Archive - maj 2015

Varför ramlar inte molnen ner?

Alla har vi tittat på moln och fascinerats över dess former och utseenden. Men hur länge sedan var det som du ställde dig frågan ”Varför ramlar de inte ner?”?

Kanske du inte minns. Då har du nog varit vuxen för länge. Barn ställer bra frågor om hur världen fungerar, men vuxna tar många saker för givna, trots att de inte har några vettiga svar på de bra frågorna som barn ställer.

Så. Om molnen nu består av vatten (eller hur?), varför ramlar då inte molnen ner som vatten brukar göra?

Jovisst kan det regna eller snöa. Men alla moln blir ju inte regn. Och det är inte ens så att molnen alltid försvinner genom att de regnar eller snöar bort.

Så hur kan de stanna uppe i luften så länge utan att ramla ner? Här kommer en liten film som förklarar detta, och lite till.


Filmen kanske ger dig fler frågor du vill ha svar på? Förhoppningsvis hjälper den till att öppna sinnet lite, dels för att ställa frågor, dels för att söka svar.

Filmen är producerad av ”It’s Okay To Be Smart”. En fras vi kan skriva under på.

Men frågan är hur vi fortsätter vara smarta om vi inte ställer oss relevanta frågor. Tex ”Vad är en relevant fråga?”.

Ju mer teknologiskt avancerat samhället blir, desto mer fjärran kommer vi från de grundläggande frågorna, och svaren. Nä, det behöver inte vara en sanning och det gäller inte i alla lägen, men det ligger en del i påståendet.

Barn av idag vet hur man producerar film, men känner inte igen brännässlor. Än mindre de biokemiska reaktioner som gör en brännässla till en brännässla. Behöver man det? Det var ett exempel hämtat från verkligheten, det är inte allmängiltigt, men jag tror ni fattar galoppen. ”Det är roligare och mer givande att göra film än att veta hur en brännässla ser ut.”

Visst, men kidsen kan klicka på skärmar och använda avancerade mjukvara. Men få fattar varken tekniska bakgrunden till filmproduktion (slutare, bländare, brännvidd, brytningsindex…), historiken till foto och film (exponering av silverplåtar, framkallning, fixering…), eller programmering av de superavancerade telefoner, datorer och fildelningssystem som de använder för att göra filmen.

Måste man det?

Det kan nog vara såväl nyttigt för allmänhälsan som intellektuellt intressant att ha koll på såväl historia som fysiken runt omkring oss. Till exempel varför inte molnen ramlar ner.

Och nu kommer twisten: Det finurliga med dagens teknik är att kidsen kan lära sig fantastiskt mycket mer än vad vi föräldrar kunde när vi var små.

/Martin

Hur varmt? -Asfalten smälter i Delhi

Melting asphalt i Delhi

Stora delar av Indien plågas just nu av en intensiv värmebölja. De senaste tio dagarna har det varit mellan 40 och 50 grader och minst 1100 människor har omkommit till följd av värmeslag och uttorkning.

Det är så varmt att asfalten, bokstavligen, smälter.

Melting asphalt i DelhiBild av Sanjeev Verma, fotograf på Hindustan Times.

Problemen med värmen kommer att bestå ännu en tid. Man väntar bättre väder i och med monsunregnen som bör komma igång i eller strax efter månadsskiftet. Men det tar dels tid innan de når in till Delhi, dels blir det bara måttligt svalare och samtidigt mycket fuktigare.

Lägre temperaturer gör att ansträngningen för kroppen blir mindre. Men den ökade luftfuktigheten gör det samtidigt svårare att kyla av kroppen eftersom svettningen blir mindre effektiv när luften redan är mättad med vatten.

Sannolikt kommer betydligt fler människor att omkomma kommande dagar till följd av den fortsatta värmen.

/Martin

Pedagogisk film om hur moln bildas

Clouds form

Här följer en film om varför molnens undersida är platt. Molnen i fråga är stackmoln, eller Cumulus som de också kallas. Man kan också säga blomkålsmoln.

Men filmen beskriver också hur konvektion fungerar, varför varm fuktig luft är lättare än varm torr luft och vilka ofantligt stora mängder energi som molnen utgör.

Filmen är producerad av MinuteEarth.

/Martin

Om man skulle bygga en riktigt bra vädersajt…

WeatherWalk

Jag började designa vädersajter för mer än femton år sedan. Till en början var det mest en sammanställning av länkar. Kring sekelskiftet byggde vi SMS-tjänster tillsammans med Milliweb (sedermera Goyada). Vi försåg bland annat deltagarna på Gotland Runt med SMHI:s väderprognos i sammanfattad form innan den lästes upp i radion.

När telefonerna fick grafiska möjligheter (det fanns faktiskt innan iPhone) så byggde vi en WAP-sajt där vi presenterade radar-, satellit och prognoskartor för Skandinavien samt punktprognoser för ett antal utvalda orter. Vi fick bra support av Kurt Sillén på Ericsson (på den tiden de fortfarande byggde telefoner) och vi var mycket nära att bli pre-installed i ett par av Nokias telefoner.

WeatherWalkSkiss på vår animerade vädergubbe WeatherWalk, 2006.

2005-06 samarbetade vi med mjukvaruföretaget Ikivo för att göra ”weatherwalk”. Det var en vektoriserad streckgubbe som vandrade i en animerad stad och blev utsatt för vädret under ett dygn. Solen sken, moln drev förbi, det regnade, månen (i rätt fas) vandrade över himlen under natten… Beroende på temperatur, vindar och regn/snö så fick streckgubben olika kläder…

Sedan dess har antalet sajter, och framför allt appar, med väder formligen exploderat. Väder är ett tacksamt ämne att göra grafik av och exponera. De flesta berörs av det, det ändras flera gånger per dag (även om man vill att prognoserna skall vara lite mer stabila än så) och det är neutralt.

Inder hela den här tiden och därefter var det även mycket med klimatförändringar. Och sedan dök Yr.no upp och därefter Klart.se. Och nu finns det som sagt var en hel hög med appar som på de mest fantasifulla, eller inte, presenterar väder. Men få är riktigt bra.

Nu så sitter jag och kollegorna och funderar på om vi skulle ta och göra en riktigt bra vädersajt. Frågan är vad den skall innehålla och hur det skall presenteras.

Hur ser en bra sajt ut?Givetvis skall det vara relevanta väderprognoser. De kan presenteras som med ikoner, kartor eller grafer. Ett tidigare projekt jag hade med en forskare handlade om ”haptisk återkoppling”, dvs att överföra information till vårt känselsystem (används bland annat i simulatorer, tex för piloter eller när kirurger skall öva sig på att operera.) Men det kanske är att gå lite för långt.

Vi vill givetvis ha interaktioner med våra läsare och möjligheter att dela och informera information vid stora händelser. Sajten (för vi börjar med en sajt) skall vara snabb, relevant och informativ. Och den skall inte vara nerlusad med irrelevant, ovidkommande eller störande information.

Jag vill givetvis även ha med en koppling till klimatförändringar, men utan pekpinnar eller illusioner om ”quick fix”.

Sajten skall vara relevant, informativ och engagerande. I grunden vill vi göra världen lite tryggare och bättre förberedd på framtiden. Finns det några bra exempel, har ni andra tips på hur sajten skall se ut eller funktioner som den bör ha?

Nej, vi övar inte torrsim, vi har givetvis en lång lista på såväl information som funktioner och design. Men inget är hugget i sten och jag är mycket nyfiken på vad omvärlden har för åsikter och tankar.

/Martin

PS. Du frågar dig säkert varför det inte blev mer av länkar,wap-sidor och streckgubbar jag beskriver ovan. Jo, jag var lite naiv på den tiden, trodde att det räckte med bra innehåll och stabil teknisk plattform. Vi hade inte insett betydelsen av att kommunicera detta via ett stort skyltfönster. Något jag och kollegorna inte hade råd att köpa oss.

Det är trist, men lärorikt: Det finns massor av bra saker ”där ute”. Men det är främst det som marknadsförs som vi konsumenter använder. Ibland följs kvalitet och marknadsandelar åt, men det är inte ovanligt sämre produkter blir marknadsledande till följd av hård marknadsföring. DS.

Torkan i Kalifornien skapar konflikter

US Drought Monitor, NOAA

Medan vi njuter av vårvärmen, gnäller över att regnskurarna är blöta och kalla och funderar på när sommaren skall komma så har man fortfarande svåröverskådliga problem till följd av torkan i västra USA.

Det handlar inte längre om att gräsmattorna är bruna och att man inte kan tvätta bilen som man vill. Problemen går djupare än så. Inte nog med att det inte kommit så mycket regn och snö som det brukar, man har skapat sig ett jordbruk och en infrastruktur som kräver vatten. Vatten som nu tas från grundvattenreservoarer som därmed håller på att sina.

Stora värden och motstridiga intressen står på spel.

Before and AfterFöre och efter. Fler fantastiska bilder från CBS News.

Det handlar om en lågintensiv konflikt om vatten. Nej inte i ett fattigt land med bristande strukturer, olika etniska och religiösa grupperingar och avsaknad av demokrati. Nej vi talar om en av de rikaste delstaterna i ett av de rikaste och mäktigaste  länderna. Kalifornien/USA.

Torkan har hållit på sedan 2012 och intensifierats. Nej, det är inte första gången som delstaten har torka, men problemen är omfattande trots det. Förutom bilder på båtar som ligger ankrade i sjöar som nästan inte längre finns och kändisars osmakliga beteenden att vattna sina trädgårdar (eller smarthet att anlägga konstgräs), så är vattenbristen ett stort problem för jordbruket.

Lake McClure

Lake McClure i Kalifornien vars vattennivå sjunkit markant. Vattenresurser används främst till bevattning. Bild från KQED.

Amerikanska Nationella vädertjänsten NOAA (motsvarigheten till den ickekommersiella delen av SMHI) beskriver fyra sorters torka:

Meteorological Drought is based on the degree of dryness (rainfall deficit) and the length of the dry period.

Hydrological Drought is based on the impact of rainfall deficits on the water supply such as stream flow, reservoir and lake levels, and ground water table decline.

Agricultural Drought is based on the impacts to agriculture by factors such as rainfall deficits, soil water deficits, reduced ground water, or reservoir levels needed for irrigation.

Socioeconomic drought is based on the impact of drought conditions (meteorological, agricultural, or hydrological drought) on supply and demand of some economic goods. Socioeconomic drought occurs when the demand for an economic good exceeds supply as a result of a weather-related deficit in water supply.

Bland annat anklagas odlingar av mandel för att förvärra krisen. Det går åt mellan 3 och 4 liter vatten för att odla fram en mandel. Till historien hör även att många jordbrukare gått från att odla bomull, som även det är vattenkrävande, till att odla mandel. Mandlar betalar sig bättre.

MandelodlingMandelodling i Kalifornien. Grafik från NBC.

Så mycket som 10% av Kaliforniens vattenresurser går åt för att odla mandlar. Det är en stor andel av de ca 40% av vattnet som går till hela jordbrukssektorn. Men det är inte så enkelt som att lägga mandelodlingar i träda under tiden det är torka. Träden dör och stora investeringar går förlorade.

Jordbrukarna förstår att det inte är hållbart, men konstaterar att de bara försöker tillgodose marknadens behov samt att de gör så gott de kan med de resurser de har. Ingen är ju mer intresserade än de av att få till en långsiktigt hållbar odling. när man inte har tillgång till vatten från öppna reservoarer som tex sjöar eller floder med smältvatten, så borrar man brunnar.

Haken är att man får borra allt djupare för att nå vattnet.

Och det är inte bara ett problem för jordbrukaren, även dennes grannar blir påverkade. Den som borrar djupast får de sista dropparna. Genom att borra djup kan man komma åt mer vatten till sina odlingar, men samtidigt så finns det exempel på att brunnar avsedda för dricksvatten har sinat till följd av detta. Det är inte bara jordbrukarens investering så står på spel.

Nu höjs röster för att man inte längre skall förlita sig på att marknaden kommer att hantera frågorna på ett bra sätt och på att myndigheter måste går in och reglera marknaden mer aktivt:

”What we need is Governor Brown and the State Water Board to start managing directly. There’s no magic position on pricing. We have a certain amount that nature supplies.” (Adam Scow via KQED)

 

US Drought Monitor, NOAAKarta som visar vilka områden som har torka. Inte nog med att västra USA har D4, dvs ”Exceptional Drought”, man har haft det under lång tid vilket har påverkat såväl grundvatten som affärsverksamhet och infrastruktur. Från NOAA.

Och med det här i bakhuvudet så förstår man att det inte räcker med lite regn för att återfå vattenbalansen, bördiga jordar, gräsmattor, intäkter, fastighetsvärden och radikalt minska risker för omfattande skogsbränder och juridiska tvister.

Mycket regn på en gång löser några problem (tex risken för bränder), men skapar samtidigt nya med jordskred och föroreningar. Det behöver regna och snöa måttligt, men länge. Och man behöver tänka om i grunden hur man hanterar den en av de viktigaste resurser vi har, sötvatten.

Den närmaste tiden, sommaren 2015, ser inte så ljus ut. NOAA:s säsongsprognos som sträcker sig fram till och med augusti talar om fortsatt torka.

NOAA Seasonal Drought ForecastPrognos från NOAA över torkan i USA.

Som synes så väntar man fortsatta problem i västra USA.

/Martin

Ny jordbävning i Nepal

Bild från USGS

Ännu en jordbävning har drabbat Nepal. Det var idag kl 12.50 lokla tid (09.05 svensk tid) som en jordbävning med magnitud 7,3 inträffade 18 km sydost om Kodari, i närheten av Mount Everest eller ca 76 km från Katmandu, nära gränsen mot Kina.

Bild från USGS

 

Grafik från USGS.

Den 25 april inträffade den senaste kraftiga jordbävningen, magnitud 7,8, i Nepal. Den har hittills skördat mer än 8000 människoliv.

De första rapporterna talar om människor som i panik rusar ut från byggnader och en allmän oro för efterskalv.

/Martin

Kan man göra musik av klimatdata?

Climate data to music

Det låter som en absurd tanke, men visar sig vara genomförbart. Lyssna och titta på nedanstående video där musikstudenten Daniel Crawford från Minnesota University, tillsammans med sin geologilärare professor Scott St George, skapar musik av klimatdata.

De har tagit temperaturutvecklingen i fyra regioner och illustrerat detta med fyra stråkinstrument. Eller som Crawford säger:

“Each instrument represents a specific part of the Northern Hemisphere. The cello matches the temperature of the equatorial zone. The viola tracks the mid latitudes. The two violins separately follow temperatures in the high latitudes and in the arctic.” The pitch of each note is tuned to the average annual temperature in each region, so low notes represent cold years and high notes represent warm years.” (källa ClimateCentral).

Är idén tagen helt ur luften? Nej, det är bara olika sätt att illustrera data på. Klimatforskningen har producerat tusentals grafer, kartor och tabeller. Men data kan kommuniceras på många sätt.

”Through music, the composition bridges the divide between logic and emotion, St. George says. “We often think of the sciences and the arts as completely separate — almost like opposites, but using music to share these data is just as scientifically valid as plotting lines on a graph,” he says. “Listening to the violin climb almost the entire range of the instrument is incredibly effective at illustrating the magnitude of change — particularly in the Arctic which has warmed more than any other part of the planet.” ” (källa ClimateCentral).

