Archive - juli 2013

Värme, sol och regn

Av Martin Hedberg

Vädret kommande dagar, typ över helgen, bjuder på både regn och sol. På de flesta platser blir det mer uppehåll än regn. Kanske inte sol hela tiden som det är uppehåll och mer regn om eftermiddagarna och kvällarna. Skall man ha fint väder så skall man vara upp med tuppen.

Temperaturerna blir om eftermiddagarna i allmänhet mellan 20 och 25 grader, men kan på en del platser nå upp till 30 grader.

30 grader? Då går väl redaktörerna på kvällstidningarna i spinn och skriver löpsedlar med fetstil. Men som vi har konstaterat tidigare så är det inte alla som uppskattar värme över 25 grader. Även om det finns många som också gör det. Nåväl, något som alla borde kunna enas om är att vi behöver svalka i alla fall under de timmar vi skall sova för att må bra. Därutöver finns det både folk som njuter och de som avlider (inte bara bildligt, utan på riktigt) när det är varmt.

Värmen kommer med sydvästliga vindar men/och vi får även förutsättningar för lokala regnskurar. Precis som vanligt är det först när de är mycket nära förestående som man kan göra prognoser på dess intensitet och positioner. Sannolikheten för regn är störst under eftermiddagarna.

Det kommer även att förekomma åska och den här helgen kanske vi får in några rapporter om lokala tromber.

I slutet av helgen kommer ett mer klassiskt regnområde in på bred front. Till att börja med över Västra Götaland under söndagen. Därefter, under måndagen, rör det sig vidare upp över landet.

Men först moln och en del sol och regnskurar.

/Martin

Högtryck

Av Martin Hedberg

I Götaland och Svealand har man kunnat njuta av solen många dagar den senaste tiden. Visserligen har temperaturen sjunkit en bit och i de östra landskapen klagar nog en och annan på att det varit blåsigt. Men det har i alla fall varit uppehåll. Å andra sidan börjar det bli väldigt torrt markerna: Det lilla problemet är att gräsmattor och växter torkar, det stora att det råder från stor till extremt stor brandrisk på de flesta platser i Götaland, Svealand och Gävleborg.

I Norrland har man fått desto mer regn. Det har varit lite av varanndagsväder och inte alls lika varmt som det var i inledningen av sommaren. Fronter med såväl moln som regn har dragit in på klassiskt vis över fjällkedjan och sedan vidare österut över Norrland.

Men nu växer högtrycket in även över hela Norden. Det gör att temperaturerna stiger något i södra Sverige. Men den stora skillnaden blir att det blir varmare och torrare i Norrland.

På våra väderkartor finns ett litet regnområde på onsdag över Södra Norrland. Det skall bli intressant att följa om det verkligen blir verklighet, det förefaller inte så sannolikt att det skulle bildas i högtrycket om man följer statistik och erfarenhet. Men å andra sidan så har vädermodellerna, som är dynamiska och tar hänsyn till mer än statistik, upptäckt att det finns förutsättningar för det. Nåväl, vi får se om det slutar med regn eller bara kompakta moln.

Hur som helst: Stabilare väder väntar, låt vara att det fortfarande är blåsigt över Östersjön. Och tänk på brandrisken i skog och mark!

/Martin

Kritik mot förutsägelser och väderprognoser

Av Martin Hedberg

Förutsägelse, prognos eller scenario?

När jag står på scen och talar inför folk tex om om väder- och klimatförändringar så får jag svart på vitt att man ibland förväxlar begreppen förutsägelse, prognos och scenario.

De flesta förväntar sig att vi meteorologer skall göra förutsägelser om vädret. Och det är inte att undra på: Vi talar om hur det blir i framtiden och vem som helst kan undersöka hur det blev.

Men det synsättet grundar sig i vetenskapliga landvinningar som är ett par hundra år gamla. Det fungerade inte då, men man har inte uppdaterat sig med nya kunskaper som kommit de senaste hundratalet år.

De gamla synsättet grundar sig på idén att om man bara har koll på alla detaljer så kan man beräkna hur de fungerar ihop. (Reduktionism, Descartes 1596-1650). Dvs att man kan bygga en perfekt modell av alla detaljer och snabbspola den, snabbare än verkligheten utvecklar sig.

