MartinHedberg.se

Så där, då har NOAA, NASA, MetOffice och Japanska vädertjänsten redovisat hur 2015 blev ännu ett klimatmässigt rekordår. Det var i och för sig bara en bekräftelse på det alla insatta förstod redan i november. För det var redan då tillräckligt varmt för att det skulle räcka till en totalseger.

Marginalerna mellan temperaturerna från ett år till ett annat, och trenden, brukar mätas i hundradelar per år. Men nu slog vi förra rekordet, som sattes 2014, med hela 0,16 grader. Det är mycket med tanke på att hela förändringen under det senaste århundradet är 1 grad. Eller om man beaktar att det ner till en istid bara är 3-5 grader.

Det är lite som när Stenmark åkte slalom och vann världscuptävlingar med flera sekunder marginal (rekordet var 3,16 sekunder den 17 januari 1982 i Kitzbühel).

Skillnaden är att Stenmark inte var dopad, och att det idag finns andra som åker snabbare än han.

Men vår atmosfär är dopad och kommer så att vara under överskådlig tid (tusentals år). Dessutom ökar vi atmosfärens dopning för varje fat olja, varje ton gas och varje skopa kol vi gräver fram.

Det blir allt varmare och vi bör förvänta oss att trenden fortsätter.

MetOffice (Englands motsvarighet till SMHI) skriver:

”The global temperature series shows that 2015 was 0.75 ±0.1 °C above the long-term (1961-1990) average, a record since at least 1850.  When compared with the pre-industrial period, the 2015 average global temperature was around 1 °C above the long-term average from 1850 to 1900.”

Prof Phil Jones (University of East Anglia’s Climatic Research Unit) säger vidare att:

”While there is a strong El Niño-elevated global temperature this year, it is clear that human influence is driving our climate into uncharted territory.”

Förändringen av globala medeltemperaturen 2015 jämfört med 1951-80. Källa: NASA GISS_ERSSTv4 1200km.

Data som ovan, men en annan projektion av planeten. Sett över Nordpolen till vänster och över Sydpolen till höger. Källa NASA

Notera att det blivit varmare på i princip alla platser utom runt kanterna på de stora glaciärerna Grönland och Antarktis. Men att det är kallare än normal här är inget att hurra för. Mycket tyder nämligen på att anledningen till att det är kallare i luften ovanför havet runt glaciärerna beror på att glaciärerna smälter och att det är smältvatten som kyler luften. 

Notera också att det framför allt, precis som forskare sagt i decennier, är över de arktiska områdena som förändringen av temperaturen är som störst. Det medför att isar smälter och permafrost töar. Detta medför i sin tur dels att albedot, jordens förmåga att reflektera bort solljus, förändras och det blir varmare. Dels att metangas och koldioxid sipprar ur marken och ytterligare spär på uppvärmningen.

Förändring av globala medeltemperaturen. Källa NASA.

Och den ”platå” eller avkylning av temperaturen som ”förnekare” eller ”skeptiker” talat om de senaste åren den finns inte. Men det var inte heller någon nyhet för de som är insatta.

Men säger någon, hur kan man mäta temperature på alla platser och har det inte blivit varmare för alla städer som växt fram de senaste hundra åren? Jo, man har tagit hänsyn till det. Men man kan få lite olika svar på hur globala temperaturen har förändrats beroende på hur man låter respektive väderstation och väderboj representera olika ytor (NASA):

”NASA’s analyses incorporate surface temperature measurements from 6,300 weather stations, ship- and buoy-based observations of sea surface temperatures, and temperature measurements from Antarctic research stations. These raw measurements are analyzed using an algorithm that considers the varied spacing of temperature stations around the globe and urban heating effects that could skew the conclusions if left unaccounted for. The result of these calculations is an estimate of the global average temperature difference from a baseline period of 1951 to 1980.

NOAA scientists used much of the same raw temperature data, but a different baseline period, and different methods to analyze Earth’s polar regions and global temperatures.”

15 av 16 rekordår har alla inträffat sedan 2001. De två senaste åren har bägge varit mer än en grad varmare än förindustriell nivå (1850-1900). Senaste gången vi slog ett köldrekord var år 1911.

Målet är att begränsa uppvärmningen till 2°C, med sikte på 1,5°C…

Att lyckas med det utan att destabilisera såväl marknader som nationer eller utan att införa storskalig ”geo-engineering”, vilket i sig är en global roulette, det förefaller allt mindre troligt.

Man skall inte ge upp, men det som krävs för att undvika stora geopolitiska konsekvenser är en mycket seriösare och mer genomgående strategi än mänskligheten hittills använt. Vi behöver vakna, på riktigt. Och vi behöver förbereda oss på konsekvenserna av att klimatet förändras.

En av de mer otrevliga systemegenskaperna som klimatet har är ”tipping points”, dvs sluttande plan som gör att man hamnar i en situation där systemförändringar blir självförstärkande. Hamnar man där så kan man inte bromsa systemförändringen.

Och som forskaren Stepehen Schneider sade:

”Tipping points, we know for sure they are there. But we don’t know for sure where.”

En annan besvärlig sak med tipping points är att det är först efteråt som man förstår när det var man passerade ”point of no return”.

Vi skall alltså inte vara så naiva att vi tror att en process stoppas eller ”planar ut” samtidigt som vi börjar bearbeta den, utan snarare att effekterna av det vi gör syns först decennier senare.

1988 började NASA officiellt kommunicera den globala uppvärmningen. Det året var ett rekordvarmt år. Men 1988 finns inte längre med bland top-20 av de varmaste åren.

Och mycket tyder på att 2016 kommer att bli lika varmt som, eller varmare än, 2015.

/Martin