Lyssnade just på ett samtal om extrem värme till följd av klimatförändringar på P1 Morgon. Undertonen råkade bli att ”människorna som drabbas i tex Indien och Pakistan kanske kan anpassa sig ändå”.
Bakgrunden var att en forskarrapport visar att klimatförändringarna kan bli så extrema avseende temperatur och luftfuktighet, daggpunkt/”våta temperaturen” (wet-bulb temperature), att människan inte längre kan göra sig av med överskottsvärme. Vi blir då överhettade och i övrigt fullt friska människor avlider. Detta kommer att göra delar av Sydasien, tex områden kring Indus och Ganges, mer eller mindre obeboeligt.
Värst ser det ut att bli kring Persiska viken. Men anledningen till att man fokuserar på Indus och Ganges är för att det blir tillräckligt illa där för att hettan/fukten skall vara dödlig och att en stor del, 20%, av jordens befolkning bor i de områdena.
Från artikeln i Advanced Science: If ambient air TW exceeds 35°C (typical human body skin temperature under warm conditions), metabolic heat can no longer be dissipated. Human exposure to TW of around 35°C for even a few hours will result in death even for the fittest of humans under shaded, well-ventilated conditions. While TW well below 35°C can pose dangerous conditions for most humans, 35°C can be considered an upper limit on human survivability…
Pia Sjögren intervjuade Johan Rocklöv, docent i epidemiologi vid Umeå universitet. (Nej inte Rockström och det som om journalisten Pia var lite ovan att säga ”Johan Rock…” och inte få avsluta med …ström).
Nåväl, Johan redogjorde för bakgrunden där man har gjort studier på hur människokroppen påverkas av hög värme i kombination med hög luftfuktighet. Det är föga överraskande att kroppen inte förmår bli av med överskottsvärme genom svettning om det är väldigt varmt och fuktigt.
Det som är uppseendeväckande är att vi inom några decennier tidvis med stor sannolikhet kommer att ha dessa förhållanden på platser där det idag bor väldigt många människor. Det skall tilläggas att det redan idag avlider storleksordningen tusentals människor varje år till följd av värme och hög fuktighet.
Intervjun rundas av med att konstatera att västerländska idrottare och brandmän ingått i studien. Kan det vara så att människor som bor där borta i Indien har bättre fysiologiska eller livsstilsmässiga förutsättningar för att klara den extrema värmen? Ja, kanske…
Men hallå! Vi pratar om hur nära kanten man kan gå innan man avlider. Och samtalet rundas av med något som ger känslan av att ”de kanske tål mer och kan anpassa sig?”. Till lyssnaren lämnar man därmed att dra sina egna slutsatser. Jag misstänker att många tänker: ”Den där forskarrapporten kanske inte är så relevant.”, respektive ”Vi behöver nog inte grunna så mycket på det här, vare sig för att minska klimatpåverkan eller för att anpassa oss till värme”.
Vi behöver nog inte heller känna skuld för att andra lider, eller avlider, till följd av mänsklighetens beroende av fossilt kol och fortsatta suicidala beteende, trots all vetenskaplig kunskap. Vi behöver inte heller fundera på mänskligt lidande och vad som händer geopolitiskt om folk börjar vandra från platser för att de tinte längre går att överleva där.
Missförstå mig inte, inslaget i P1 Morgon var sakligt och bra. Men det speglade inte den väckarklocka som den vetenskapliga artikel man refererade till är.
Johan Bergendorff och Vetenskapsradions inslag omfattade mer, lyssna gärna på det också, länk nedan.
/Martin
Länk till intervjun (15 minuter och 45 sekunder in i sändningen) i P1 Morgon.
Länk till Vetenskapsradions inslag.
Länk till artikeln i Science Advances: