atlanten har det rimligtvis varit förut. Skillnaden ligger i havstemperaturen. Och slumpen. För orkaner kan bildas över Atlanten i januari. Men vi förändrar sannolikheten för att det skall ske.

Alex kommer att röra sig norrut och transportera förhållandevis varm luft till nordligare breddgrader. Grönland kommer kommande dagar att få temperaturer som är ca 20 grader högre än normalt till följd av detta.

/Martin

 

Vad var det jag sa om långtidsprognoser?

(Texten är uppdaterad) Så här i mitten av januari kan det vara intressant att reflektera lite över tidigare prognoser över hur vintern skulle bli. Kvällstidningar och andra media hade ju en del braskande löpsedlar under hösten inför den stundande vintern.

Vid ett tillfälle i oktober utfärdade Accuweather en långtidsprognos som fick media att gå i spinn över den onormalt kalla vinter som väntade.

Sedan kom november och december med allehanda värmerekord.

Fast nu i januari är det kallt. Och just nu riktigt kallt med -10° till -20°C även Götaland. (Jag har iof också skrivit om att det krävs mer än så för att ”kompensera” för den varma inledningen av vintern).

ab_vintern2015-15

Skärmdump av Aftonbladets artikel den 18 oktober 2015

Aftonbladet hade den 18 oktober 2015 en artikel med rubriken: ”Meteorolog: Vintern blir svinkall i år”. Men varken jag eller SMHI hade sagt det. Kollegan Eric Leister på Accuweather sade: ”…extreme cold…” och en rubriksättare på Aftonbladet översatte detta till något som låter som en personlig reflektion i form av ”vintern blir svinkall…”.

Löpsedlarnas budskap hänger fortfarande i luften: Kan man verkligen säga att vintern blev svinkall? Det måste vara kallt ett bra tag till för att hela vintern skall betraktas som kallare än normalt. Eller så får man nyansera det hela genom att konstatera att vintern både har blivit onormalt varm och onormalt kall.

Aftonbladets artikel var rätt okay, men rubrik, bild och löpsedel var det inte.

"Winter highlights" från Accuweathers långtidsprognos i oktober 2015.

”Winter highlights” från Accuweathers långtidsprognos i oktober 2015.

Accuweathers prognos har varit rätt bra hittills. Bland annat sade man att:

”The greatest threat for damaging wind storms in the United Kingdom, Ireland and northwest Europe appears to be through December as storms approaching from the Atlantic will push into western Europe.

As the winter progresses, this storm track will press farther south and limit the threat for any damaging wind events, resulting in periods of tranquil weather from England into northern France and western Germany.

According to AccuWeather Senior Meteorologist Alan Reppert, ”The United Kingdom and Ireland look to avoid the worst storm impacts as most of the storm systems track to the south across France and northern Spain.

Extreme cold is also expected to be limited for northwest Europe as the core of the cold air builds over Scandinavia and then is unleashed southward with only brief periods of below-normal temperatures reaching northwest Europe.”

Jag kan också konstatera att mitt citat i ingressen förefaller ha varit en bra normalisering av Aftonbladets lite för sammanfattande rubrik. Jag sade:

”Det skulle kunna vara så att det blir en mild vinter i början och sedan kallt under en viss period”

Vilket idag känns som en rätt så korrekt summering.

Temperaturavvikelse i december 2015 respektive 1-14 januari 2016 relativt perioden 1961-90. Källa: SMHI.

Temperaturavvikelse i december 2015 respektive 1-14 januari 2016 relativt perioden 1961-90. Källa: SMHI.

Vad jag framför allt vill säga är att såväl prognoser som verkligheten sällan går att sammanfatta i en enda rubrik. Det behövs rätt så många ord för att beskriva såväl nutid som framtid.

Och det är inte så att alla bilder per automatik säger mer än tusen ord. De bilder som media ofta tycks välja förefaller snarast artikulera några enstaka ord, men i versaler och med utropstecken.