Man kan se det som en variant på klimatforskares kartor (i strikt mening i detta fall bara norra halvklotet) som är färglagda i kulörer från blått till rött. Mest rött.

Men man kan även se det som ett eget sätt att illustrera vad som sker i naturen. Illustrationen blir då på en annan nivå och illustrerar dessutom vår ensidighet, färgblindhet?, för visuella illustrationer. Genom att använda musik som ett illustrativt exempel, en princip, så kan man visa att klimatförändringar inte skall tolkas så ensidigt som det i vissa sammanhang görs när man tittar på grafer över medeltemperaturen.

/Martin

Förädla veden och sälj den i Stockholm

ATL 5 maj 2015

Dricker morgonkaffet och läser i ATL att svensk skogsproduktion tappar fart. (nr 33, 5 maj, 2015). Problem? Ja, men en del av det går att lösa genom förädling och marknadsföring. Spill inte bort fina råvaror till stora kunder, sälj det dyrt till de som verkligen uppskattar produkten!

Löpet/artikeln i ATL handlar om att priserna på massaved är så låga att man passerat den brytpunkt där man får betala för att göra en förstagallring. Från att ha legat på ca 350 kronor/m3fub (kubikmeter fast ved under bark), så är priserna nu nere på 250 kronor.

ATL 5 maj 2015Med en densitet på 0,8 så blir det ett pris på ungefär 300 kr per 1000 kg ved. Eller omräknat till kilopris: 0,30 kr/kg. Det skall poängteras att detta är bruttopriset när pinnarna står ute i skogen. Är man skogsägare och vill få detta pris så måste man även betala för att få någon att hugga och transportera in veden till industrin som är köpare. (Och det är nettoavkastningen av detta som artikeln handlar om: Det blir ett nollsummespel eller till och med en utgift.)

När kaffet är slut och jag läst färdigt papperstidningarna så övergår jag till digitala media. Ser då en inbjudan om Grillmässan som går av stapeln i Kungsträdgården i Stockholm nu i helgen. Ett av inläggen på Facebooksidan är från någon som säljer ”Chunks”. Jag gör en sökning och finner att det handlar om träklossar och spån som används för rökning av fisk och kött.

Chunks björk

Förädlad skog. Skärmdump från Grillhouse.se.

Det handlar om finfördelad ved som man förpackat i påsar och satt en snygg etikett på. Du kan få allt från al och björkved till ek, körsbär eller valnöt mm. De säljs som spån, ved, chips och plattor. Priset? 70-90 kronor per kilo för de dyraste produkterna (chips och spån).

Chunks Al

Förädlad skog. Skärmdump från Americanstuff.se.

Så antingen väljer man att sälja sina träråvaror till massaindustrin för 30 öre/kg, eller så tar man sig omaket att torka och finfördela veden för att därefter sälja den för 90 kr/kg. Och det behöver inte vara valnöt, det går även bra med björk och al.

Visst, man behöver även packa den i påsar, administrera en hemsida, marknadsföra och distribuera veden på ett nytt sätt. Men om man får 300 gånger så mycket betalt, 90 kronor per kilo istället för 30 öre, så kanske det är värt mödan?

Man behöver ju framför allt inte sälja all sin ved på det här sättet. Man kan ju nöja sig med att göra chips av ett par buskar, gallrade på en eftermiddag, och ändå få in mer än man får när man anlitar en entreprenör för att gallra ett par hektar skog. 🙂

Visst, jämförelsen haltar på ett par punkter, framför allt så behöver man gallra sin skog för att den kvarvarande skogen skall utvecklas på ett bra sätt. Men min poäng kvarstår: Genom att förädla ”skräp” och leta produkter och kunder utanför de traditionella näringarna så kan man både skapa glädje, mening och god avkastning.

/Martin