Tag - Statistik

Väderstatistik, ”månadens väder” mm

Ideala klimatet? Del 2

Av John Pohlman

Om man söker ett ställe med lagom varmt året runt, en hel del sol, inga förödande oväder och inte allför lång flygresa från Sverige är det svårt att överträffa Kanarieöarna. Därför är det naturligt att ögruppen mitt i Atlanten blivit ett av våra mest populära semestermål och till och med hemvist för många svenskar. Man har ett jämnt klimat med behaglig värme hela året. Det skiljer bara 6 grader i medeltemperatur mellan den varmaste månaden juli på 23 grader och den svalaste januari på 18. Samma intervall gäller för vattentemperaturen. Även under den varmaste perioden i juli och augusti ligger dagstemperaturen vid kusten på omkring 30 grader. Mycket sällan blir det över 35, som annars är vanligt på dessa sydliga breddgrader.

Det är havsinflytandet som dämpar hettan genom den ”kalla” Kanarieströmmen som flyter söderut längs den nordafrikanska kusten och för in svalkande luft med den nordostliga passadvinden. Fuktigheten är inte heller allt för besvärande utan ligger i allmänhet vid kusterna på 60-70 %. Nattemperaturen ligger omkring 20 grader. Från maj till en bit in i oktober är det övervägande soligt. Endast undantagsvis kan det bli enstaka dagar med moln och kanske någon skur, främst i inlandet. Däremot kan man råka ut för att det tillfälligt blåser upp till friska eller hårda ostvindar som också för med sig stoftrik ökenluft från Sahara. Denna typ av sandstorm kallas Calima och inträffar någon eller några gånger under året. Från slutet av oktober börjar vädret bli mer växlingsrikt och lite svalare.

Mer om detta i nästa blogg.

/John

Sommaren 2010

Av John Pohlman

Här är en kort tillbakablick för den gångna sommaren. Totalt sett blev den 1 á 2 grader varmare än normalt. Överskotten i juli och augusti övervägde den svala juni.

Mest anmärkningsvärt var den tre veckor långa värmeböljan i juli i sydöstra Sverige med lokala värmerekord på över 100 år. Ett par kortvariga perioder med högsommarvärme förekom också i framför allt södra Sverige i början och slutet av juni.

Annars var sommaren i övrigt allmänt ostadig. Regnväder och skurar, ofta kraftiga och med åska, dominerade och nästan hela landet fick mer nederbörd än normalt.

Varmast: Målilla (Småland) med 35,0 grader den 11 juli.

Kallast: Tarfala (Lappland) med -5,1 grader den 1 juni och Börtnan (Jämtland) med -4,9 grader den 7 juni.

Blötast: Beddingestrand (Skåne) med 123 mm på 6 timmar den 17 augusti och Emmaboda (Småland) med 113 mm den 24 juli.

Blåsigast: Väderöarna (Bohuslän) med 25 m/s i medelvind den 24 augusti.

Nämnas skall också att det sattes absolut värmerekord i Finland den 29 juli då Joensuu i Karelen noterade 37,2 grader. Det gamla rekordet hade Åbo med 35,9 grader från den 9 juli 1914.

I den intensiva hettan under sommaren i östra Europa sattes också nya värmerekord. Moskva hade den 29 juli sin varmaste dag sedan mätningarna började 1879 med 38,2 grader. Vidare noterade Gomel i Vitryssland 38,9 grader och Luhansk i Ukraina 42,0 grader.

/John

Augustivädret 2010

Av John Pohlman

Det ostadiga vädret som följde under senare delen av juli efter den intensiva värmeböljan fortsatte in i augusti. Månaden blev mycket blöt i södra hälften av landet med upp till dubbelt så mycket regn som normalt.

De första tre veckorna avlöste regnvädren varandra i Götaland och Svealand och framför allt i samband med åska kom stora mängder. Lekvattnet i norra Värmland fick 102 mm den 13 augusti och den 17 kom 133 mm i Beddingestrand i södra Skåne, vilket blev sommarens största dygnsnederbörd. I Lund föll 44 mm på kort tid den 6 augusti och i Malmö 66 mm på kvällen den 14.

Norra delen av landet fick däremot mindre regn än normalt och hade också en hel del soliga perioder. Under första hälften av månaden var det också hyggligt varmt i Norrland men sedan blev det svalare och nattetid kröp temperaturen lokalt under noll grader.

Trots det ostadiga vädret i södra Sverige var det rätt varmt. Månadens högsta temperatur hade Arlanda med 31 grader den 14 augusti. Södra Sverige fick upp till ett par grader varmare än normalt och i norra Sverige blev månadsmedeltemperaturen något över den normala.

Under månaden presenterade sig också årets första höststorm. Den slog till mot västkusten där Väderöarna i norra Bohuslän hade 25 m/s i medelvind den 24. Dagen efter hade man byvindar på över 20 m/s i Skåne och Halland. Just dagarna omkring den 25 då Lovisa har namnsdag förknippar man i Roslagen med den första höststormen i de östra farvattnen som jag skrivet om i en tidigare blogg.

I år kom också en storm programenligt men inte i öster utan i väster. Efter stormen blev det svalt väder även i södra Sverige men de sista dagarna började vädret stabiliseras och själv fick jag njuta av en veckas vackra härliga höstdagar i början av september.

/John

Julivädret i Sverige

Av John Pohlman

Den ihållande värmeböljan under de första tre veckorna i sydöstra Sverige satte en del spår i rekordtabellerna. Månadens medeltemperatur blev allmänt 3-4 grader över det normala i södra och östra Götaland samt östra Svealand.

Man behöver dock inte gå tillbaka längre än till 2006 för att hitta en varmare julimånad i södra Sverige. Även 1994 var på många håll varmare än årets juli. Men sedan får man gå nästan hundra år tillbaka för att hitta en liknande varm högsommarmånad som årets.

Värmen kulminerade den 10-11 med värmerekord på flera platser, bland annat på väderstationer med långa mätserier. Lund hade sin varmaste dag sedan mätningarna började 1756 med 34,3 grader.

Andra observationsplatser med startår i mitten på 1800-talet som tangerade eller fick nya rekord var Visby med 33,7 grader, Jönköping 33,4, Örebro 33,3 och Gotska Sandön 33,6. De tidigare rekorden var från 1941. Maxtemperaturer på över 34 grader noterades förutom i Lund även i Målilla, Hästveda och i min egen termometerbur på Kivik.

I norra Sverige slog inte värmeböljan igenom och månadstemperaturen blev bara 1-2 grader varmare än normalt. Här hade man sin varmaste julimånad 2003 med 3-4 grader över det normala i mellersta och nordligaste Norrland. I södra Norrland är rekordåret 1994.

Andra hälften av månaden blev mycket blöt. Stora regnmängder kom antingen i samband med kraftiga skurar och åskväder eller också omfattande regnområden. På flera håll föll 50-70 mm och lokalt upp till 100 mm. I dess spår följde översvämningar och ett av ovädren orsakade strömavbrott för hela Gotland.

/John

Julivärme

Av John Pohlman

Om juli 2010 skall få en topplacering i de meteorologiska rekordtabellerna efter månadens rejäla värmebölja får vi avvakta några veckor tills SMHI gjort sammanfattningen av högsommarmånaden.

Men låt oss titta på vad vi kan jämföra med under 1900-talets varmaste julimånader. Det är framför allt fyra år som utmärker sig för olika delar av landet, 1901, 1914, 1927 och 1994.

Andra år för lokala områden är 1925, 1941 och 1973 (källa SMHI faktablad nr 34 november 2007).

För västra Svealand och de inre delarna av södra och mellersta Norrland står år 1901 i särklass som förra århundradets varmaste julimånad. Karlstad noterade då landets högsta månadsmedeltemperatur på 21,9 grader. Den 10:e hade Östersund/Frösön sin allra varmaste julidag med 33,0 grader.

Går vi sedan fram till år 1914 hittar vi den varmaste juli på Gotland och större delen av östra Svealand. I Västerås blev medeltemperaturen 21,7 grader, i Uppsala 21,4 och i Visby 21,0.

Även för norra Norrlands del ligger julis toppvärme långt tillbaka i tiden nämligen år 1927. Jokkmokk hade då medeltemperaturen 18,5 grader och Karesuando hade den 9 sin allra varmaste julidag med 32,5 grader.

Men för nästan hela Götaland och Sörmlandskusten upp till Stockholm samt Gästrikland och Hälsingland ligger år 1994 i topp. Stockholm hade medeltemperaturen 21,5 grader, Göteborg 21,2 och Gävle 19,9.

Den 26-27 hade Kalmar 35,2 grader, Norrköping och Halmstad 33,9 och Göteborg 33,8.

Under 2000-talet har vi sedan haft två somrar med nya lokala julirekord, längst i norr år 2003 och längst i söder år 2006. Återkommer om dessa rekord i en följande blogg.

/John

Midsommarstatistik

John säger: En snabb tillbakablick på de senaste tio midsomrarna är ingen direkt positiv läsning. Många midsommarhelger har dominerats av ostadigt och ibland också kyligt väder med regn eller regnskurar som saboterat midsommarfirandet. Här är några korta glimtar.

År 2009: Ostadigt med regn- och åskskurar över södra och mellersta Sverige. Längst i norr rätt soligt.

År 2008: Miserabelt. Ett regnområde berörde norra Sverige med talrika åskväder. Regnskurar i södra Sverige.

År 2007: Riktig rotblöta i nästan hela Götaland och större delen av Svealand. Hyggligt väder i Norrland, soligast vid kusten och längst i norr.

År 2006: Regnskurar i större delen av landet med åska i framförallt Värmland och norra Norrland. På midsommardagen rätt soligt i södra Sverige.

År 2005: Vacker och varm midsommarafton i södra och mellersta Sverige. Högsommarvärme på flera håll. Norra Norrland hade kyligt och regnigt. Midsommardagen fick hela landet kyligt och ostadigt.

År 2004: Allmänt ostadigt. Regn eller regn- och åskskurar och kyligt på många håll. Rätt hyggligt dock på midsommarafton i östra Svealand och längs Norrlandskusten. Stabilisering i norr under helgens lopp.

År 2003: Kyligt och regnigt på midsommarafton i praktiskt taget hela landet. Stora regnmängder i landets mellersta delar. Sedan bättre väder under helgens fortsättning.

År 2002: Ostadigt hela midsommarhelgen. Regnskurar och åskväder på många håll med lokalt stora regnmängder.

År 2001: Hyggligt midsommarväder. Framförallt på midsommardagen med allmänt 20-25 grader i hela landet.

År 2000: Mycket blandad kompott. Allmänt ostadigt liksom hela junimånaden och för övrigt hela den sommaren. Men på en del håll höll sig skurarna borta under midsommarhelgen.

Bästa vädret midsommarafton tycks södra Sverige haft år 2005 och i norra Sverige år 2007. Ett plus också för midsommardagen år 2001.

/John

Påskväder – de senaste åren

Av John Pohlman

Nu stundar påsken och många kanske har minnen från just vädret under gångna påskhelger.

Låt mig påminna om de föregående tre årens påskväder. De har varit mycket olika. Påsken är ju en rörlig helg. Tidsmässigt kan den inträffa under fem veckor från vårdagjämningen 20 eller 21 mars till senare delen av april.

Förra året gav en högtrycksrygg varmt och soligt väder i större delen av landet fram till och med påskdagen den 12 april. På annandagen drog en kallfront ner med lite regn i sydligaste Norrland, Dalarna och Värmland.

Året innan var det däremot helt andra förhållanden. Påsken inföll då precis efter vårdagjämningen och det var kallt i hela landet. I Norrland var det mest klart med soliga dagar men rejält kallt nattetid. Nikkaluokta i Lapplandsfjällen hade 41 minusgrader natten till påskdagen. I söder fick stora delar av Götaland snöoväder både på långfredagen och påskaftonen. På en del håll kom upp till 20-30 cm snö. Under annandagen den 24 mars kom ett nytt snöfallsområde söderifrån och spred sig upp över Götaland och Svealand.

År 2007 var det fjällen som drabbades av ett mycket häftigt snöoväder alldeles i påskens inledning. Storm och orkanvindar medförde att flera fjällvägar fick stängas. Ovädret höll i sig till och med skärtorsdagen den 5 april. I södra Sverige passerade ett nederbördsområde i slutet av helgen och på en del håll fick man ett snötäcke. Bland annat hade Norrköping 5 cm på annandagens morgon.

/John