Tag - Väder

Analys av prognoser och extremväder.

Och nu blir det kallare…

Snart kommer värmen åter. Men först blir det kallare ett par dagar.

Det är lågtryck över Finland/västra Ryssland som gör att svalare luft sveper ner över Skandinavien. Situationen är likartad idag, torsdag och fredag.

I samband med det faller det även ur ett par snöflingor. Men nej, de ligger inte kvar så länge.

Efterhand, till helgen, så återkommer vårvärmen.

/Martin Hedberg

Sommarvädret

Vid den här tiden på året dyker det alltid upp samma fråga: Hur blir sommarvädret? Och i år är det inget undantag. Jag har själv fått frågan några gånger redan och den har också förekommit som kommentar här i bloggen.

Varje år blir också svaret detsamma. Man kan inte göra väderprognoser så långt fram i tiden. Frågan är om man över huvudtaget skall kunna göra det någonsin. När man förklarat detta kommer nästan alltid nästa fråga: Vad tror du? Och den frågan är lika omöjlig att besvara som den första.

Men vad säger statistiken? Det brukar bli den sista frågan. Med statistik kan man bara säga helt generellt om det typiska sommarvädret. Statistiken ger också medelvärden för till exempel en trettioårsperiod. Men det ger ingenting om den kommande sommaren. Det är bara att vänta och se.

Hälsningar John

Kan vulkanen påverka vädret?

Det är allmänt känt att vulkaner kan påverka klimatet, men hur är det med vädret? Och hur är det med väderprognoserna?

Svaret är: Ja, vulkaner påverkar vädret. Det är uppenbart att partiklarna i ask-plymen skymmer solljuset och därmed verkar som moln. Men partiklarna kan även fungera som ”kondensationskärnor” för vanliga molndroppar.

Moln är som bekant många små vattendroppar. De skapas genom att vattenånga i luften kondenserar till små droppar/kristaller. Molndropparna är antingen fasta (iskristaller) eller flytande. Det bildas inte automatiskt iskristaller bara för att det är kallare än 0 grader. (Man har konstaterat molndroppar i flytande form ner till 40 minusgrader!)

För att det skall bildas molndroppar så behöver vattenångan något att kondensera på, det räcker inte med 100% luftfuktighet. Dessa så kallade kondensationskärnor kan utgöras av salt, pollen, befintliga vattendroppar/kristaller, finkornig sand, luftföroreningar, aska eller andra små partiklar.

Partiklarna måste sväva i luften tillräckligt länge. Det kan ske genom turbulens, termik, hävning eller att de släpps ut på hög höjd och får falla ner genom luften. Det senare sker t.ex. med vulkanisk aska och avgaser från flygtrafik. (Kondensationsstrimmorna, så kallade k-strimmor, från flygplan är till största delen vattenånga från förbränningen av flygbränsle, men de kan även skapa moln genom att de agerar som kondensationskärnor.)

Så, den vulkaniska askan kan även komma att fungera som kondensationskärnor och därmed påverka vädret. Vidare så skymmer askan underliggande moln och mark, vilket i sin tur påverkar jordens albedo vilket i sin tur påverkar strålningsbalansen i atmosfären.

Vädermodeller, som ju är metoden som används för att göra väderprognoser, har som initialdata information om lufttryck, moln, temperaturer mm. Därefter tillämpas fysikaliska samband, t.ex. hur mycket energi som frigörs när vatten kondenserar, hur stabiliteten påverkas när luften hävs över fjällen… i datormodellerna. Om naturen nu, genom vulkanen, skapar mer moln än vad som vore fallet utan vulkanen så påverkar detta vädret, men inte vädermodellerna i samma utsträckning.

Sannolikheten ökar något för att modellerna skall räkna lite mer fel när vi nu har en aktiv vulkan i verkligheten som inte finns parametriserad i modellerna. Å andra sidan kompenseras modellerna något av att satellitbilder och andra observationer ”matar in” information om att den vulkaniska askan existerar. Men helt med på spåret blir inte modellerna eftersom vulkanen inte finns med som källa i modellerna.

Som väl är så är kraftiga vulkaner relativt ovanligt. Men om det var vanligare så skulle det förmodligen kunna parametriseras in i vädermodellerna. Det vore intressant att forska i ämnet.

Så, vad är det jag säger? Kan man inte lita på prognoserna från och med i onsdags? Är det här någon form av ursäkt eller brasklapp?
Nej, det är en filosofisk betraktelse över ett problem. (En väderprognos är inte en exakt beskrivning av framtida väder. Det är en beskrivning av en eller flera sannolika vädersituationer.)

Och de stora problemen kring vulkanen är (nog) två: Lokalmiljön på Island (infrastruktur, jordbruk mm) samt flygtrafiken i Europa. Och det bevakar övriga media.

Trevlig helg,
/Martin Hedberg

Regn i öster och högtryck från väster

Idag lördag är det molnigt och regnar på många platser längs med Norrlandskusten, i östra Svealand och i östra Götaland.

Ett högtryck har etablerat sig över Sydnorge och växer så sakteliga in över Sverige. Det kommer först in över Norrland och arbetar sig under natten mot söndagen söderut över landet.

I takt med att molntäcket lättar i söder under söndagen, så blir det mer moln i norr.

Vi har helt enkelt ett ombytligt väder i helgen. Det är både moln och regn i högtrycket.
Våren är här, men utan att bjuda på entydigt vackert väder.

Det blir en del sol och värme, men också moln, regn (snö i Lapplandsfjällen) och frost.

Jag försöker hitta ord att beskriva vad det är som sker med vädret under helgen. Men det är knepigt att sammanfatta utan att gå in för mycket i detaljer.

Ha en trevlig helg och passa på att vara ute när det passar.

/Martin Hedberg

Högtryck till helgen

Högtryck till helgen. Och med det kommer vårtemperaturer till hela landet. Nåväl, dagtid i alla fall.

En del boende i längs Norrlandskusten, i östra Svealand och i östra Götaland kommer säkert att notera att det brukar vara soligare i högtryck och därmed kunde varit varmare. -Saken är den att det dröjer kvar en del moln här. Men till söndagen förväntas högtrycket ge klart eller nästan klart väder på de flesta platser.

Klart väder nattetid betyder stor utstrålning och möjligen att det därmed mildas dimma, främst tidigt på söndagen. Den skall dock lätta med solens hjälp -som nu står för en väsentlig instrålning dagtid.

Trevlig helg!

/Martin Hedberg

Våren 5

Efter vårdagjämningen gjorde våren stora framsteg i söder och vid månadsskiftet hade den därmed hunnit ifatt den normala tidtabellen.

Nu drar den vidare upp över södra Norrland. I söder dyker allt fler vårtecken upp och häromdagen såg jag en flock sädesärlor på Österlen i Skåne.

I norr stretar kung Bore fortfarande emot och där dröjer det ytterligare en tid innan våren tar över.

Vem är förresten den bevingade kung Bore?

/John

Påskväder – de senaste åren

Av John Pohlman

Nu stundar påsken och många kanske har minnen från just vädret under gångna påskhelger.

Låt mig påminna om de föregående tre årens påskväder. De har varit mycket olika. Påsken är ju en rörlig helg. Tidsmässigt kan den inträffa under fem veckor från vårdagjämningen 20 eller 21 mars till senare delen av april.

Förra året gav en högtrycksrygg varmt och soligt väder i större delen av landet fram till och med påskdagen den 12 april. På annandagen drog en kallfront ner med lite regn i sydligaste Norrland, Dalarna och Värmland.

Året innan var det däremot helt andra förhållanden. Påsken inföll då precis efter vårdagjämningen och det var kallt i hela landet. I Norrland var det mest klart med soliga dagar men rejält kallt nattetid. Nikkaluokta i Lapplandsfjällen hade 41 minusgrader natten till påskdagen. I söder fick stora delar av Götaland snöoväder både på långfredagen och påskaftonen. På en del håll kom upp till 20-30 cm snö. Under annandagen den 24 mars kom ett nytt snöfallsområde söderifrån och spred sig upp över Götaland och Svealand.

År 2007 var det fjällen som drabbades av ett mycket häftigt snöoväder alldeles i påskens inledning. Storm och orkanvindar medförde att flera fjällvägar fick stängas. Ovädret höll i sig till och med skärtorsdagen den 5 april. I södra Sverige passerade ett nederbördsområde i slutet av helgen och på en del håll fick man ett snötäcke. Bland annat hade Norrköping 5 cm på annandagens morgon.

/John

När blir/blev det vår?

Martin säger:

Det har väl inte undgått någon i Götaland eller Svealand att våren tycks vara här. Är den då sen, tidig eller i fas med vad den brukar vara?

Med den kalla och snörika vintern i färskt minne så är det nog många som skulle svara att våren är sen. Är den det och i så fall hur mycket?

Svaret är omkring en vecka senare än normalt. Fast i Lund var den precis enligt tidtabellen den 25 februari.

Våren definieras, som vi talat om tidigare, genom att det skall vara en dygnsmedeltemperatur som under sju dagar varit över noll grader. (Om den är över tio grader så är det sommar). Det säger sig självt att man inte får driva definitionen hur långt som helst. Den upplevda gränsen mellan vinter och vår är inte huggen i sten. Snön kan smälta och knopparna slå ut även om det, enligt definitionen, fortfarande är vinter.

Våren kan inte heller, enligt definitionen, ske före 15 februari. Detta även om det före detta datum skulle vara en högre dygnsmedeltemperatur än noll sju dagar i sträck. (Det krävs en temperatur under noll grader, sju dagar i sträck, för att det skall bli vinter efter hösten. Detta gör att våren kan komma direkt på hösten, men först den 15 februari).

Man kan också fråga sig om det blir vår dag ett eller dag åtta? Det är en sak att det krävs sju dagar med minst noll grader för att man skall kunna säga att ”nu är det vår”, men vilken av dagarna blev det vår? Eftersom man inte alltid kan vara säker på att prognoserna blir exakt rätt på decimalen så är det bara är i efterhand man kan konstatera säkert när det blev vår. Lite krystat, men så blir det om man följer definitionen.

Man kan däremot konstatera att det är ”vårtemperaturer” även om alla sju dagarna inte passerat ännu.

Vi bor i ett land som sträcker sig över stort avstånd i nord-sydlig riktning och dessutom har såväl lågland, kust, skog och fjäll (mm). Det gör att man varken kan förvänta sig ett datum då årstiderna växlar, eller att våren skall vara lika sen/tidig i hela landet. Det kan mycket väl bli så att våren var sen i Halland, blir tidig i Bergslagen och normal i Lappland.

Jag vill i detta sammanhang be om ursäkt för alla programledare som i TV (såväl SVT som TV4) så gärna vill poängtera att ”äntligen har våren kommit”, bara för att snön smält bort utanför TV-husen i Stockholm. Det kan hända att en och annan meteorolog faller i samma fälla, men lyckligtvis är det sällan.

Hur som helst så är det vår i södra Götaland och vårtemperaturer i hela Götaland och stora delar av Svealand. Det är tänkbart att våren redan nått så långt norrut som till Dalarna. Men det vet vi (enligt definitionen) inte förrän om en vecka. Men känslan kan man ta ut i förskott 🙂

Och det töar. Främst i Götaland. SMHI varnar för höga flöden (klass 1, den lägsta nivån av varning) i små vattendrag i delar av Götaland och södra Svealand. Man varnar även för 1-2 dm nysnö i Norrlands inland och kustland. Detaljerna ser ni genom att klicka på ”Varningar” för Klart’s förstasida.

/Martin Hedberg

Våren 4

Det har gått trögt med vårens framryckning i söder. Åtminstone om man avser den meteorologiska våren, det vill säga sju dagar i följd då dygnets medeltemperatur är över noll.

I slutet av februari inträffade detta programenligt i sydligaste Skåne men sedan har det gått i baklås. Lite avancemang har det trots allt blivit i södra och västra Götaland under mars men vintern håller envist emot och för närvarande är våren en aning försenad. Den borde vid det här laget kommit upp mot södra Svealand. Men under den närmaste tiden ser det lovande ut för en vårattack upp över Götaland och Svealand.

Föregående blogg om fenologi har gett en del kommentarer. Till Lasse kan jag säga att vägledningen för fåglarnas ankomst efter vintern är dels ljuset och dels de meteorologiska förhållandena bland annat dygnsmedeltemperaturen. För sädesärlan brukar ankomstdatum ligga under första veckan i april i Götaland, andra veckan i Svealand och tredje veckan i södra Norrland.

/John

Varken vinter eller vår?

Regn och snö i söder idag, varmare men fortfarande molnigt. Norra halvan av landet har fortfarande vinter med dagsmeja.

Vintern ger sig inte. Idag rör sig fronter österut över landets södra halva. De följs av en högtrycksrygg, men det ser ut att bli mer moln än vad som vanligen följer med dem.

I norra halvan av Sverige är det som bekant fortfarande vinter. Men med solens hjälp får vi till någon eller ett par plusgrader på dagen.

Nåväl. Det blir ljusare för var dag som går, både på morgonen och om kvällen. Jag kan ta antingen vinter eller vår, men jag vill absolut inte byta bort ljuset.

/Martin Hedberg