Detta synsätt grundar sig dessutom på att vi ofta har en ”Newtonsk världsbild” eller ”deterministisk mekanik”:  Dvs att världen styrs av exakta fysikaliska och kemiska lagar: Har man bara koll på dem så kan man beräkna hur världen skall se ut i framtiden

Men det stora misstaget att ta en prognos för en förutsägelse grundar sig även på själva användandet av informationen: Du som beslutsfattare tar trots allt ett deterministiskt beslut: ”Givet att det blir solsken så åker vi till stranden”. ”Givet att vädret är si-och-så, så invaderar vi Normandie.”

I efterhand är det lätt att säga att den som gjorde förutsägelsen hade rätt eller fel (Man brukar dock lägga större vikt vid Fel än Rätt).

Men det vi meteorologer håller på med, eller i alla fall borde hålla på med (en del tar sig vatten över huvudet) är att göra prognoser, inte förutsägelser.

En prognos är en tänkbar, eller sannolik, beskrivning av framtiden. Men eftersom den ofta presenteras lika exakt som själva observationen av vädret så misstas den för att vara en förutsägelse. Detta i synnerhet nu med all fin grafik och detaljer som kommit med datorer och Internet.

Förr i världen, på Pohlmans tid och när jag utbildade mig (meteorologaspirant 1988), så presenterade vädret med betydligt bredare pensel än vi använder idag. Det var inte lika publikfriande, men vettigt eftersom det återspeglade de osäkerheter som alltid finns när vi talar om hur framtiden skall utvecklas. Mycket har blivit bättre, i synnerhet beräkningarna av prognoserna, men presentationen var i detta sammanhang bättre, eller i alla fall vettigare, förr.

Slutligen, scenarier är en samling av prognoser. Dvs ett knippe tänkbara utvecklingar av verkligheten. Med hjälp av scenarier så kan man beräkna sannolikheten för en given utveckling.

När det gäller prognoser så vill man spontant ha reda på den mest sannolika utvecklingen. Men om man tänker efter så kanske man har mer nytta av att titta på flera utvecklingar och sätta de i relation till konsekvenserna av varje scenario.

Vid en given situation kan det vara mest sannolikt att en storm blir ”medelkraftig”. Men om det trots allt finn en liten risk (säg 5% sannolikhet) att den utvecklar sig till en ”Katrina” eller ”Sandy” så kanske man i alla fall evakuerar befolkning eller vidtar andra extraordinära åtgärder.

Vår bil gick sönder i förrgår. Den startar inte när jag vrider om nyckeln, men jag kan rulla igång den. Jag beskrev felet, symptom och andra detaljer (bilmärke, modell, ålder på bilen, körda mil, historiska fel, ljud och lampor då jag försöker starta mm) för min lokala bilmekaniker. Han svarade, mycket självsäker: Du behöver köpa och montera en ny startmotor.

Jag försökte med några alternativa felkällor samt varianter som att jag skulle laga det som är fel på startmotorn eller att han skulle göra det istället för att jag gör det. Men mekanikern har gjort ett antal scenarier, han har valt den som med stört sannolikhet leder dit vi vill (fungerande bil idag) och presenterar därefter en förutsägelse. Om den inte slår in så kommer han att ta in nya fakta från mig och göra en ny förutsägelse.

Han översätter sannolikheter till deterministiska fakta. Han hjälper mig hela vägen till beslut. Det är något som man bara kan göra när vi har direkt kontakt med den som skall använda informationen

Men i och med masskommunikation (av tex väder) så uppstår problem. Prognoser är, eller borde vara, probabilistiska, dvs beskriva en sannolik utveckling. Men de presenteras som deterministiska. Det vi presenterar är dock inte en förutsägelse, det är en prognos.

Framtiden går nämligen inte att beräkna exakt.

/Martin

Väder eller klimat?

Väder eller klimat

Av Martin Hedberg 

Många frågar sig, eller missförstår, vad skillnaden mellan ”väder” och ”klimat” är.

Kortfattat kan man säga att väder är situationen vid en given tidpunkt, medan klimat är statistik på vädret över många tidpunkter och/eller platser.

På Bromma flygplats klockan 14 idag så var temperaturen var +13,1 grader och det regnade kraftig. I går vid samma tidpunkt var det +24,7 grader, det blåste 5 m/s från nordost och sikten var 40 kilometer. Detta är väder.

Tittar man på statistik för Bromma under 1961-1990 så var den genomsnittliga temperaturen (dygnets alla timmar) 16,8 grader och nederbörden under juli månad var i snitt 66,2 mm. Det är klimat.

