Tag - Bildspel

Istider

[huge_it_slider id=”3″]

Bild 1. Iskärnor ger svar på förhistoriskt klimat

Glaciärer är komprimerad snö. Genom att borra sig ner flera tusen meter i glaciärer kan man spåra temperatur, växthusgaser och när det varit vulkanutbrott flera hundra tusen år tillbaka i tiden.

Bild 2. Vostok iskärna

Den mest kända iskärnan kommer från Vostok på Antarktis. Den visar spår av klimatet 418.000 år tillbaka i tiden.

”0” i grafen motsvarar temperaturen år 1950. Temperaturskalan visar hur mycket varmare eller kallare det varit genom de senaste fyra istiderna.

Den arktiska miljön är ungefär dubbelt så känslig temperaturmässigt som jorden i medeltal. Dvs när det var 8 grader kallare på Antarktis så var jordens medeltemperatur ca 4 grader lägre än 1950.

Vi har de senaste ca 12.000 åren haft relativt stabilt klimat, Holocene.

Bild 3. Milanković-cykler

Förhistoriska klimatförändringar förklaras bäst genom att ta hänsyn astronomiska förändringar som tex förändring av jordaxelns lutning och jordens bana kring solen. Detta beskrevs första gången av matematikern Milutin Milanković.

Återkopplade system

[huge_it_slider id=”2″]

Bild 1. Återkopplade system

System kan vara positivt eller negativt återkopplade. En positiv återkoppling förstärker en liten ”signal” eller initial förändring. En negativ återkoppling dämpar förändringen.

Bild 2. Återkopplingar i haven

När det, mycket långsamt, blev varmare i slutet av den senaste istiden så värmdes även haven. När haven blev varmare så frigavs det koldioxid (eftersom en vätskas förmåga att lösa en gas är temperaturberoende). Den ökade halten koldioxid i luften förstärkte växthuseffekten vilket i sin tur gjorde att det blev ännu varmare.

Bild 3. Återkopplingar på albedo

På liknande sätt som i haven så medförde ett varmare klimat att glaciärerna  minskade i omfattning. När de väl började dra sig tillbaka så blottlades mer mörka mark- och havsytor. Detta gjorde i sin tur att en större andel av solenergin absorberades och omvandlades till värme. Det gjorde att klimatet blev varmare.

Albedo betyder reflektionsfömåga och varierar mellan 0 och 1. Jorden har ett albedo på ca 0,3, dvs 30% av inkommande solljus reflekterad direkt ut i rymden.