Archive - oktober 2012

En på miljonen att det inte blir snö?

Av Martin Hedberg

I en tidigare blogg uppstod en diskussion om hur realistiskt det är att önska sig att det inte blir någon snö alls i södra Sverige. Jag lyften på hatten för varje individs frihet att önska sig vad han/hon vill, trots att sannolikheten för just det utfallet kanske är mycket litet.

En helt snöfri vinter i södra Sverige kanske är lika osannolik som att vinna högsta vinsten på lotto?

Och ändå spelar folk på lotto.
Och trots höga odds så händer det att någon enstaka vinner högsta vinsten. 😉

Tänk om det är en på miljonen att det blir en helt snöfri vinter. Statistiskt sett är det då osannolikt att vi skulle ha upplevt den tidigare: Noteringar om väder som skulle kunna verifiera en sådan situation är ju på sin höjd ett par hundra år gamla. Och ännu mer osannolikt att den skulle inträffa just i år. (Men mest tanke på hur klimatet har förändrats så är den mer sannolik i år än ett enskilt år tidigare.)

Men hur som helst så är den inte otänkbar. Och framför allt så har man ju all frihet att önska sig en så’n vinter om man vill det.

Själv vill jag ha snö. I alla fall där jag skall vara. Hur det skall vara på andra platser överlåter jag till andra att önska. 🙂

/Martin

En vanlig missuppfattning kring corioliseffekten

Av Anders Persson.

Jag fick en fråga på min senaste artikel om varma högtryck som föranledde mig att skriva en text som blev till en ny artikel. Frågan kom från ”Thomas” och lyder:

Hej Anders
Jag trodde det var ”corioliseffekten” som gjorde att vinden blåser parallellt med isobarerna? Läste din förklaring av den här tidigare. Du skriver nu att när vinden ökar så styrs den mot högre tryck. Jag skulle gärna vilja veta mer om den effekten som du säger är svår att förklara. Kan du rekommendera nån litteratur där detta beskrivs på ett begripligt sätt?

Jag svarar:

Hej Thomas

Nej, corioliseffekten gör INTE att vinden blåser parallellt med isobarerna. Det är den bild man oftast ser i meteorologiböcker, också akademiska sådana: ett luftpaket accelererar in mellan två isobarer, avlänkas till höger och löper efter en stund parallellt med isobarerna med sin ”geostrofiska” hastighet, ungefär som en väluppfostrad bilist som kör ut på en motorväg. – och det är kraftigt fel.

Det är inte bara kraftigt fel jämfört med vad som sker i verkligheten, det är också fel jämfört med de matematiska ekvationer som oftast åtföljer bilden (i de akademiska böckerna). Den riktiga förklaringen, förutom att stämma med matematiken, öppnar också portarna till att förstå olika typer av jetströmmar (både små sk. nattliga och de stora som påverkar flygtrafiken).

Hursomhelst, corioliseffekten, som framgår av min tidigare beskrivning söker driva in alla rörelse i små cirklar. Att luften för det mesta löper parallellt med isobarerna beror på att den sk. tryckgradientkraften, som pekar från högt till lågt lufttryck, m o t s ä t t e r sig detta. Slutresultatet, om man nu kan tala om ett sådant, beror alltså på två kombinerade och motsatta effekter: en ostadig balans mellan tryckgradientkraften som alltid pekar mot lägre tryck och corioliskraften som (på N.H.) alltid pekar åt höger, i d e t t a fall mot högre tryck.

Bild 1. Typisk illustration i en meteorologibok: en luftpartikel rör sig in i ett konstant tryckfält accelererad av tryckgradientkraften och avlänkad (till höger på N.H.) av corioliskraften. När balans råder mellan de båda krafterna strömmar vinden, som nu antagit sitt s.k. ”geostrofiska” värde Vg) parallellt med isobarerna. Högra halvan av bilden är helt korrekt, den vänstra halvan enligt författarens mening, kraftigt fel eftersom den både strider mot vad matematiken säger, vad som sker i naturen samt, icke minst, blockerar möjligheterna att förstå andra atmosfäriska system som t.ex. jetströmmar.

Poängen i min artikel om varma högtryck var att om luft med ökande vindstyrka anländer till ett område, t.ex. nedströms från ett tillväxande lågtryck, där tryckgradientkraften är lite svag, kommer corioliseffekten att ha övertaget och driva vinden, och därmed en massa luft, från lågt till högt lufttryck och därvid förstärka högtrycket.