Men antalet dagar som det var exakt 16,8 grader dygnets alla timmar och det dessutom kom 2,14 mm regn på var med mycket stor sannolikhet noll. Vädret varierar.

Väder eller klimatEftersom klimatet (i det här fallet) är statistisk i form av ett medelvärde av vädret så kommer variationer i vädret från en dag till en annan att i stor utsträckning ta ut varandra. Det var varmt igår, kallt i dag och ljummet i morgon. Vid samma datum i fjol kanske det var kallt-ljummet-varmt istället. När man gör ett medeltal av det så blir det samma värde.

Men om vi istället för ”kallt-ljummet-varmt” har ”varmt-vamt-kallt”, då har det skett en förändring av klimatet. (Denna måste dock vara varaktig, dvs vara signifikant över lång tid, vanligen trettio år, för att accepteras som en klimatförändring.)

Så vädret har alltid, och kommer även fortsättningsvis, att variera från en dag till en annan. Men dessa variationer kan vara mer än slumpmässiga. De kan röra sig i en viss riktning. Detta är svårt att urskilja när man bara tittar på vädret. Men när man sammanställer statistiken och märker att tex medelvärdet av temperaturen har förändrats, då ger detta en klimatförändring.

Och har man fått en klimatförändring så har man även fått en förändring av sannolikheter för att olika former av väder skall inträffa. Det kan vara sannolikheter för frost, värmebölja, skyfall, molnighet osv.

Och det är precis detta som har hänt: Vi har, jämfört med hur det tex var på 1960-talet, fått förändrade sannolikheter för olika former av väder. Det betyder inte att det alltid kommer att vara värmebölja. Inte heller att det aldrig kommer att vara kallt. Men sannolikheterna har förändrats.

/Martin

PS. Eftersom frågan om klimatförändringar och koldioxid snabbt kom upp i kommentarerna till denna artikel, trots att den inte handlade om det, så tar vi en blänkare om det också: Det är VARMARE idag än för trettio år sedan (0,5 grader). Och hundra år sedan (drygt 1 grad).

Varifrån kommer då skrönan om avkylning som somliga andra formligen skriker ut? Jo, ”skeptiker” och lobbyister har gjort en höna av att det blivit 0,02 grader kallare på tio år. Det tar man för intäkt för att det råder global nedkylning. Men hur ligger det till egentligen? Ta en titt på mätdata, tex från NASA.

Uppenbarligen har vi haft ”globala nedkylningar” ungefär vart tionde år. Men ”skeptikerna” missar uppenbarligen att uppvärmningen som varit mellan varje avkylning är kraftigare. Sammantaget så stiger temperaturen. Vi har variationer, som till största delen beror på solaktivitet, som har en 11-års periodicitet. Men överlagrat på dem finns en långsiktig ökning av temperaturen.

Resonemanget som förs av ”skeptikerna” är detsamma som att tro att det skall bli minusgrader följande morgon i juli bara för att temperaturen sjunker på kvällen. Eller att man håller på att svälta ihjäl bara för att man är hungrig precis innan man äter frukost. Men man måste se lite mer av helheten.

Väder är hur det är just nu.
Klimat är statistik på vädret.
Klimatförändringar är trender på skalan 30 år och längre.

Det slås många fler värmerekord nu än det slås köldrekord. Hade vi inte släppt ut så pass mycket växthusgaser samt förändrat jordens albedo så hade det varit ungefär lika många köld- som värmerekord. Det går inte att lyfta fram ett enskilt rekord (vare sig varmt eller kallt) och peka finger. Men den samlade bilden säger något. Det är det som är klimat, den samlade bilden av många enskilda händelser. DS

Högtryck och värme i helgen

Av Martin Hedberg

Så där. Det är sommar i alla fall. Ett högtryck med centrum över Storbritannien sträcker sig upp emot oss i nordost. Det stabiliserar vädret och gör att det blir soligt och varmare kommande dagar.

Det är främst i Götaland och Svealand som stabiliseringen kommer. Men även Norrland får ta del av den. Här i norr blir det dock lite mer av ”varannandagsväder”; en dag med sol och en med moln och kanske något regn.

Temperaturbilden är nu även mer normaliserad: Varmare i söder än i norr. Och i därtill finns en ost-västlig skillnad: Det är varmare i öster än i väster.

Må gott, önskar

/Martin

PS. Jag återkommer med något om skillnader och likheter mellan väder och klimat. DS.