/Martin

PS. I anslutning till ovanstående händelse i oktober-15 skrev jag en bloggartikel. Där finns mina omedelbara reflektioner över såväl Aftonbladet som Metro och Yr som även de skrev om långtidsprognosen. DS.

Varför knarrar snön?

Det knarrande ljudet av snö är väldigt karaktäristiskt. Det känns kallt. Det är också ett tecken på att det är lite kallare.

När temperaturen ligger är omkring -10 eller lägre så knarrar den. Men det är snöns temperatur som är avgörande.

Att kall snö knarrar när man pressar samman den har flera orsaker:

  • Iskristaller bryts sönder
  • Kristallerna gnids mot varandra
  • Luft pressas ut ur små håligheter som bildas.

Det finns mig veterligen ingen skarp gräns för när snön knarrar, men det behöver (nog) vara kallare än 7-8 minusgrader och det blir markant mer knarr när det sjunker ner mot -12°.

En nyckelfaktor här torde vara frånvaro av vatten i flytande form. Om det finns, eller skapas för att trycket ökar när man pressar samman snön, vatten i flytande form så fungerar det som smörjmedel och knarrandet uteblir. (ja det kan finnas vatten i flytande form, trots att det är minusgrader).

Snökristallerna torde även vara sprödare ju kallare det är. Det gör att ljudet när de bryts sönder blir mer markant när det är kallt. Det krävs större kraft för att bryta dem och kraften omvandlas till ljud.

Strukturen på snön bör också spela en stor roll. Nysnö med tydliga kristallstrukturer knarrar mer än gammal snö där snökristallerna har smält samman eller deformerats.

Personligen tror jag att merparten av ljudet skapas när strukturer i snön bryts sönder. Det hugger till och släpper. Samma ljud kan man skapa genom att pressa ihop tex potatismjöl.

Ljudet måste även transporteras. Det ut genom snön, dels i luften till våra öron. Även här gynnas transporten av ljudet av att det är kallt och snön hård. Mjuk snö (och flytande vatten i snön) absorberar ljudet, medan kall snö transporterar ljudet bättre. Man hör också mer av knarret om det inte är så djupt snölager (snön runt foten absorberar ljud) och man hör mer om man går på något som kan skapa resonans, tex en trätrappa jämfört med hård mark.

Ljudet av knarrande snö är för mig en tydlig signal om en någorlunda kall vinterdag, sol, svaga vindar och isnålar i luften.

[soundcloud url=”https://api.soundcloud.com/tracks/241902377″ params=”auto_play=false&hide_related=false&show_comments=true&show_user=true&show_reposts=false&visual=true” width=”100%” height=”450″ iframe=”true” /]

/Martin

 

Nu blir det kallt -i söder

Jorå, kalluften är på väg ner över landet. Det är en högtrycksrygg som lägrar sig och den medför både solsken och kalluft.

Det mest anmärkningsvärda kanske är att det blir rejält kallt i Götaland och Svealand. Nej inte rekordkallt, men kallt i relation till vad man vant sig vid de senaste åren. Det finns till och med de som resonerar i termer av att man inte behöver ha vinterdäck i de sydligaste landskapen. Ett stort misstag denna vinter!

Kylan når sin kulmen på fredag och lördag med temperaturer som är nere och snuddar på -20 grader på en del platser i Götaland och Svealand.

Det här är ju inte några konstiga temperaturer i mitten av januari, det är ju trots allt vinter. Men vanan av dem finns inte riktigt.

Samtidigt så kommer det inte att vara fullt lika kallt i norr: Ett område med moln och lite snö drar in över Norrbotten och det gör att det blir 5-7 minusgrader i Luleå samtidigt som det alltså kan vara -20 i Stockholm. 🙂

Men/och Södra Norrland, Svealand och Götaland får alltså inte bara kalluft utan även en hel del sol (nåja, så länge den nu håller sig över horisonten).

Det här med vädret, såväl detaljer för en just din ort, som lite mer översiktligt, listor över kallast, varmast och blåsigast och inte minst ensembleprognoser för utvalda orter, det finner du på vår nya sajt vadercentralen.se.

/Martin