Du kommer inte att hitta någon bok i dynamisk meteorologi som beskriver detta. Som jag skrev i en tidigare blogg är dynamiska meteorologer goda matematiker med ofta eländiga fysiker. För dem räcker det att den matematiska härledningen är korrekt; av oförstånd, okunnighet eller ren bekvämlighet kastar de sedan ur sig någon ”lättbegriplig” förklaring som ofta strider mot deras egen matematik.

Jag återkommer i en senare artikel till vad som egentligen händer samt hur den korrekta beskrivningen hjälper oss förstå andra fenomen.

/Anders

Inte mer dricks när solen skiner

Av Martin Hedberg

Vi har ju tidigare resonerat i vilka termer som vi människor påverkar klimat och väder. Men hur är det med det omvända? I vilken utsträckning påverkas vi av vädret?

Och då menar jag inte bara det uppenbara att vi blir blöta om vi är ute när det regnar eller att vi blir kalla på vintern, solbrända i solen eller ramlar omkull om det blåser kraftigt. Nej jag tänker på humöret och hur det i sin tur påverkar våra beslut och hur vi agerar gentemot vår omgivning.

Två forskare, Sean Masaki Flynn och Adam Eric Greenberg, undersökte detta och skrev en rapport som publicerades i Journal of Applied Social Psychology: ”Does weather actually affect tipping? an empirical analysis of time series data.”

I början av sin rapport skriver de att: ”Loewenstein (1996) argued that visceral factors—including sex drive, hunger, pain, and mood—affect human choice and, thus, economic activity. For instance, extreme thirst would cause impulsively higher demands for water, which could result in an increase in the price of water. For this reason, it seems plausible to assume that weather, vis-à-vis mood, affects behavior, including economic behavior.”

Sedan testar de sin tes på i vilken utsträckning folk betalar dricks i samband med restaurangbesök. Men det kanske inte är riktigt jämförbart med hur villig man är att betala en stor summa pengar för vatten om man är törstig? Hur som helst så skulle det, trots den haltande jämförelsen, kunna finnas ett samband. (Själv skulle jag låta bli att ge drick om jag tvingas gå törstig från en restaurang, men det har ju i så fall inget med vädret att göra.)

De konstaterar vidare att det är klarlagt att det finns en korrelation mellan väder och: självmord, brott och avkastning på eget kapital (ROI). De två första kan jag tänka mig, men den sista undrar jag framför allt hur man undersöker: Vädret växlar ju rätt så mycket, typ från en dag till en annan. Men ett företags avkastning på eget kapital snarare beräknas på längre tidsskalor.

Nåväl, man konstaterar även att restaurangbesökarens sinnesstämning påverkar hur mycket dricks han/hon ger. Vidare att andra undersökningar visat att servitören får mer dricks om han/hon är trevlig, om han/hon vidrör besökaren och/eller nämner denne vid namn.

Men, frågar man sig, kan vädret påverka besökarens sinnesstämning i en sådan utsträckning att det i sin tur påverkar hur mycket dricks man ger?

Man testar på en restaurang under två år där man för statistik över dricks som betalas med kreditkort. Man testar mot solsken/moln, temperatur, daggpunkt, luftfuktighet, lufttryck, sikt, nederbörd och vind.

Det man finner är att vädret inte påverkar hur mycket dricks som lämnas. Däremot ser man att gästerna ger lite bättre dricks på onsdagar och fredagar, men det har som bekant inte med vädret att göra.

Så, om man jobbar inom restaurangnäringen så behöver man inte förvänta sig bättre eller sämre dricks beroende på om det regnar, är solsken, varmt eller kallt.

Visst påverkas vårt humör av vädret, men uppenbarligen inte så att man ger bort mer pengar än vad den service man fått föranleder, bara för att solen skiner. Däremot gissar jag att vädret påverkar antalet gäster som besöker restaurangen. Samt att det kan vara bra att kolla vädret om man skall hålla en eventuell uteservering öppen. Jag tror även att öl samt glass säljer bättre när det är varmt ute, medan varm mat säljer bättre när det är kallt.

Vädret påverkar våra behov och vårt beteende, men vi blir tydligen inte mer givmilda på restaurangen bara för att solen skiner.

 /Martin

PS. Jag har frusit i en för tunn sovsäck en höst i Lapplandsfjällen. Där och då var jag villig att betala väldigt mycket för en bättre sovsäck. Men det handlade mer om att vädret skapade ett fysiskt obehag än en speciell sinnesstämning. DS.