Av John Pohlman
Vår existens här på jorden har i alla tider fascinerat människan. Redan i de civiliserade samhällena för flera tusen år sedan var man fängslad över de krafter som frigjordes när vädrets makter demonstrerade sin styrka.
Dåtidens lärde försökte också förstå de processer som verkade i det lufthav som omger oss, atmosfären. Detta intresse kan man spåra i de första kultursamhällena i vår världsdel kring floddalarna vid Nilen, Eufrat och Tigris, alltså nuvarande Egypten och Irak.
I forna tider var det naturligt att anknyta väderföreteelserna i atmosfären med gudalära och vidskepelse.
När det grekiska samhället tog form skapades en högtstående kultur. Det var i denna som man började behandla vädret som en särskild kunskapsgren. Resultatet blev verket ”Meteorologica” på 300-talet f kr av filosofen Aristoteles, en lärjunge till Platon. Verket som bestod av fyra böcker blev sedan vägledande för vetskapen om atmosfären under mer än tusen år fram i tiden.
På 1500-1600-talen gjordes revolutionerande upptäckter och uppfinningar som gjorde att intresset för olika vetenskapsgrenar fick en ny start. Den polske astronomen Nikolaus Kopernikus förändrade den rådande världsbilden om förhållandet mellan solen och planeterna och den tyske vetenskapsmannen Johannes Kepler uppställde lagar om planeternas rörelser.
Många andra stora män verkade inom olika områden, Leonardo da Vinci, Isaac Newton, Charles Darwin, Galileo Galilei för att nämna några. Även Sverige hade flera framstående män framförallt under upplysningstiden under 1700-talet, till exempel Anders Celsius och Carl von Linné.
Intresset för vädret fick också under de här århundradena ett markant uppsving. Bondepraktikan utkom och utvidgades i ständigt nya upplagor. Meteorologiska instrument som barometern och termometern konstruerades och man kunde systematiskt börja med direkta väderobservationer.
Nu ville man också lösa problemet med den gåtfulla atmosfären, dess sammansättning, betydelse och funktion. På 1800-talet kom också de första teorierna om det som vi nu kallar växthuseffekten. Fortsättning följer i senare blogg.
/John
Glaciärernas avsmältning påskyndas?