Flera institut har nu släppt sina prognoser för hur orkansäsongen på Atlanten ser ut att bli i år. Och det ser ut att bli färre orkaner än genomsnittet. Anledningen är bland annat en kraftigare El Niño. Det är förvisso ett fenomen på Still havet, men det påverkar vädersystemen över hela jorden, så även frekvensen av orkaner på Atlanten.
Säsongen för orkaner på Atlanten sträcker sig från 1 juni till 30 november. Inför varje år frågar sig många givetvis om risken för att drabbas av tropiska orkaner. En del år är de många en del är det färre. Men det som verkligen spelar roll är huruvida de gör ”landfall”, dvs drar in över land.
Två kraftiga orkaner som satt sina spår på många sätt är Katrina och Sandy. Katrina ödelade i augusti 2005 bland annat New Orleans (2500 omkomna eller saknade samt skador för över 100 miljarder dollar). Sandy skapade stor förödelse under oktober-november 2012 i bland annat i New York (233 omkomna samt skador för över 68 miljarder dollar).
Dessa två orkaner var ”bara” 3:or på den 5-gradiga orkanskalan Saffir–Simpson hurricane wind scale. (Katrina var uppe i klass 5 till havs, men var en kategori 3 när den drog in över New Orleans).
2015 års orkansäsong ser ut att bli mindre intensiv än genomsnittet under tidigare år.
Genomsnittet under åren 1981-2010 är 12,1 namngivna stormar, 6,4 orkaner och 2,7 stora orkaner (kategori 3 eller kraftigare, dvs med över 50 m/s vindar).
– WSI har utfärdat en prognos om 9 namngivna stormar, 5 orkaner och 1 stor orkan.
– Colorado State University gör prognosen 7 namngivna stormar, 3 orkaner och 1 stor orkan.
– The Weather Channel gör prognosen 9 namngivna stormar, 5 orkaner och 1 stor orkan.
Nu räcker inte det för att man skall kunna pusta ut. Allt hänger på om någon av orkanerna drar in över land eller inte. Men sannolikheten är mindre om antalet till havs, där de bildas, är få.
Lite statistik som dock visar att man inte kan dra för stora växlar på korrelationen mellan antalet orkaner till havs och skador på land:
– År 1983 var det bara fyra namngivna stormar. Men en av dem, dvs 25%, drog in över Huston.
– 2010 var det 19 namngivna stormar varav 12 var orkaner. Men endast en storm, dvs 5%, gjorde landfall.
– 2014 var det återigen förhållandevis få namngivna stormar på Atlanten, åtta stycken. Men sex av dem var orkaner och tre av dessa, 37%, gjorde landfall.
Så även om man prognostiserar färre namngivna stormar och orkaner på Atlanten så betyder det inte att det inte kommer att bli några skador till följd av dessa stormar och orkaner.
Därtill finns det andra effekter av El Niño än påverkan på orkanfrekvensen på Atlanten. Detta återkommer jag till i kommande artiklar.
/Martin
Kuriosa: Det senaste decenniet har ett par av orkanerna varit så kraftfull att man diskuterar behovet av att införa ytterligare en kategori, nr 6, på Saffir-Simpson skalan. Behovet finns eftersom det uppstår orkaner som är så pass kraftiga att stegen mellan övriga kategorier motiverar en sjätte klass. Men det tillbakavisas också eftersom vindskalan är utformad för att beskriva ”förstörande kraft” på byggnader och kategori fem redan uppfyller alla kriterier för att totalförstöra i princip vilken byggnad som helst.