#2 Webbinarie om tvivel, scenarier och metan. Och extremt väder

På fredag 31 juli sänder jag det andra webbinariet i serien Allt om väder. Det går live över plattformen Crowdcast. (Det är som Zoom, Skype och YouTube tillsammans, men utvecklat för att göra webbinarier).

I veckans avsnitt tar vi en titt på hur man använt tvivel för att samhällsförändringar ska gå långsamt. Vi resonerar om skillnaden mellan scenarier och prognoser och vi ställer oss frågan om varför man nästan bara talar om koldioxid som hotfull växthusgas.

Vi gör en utblick över extremväder runt om jorden. Det har rasat bränder i Portugal och har gått ett halvår sedan de enorma bränderna i Australien. Hotar skyfall och översvämningarna dammar att brista i Kina? Och blir det ett omslag i det kyliga sommarvädret här hemma?

Boka din plats via https://www.crowdcast.io/e/allt-om-vaeder/2. Du behöver inte ladda ner någon programvara utan det går att följa via din vanliga browser. Du kan ställa frågor live och kommentera det som sänds. Det gå också att gå tillbaka och titta på webbinariet i efterhand.

/Martin

3 tankar på “#2 Webbinarie om tvivel, scenarier och metan. Och extremt väder”

  1. Jag försöker samanfatta det jag hörde om metan, att det är ca 2 ppm i luften vilket motsvarar 60 CO2 ekvivalenter. Sen har jag även noterat att det utgör 10 procent av växthusgaserna, vilket verka stämma. Men om vi blickar framåt så har jag en oro för att det frigörs stora mängder metan från ishavet och permafrosten. Har sett en uppskattning om dramatiska utsläpp som jag ska försöka tolka. Vore intressant med mer information om metanprognoser. Sen har jag sett andra siffro på metangasens betydelse då det kan påverka andra molekyler som reflekterar bort solstrålningen, så i det korta pektivet kan utläckande metan ge en effekt på ca 80 CO2 ekvivalenter. Vet du något mer om detta efter som du sa 30 CO2 ekvivalenter.

    Svara
  2. Hej igen, nu har jag hittat en kurva som visar att metan har 150 gwp, i det riktigt korta perspektivet samt att redan idag så har metanen större betydelse än vad som jag tidigare känt till, men det borde gå att räkna baklänges på, men som du tidigare sagt så hamnar mesta värmen i havet, ska se om jag kan få över kurvan till dig via e post för en kommentar. Övrig komentar är att det vore intressant med uppföljning, av föregående avsnitt, brinner det lika mycket i sibirien, samt är det fortsatt översvämning i kina.

    Svara

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: