Fungerar ”carbon offset”, typ klimatkompensering?

Okay, vi släpper ut för mycket koldioxid. Kan vi ta bort det på något sätt? På något sätt kompensera för våra utsläpp?

Växter ”andas” ju koldioxid. Så om jag planterar ett träd varje gång jag bidrar till att fossilt kol förbränns och därmed tillför koldioxid, så borde väl det kunna suga upp koldioxiden? Nej inte min koldioxid, men det spelar ju ingen roll om jag plockar upp mitt eller någon annans skräp när skräpet ser likadant ut. Då skulle jag kunna flyga hit och dit, köra min bil, använda hur mycket el som helst, strunta i allt tjat om att minska utsläppen och slippa engagera mig i frågor om vilja energisystem som samhället bör utveckla och använda.

Amerikanska NPR resonerar kring det i en podcast.

Att plantera träd är bra och det stillar vårt samvete. Men det kan inte kompensera för utsläppen från det fossila kolet. Det fossila kolet tillför netto kol till atmosfären. Och om det skulle fungera med ”carbon offset”, vad händer när trädet är vuxet och antingen faller ner eller förmultnar eller att någon annan hugger ner det och bränner upp det? Borde inte då den personen betala för det fossila utsläppet som trädet kompenserade?

Skog

Skog

Att plantera ett träd är en naturlig sak att göra när man har huggit ner ett träd. Att hantera fossila utsläpp gör man genom att… låta det fossila kolet ligga kvar i marken. Det går inte att ”kompensera” fossila utsläpp.

Jo säger en del, vi har ju CCS, Carbon Capture ans Storage! Dvs att koncentrera koldioxid efter att vi utvunnit energin och injicera koldioxiden djupt ner i marken, tex i gamla olje och gaskällor. Det låter bra, men…

Dels är det inte utvecklat i industriell skala, dels så har vi redan släppt ut miljarder ton fossilt kol som vi bör städa upp innan vi släpper ut för mycket mer. Det är helt okay att göra det med CCS, och när vi städat upp allt kol vi redan har släppt ut, då kan vi använda CCS eller andra tekniker, för att på ett försvarbart sätt utvinna mer fossilt kol. Men fram till dess gäller det att klara energibehovet genom förnybar energi.

Och att inte låta sig villfaras av att vi kan ”kompensera” ett felaktigt beteende.

/Martin

About author View all posts Author website

Martin Hedberg

34 CommentsLeave a comment

  • Mmm, sista gången jag flög med ett normalt passagerarplan var 2007. Sista gången jag hoppade ur ett flygplan var 2008, är det något jag saknar så är det att hoppa fallskärm. Det var innan jag började försöka förkovra mig runt AGW på allvar. Det kändes/känns rätt givet att man inte kan göra utsläppen ogjorda.

    ”Klimatkompensering” känns lika ihåligt som begreppet ”kvalitetstid” med sina barn. Hade kollegor tidigare som ofta använde sig av det, eftersom jobb och resor tog all tid. Men man kan inte kompensera tid med barnen genom att ha ordentligt roligt ett par timmar på Lördagen och vara bortrest resten.

  • Vad tror ni om denna teori?

    När jag tittar på prediktionerna av jetströmmarna över norra halvklotet så ser det tveklöst ut som att denna tråds farhågor ska besannas.

    Dvs i slutet av November redan, så kommer jetströmmen att gå söderut, söderut från Grönland och nerom Island, ner till Skottland och sen svänga österut över norra Tyskland/Östersjön och sen upp norr igen över Baltikum.
    Dvs Sverige/Skandinavien kommer att vara helt instängt bakom jet-strömmen – med ett helt öppet hål ända upp till Nordpolen. Över Finland kommer ett högtryck ligga och hålla kvar denna ”onda böj.”

    Alla varma vindar från syd kommer försvinna. Det komemr bli helt omöjligt för dem att ta sig förbi hela bältet av jet-strömmar
    De enda vindarna som kommer nå oss komemr komma från norr.

    Jag såg att det komemr börja den 20, 21. Då kommer nog den första frost-chocken att slå till.

    Men efter den kommer en värmebölja som får hjälp av de tre viktigaste faktorer. Dels jet-strömmen, som i Atlanten halkar ner till Golfströmmen och följer Europas västkust uppåt till Sverige. Den går tillräckligt långt ner söderut att den t.o.m får fäste med de tropiska passad-vindarna – så värmen kommer att stiga uppåt från både Passaden, Golfströmmen i jetströmmen.
    Och som om inte Det vore nog så kopplas Även den varma vinden från Sahara in där.
    Och hela Europa är öppet spelfält utan några hinder ända upp till norra Sverige.

    Men det blir sista värmen för i år. Då ca 23, 24, 25.

    Sen den 29 – vid månadsskiftet.
    DÅ stängs Skandinavien Helt ute från Europa.
    Då kommer vindarna Direkt från Arktis på sydlig bana, och jetströmmarnas bredd över Tyskland och Europa är nästan kontinentalt breda med hög konstant hastighet. Dvs stänger oss Helt ute.
    Sibirien öppnar sig från Nordöst. Och vi kommer få vår första snö.
    Kanske t.o.m heltäckande över hela landet.

    Det finns ingen som vet hur länge den inlåsningen kommer hålla.
    det kanske håller i sig över hela vintern. Ända till Februari, Mars.

    Dvs precis som vintern 2009 – 2010.
    Då såg det likadant ut.
    Och även då började vintern i slutet av November, och höll hela landet i ett isgrepp ända fram till Mars.

    Jag minns själv alla istappar som hängde från alla husen. Och det är ovanligt i Malmö. Särskilt på självaste Julafton.

    Och jag minns dessutom hur högarna efter snöröjningen, som de dumpade i stadens parker, låg kvar ända i till början av April.
    Så stora och kompakta var de efter all snö.
    Det var fullständig Kaos i busstrafiken. Vanliga bussar som normalt går var 5e minut, gick en gång i timmen då.
    Så höll det på hela vintern i princip. Eftersom det bara fortsatte att snöa.

    DET var en vintern.

    Och jet-strömmarna såg likadana ut som nu.

    • Vilka farhågor om vädret finns i denna tråd, Stefan?

      Lite kallare nu ett tag för södra Sverige men Jag tycker att sannolikheten för att det där blir fel redan i December är enormt hög.

      Kul iaf, men det hade varit roligare om du bidragit med källor eller länkar till var du läst det där (som du anger i din kommentar längre ner) eftersom det är såpass avvikande.

      Du/de nämner meanderande jetströmmar och nederbörd utan att ange något som påverkar dessa. Ett bra exempel är, det finns flera, klotets tredje största klimatvariation efter årstider och dygn, ENSO. Det kan bidra till ökad nederbörd här och visst kan det bli i form av massor med snö, men då framåt Januari/Februari.

      Som bekant så har vi just nu en av de kraftigaste El Nino någonsin och kommer med mycket stor sannolikhet att få ett rekordvarmt år för hela klotet med en avvikelse på ca +1,1°C.

      • Googlade några meningar och de tycks komma från en Flashback-tråd.

        December lär få ett tydligt temperaturöverskott, Januari likaså. Väldigt få långtidsprognoser som pekar på något annat än milt för Skandinavien just nu.

        • Ok, flashback är inget jag brukar besöka.

          Vi får se vad som händer temperaturmässigt i mitten av Januari, bl a DMI flaggar för en dipp då och det brukar ju komma där någonstans.
          Men inget är som det brukar vara nu.

          • Mycket trist, men sant. Jag undrar om vi ens kommer se skymten av vintrar redan om 15-20 år. Känns som att det här gå mycket snabbare än vad någon modell förutspått.

          • Nej, jag besöker inte heller den hemsidan, och jag är själv inte så insatt i vädret som du verkar, vara, jag skrev ”vad tror ni om denna teori” dvs, att jag fråga om synpunkter, och inte att jag säger att det ska bli så, även om jag hoppas det själv. Trött på 5 grader och konstant grått, med regn, så jädra tråkigt, usch.

          • Johan, det går snabbare, helt klart.

            Stefan, det är lugnt, jag noterade det. Kommer själv alltid vara novis och har felat fler gånger än jag har hjärnceller. Ska man spekulera om väder så ska man väl göra det på en blogg som drivs av en riktig meteorolog? 😉

        • Kylan och snön kommer Varje vinter, även mildare sådana. Mild vinter betyder inte snöfritt utan bara mindre snö/ högre temp än normalt. Och alla långtidsmodeller visar alltid mildare än normalt, även denna sommar men se hur kylig den blev

          Går inte följa långtidsmodeller då träffsäkerheten är lika med noll

  • Läste i en site för Naturskyddsföreningen att Sveriges skogar binder ca 40 miljoner ton CO2-ekvivalenter per år. Detta motsv då ca 4 ton per svensk. Då är ju mina 3.5 ton redan ”hemma”, och övriga svenskar borde kunna pressa ner sina utsläpp så att utsläppsmålen nås. Jag anser att jag själv lever gott på mina 3.5 ton CO2. Men jag flyger inte. Vad är problemet?

    • Det handlar inte om Sverige, det handlar om en hel planet. Du ska plantera träd för att täcka utsläpp vi pumpar ut från miljoner år tillbaka. Vi har redan bokat in många års uppvärmning med det som redan är utsläppt. Tar vi Sverige så ligger en genomsnittsgöteborgare på 7-8 klot. Höginkomsttagare 10.
      Dina 3,5 klot är kanon men exakt 2,5 för mycket eftersom vi bara har ett. Att exploatera Mars tar för lång tid och att sätta sin tillit till geoengineering för att förändra strålningsbalansen är direkt livsfarligt.

      Vattenfall släpper ut lika mycket skit i Tyskland som hela nationen gör på tio år. Deras CCS-löften gick rakt åt fanders. Det är bara att lägga ner och ta den smällen. Men det gör vi inte.

      Utsläppen av metan ökar, vi riskerar bli passagerare på riktigt om vi inte redan är/blivit det, får vi en uppföljning av El Nino som liknar den efter 82-83 så ligger vi ruskigt risigt till helt utan några drömmar om att vi är duktiga. För det är vi inte, ingen av oss.

      Klotet är inte på något sätt tillbaka på 280-350 ppm, tvärtom. Vi behöver få NER halterna av växthusgaser. Igår.

    • Såg på supermiljöbloggen att svenskens utsläpp ligger på ca 4.4 ton CO2/år. Ca 9 ton inkl import reducerat till 4.4 ton mha miljövänlig export. Vad jag nu undrar är om svenska skogens upptag är inräknat i denna siffra. Om inte så är ju Sveriges bidrag nere på 0.5 ton per invånare per år. Vet du Martin hur det ligger till?

      • Jag känner inte till de exakta siffrorna. Men när det gäller upptag av koldioxid med hjälp av biomassa så måste man vara lite vaksam.
        Det är bra att skogen gör oss tjänsten att binda koldioxid. Men när vi eldar upp biomassan eller den förmultnar (träden blir trots allt gamla till slut), så frigörs ju samma mängd koldioxid. Ditt och mitt bidrag till utsläpp ökar därmed när vi eldar biobränsle.

        Men i ”debatten” härs ofta att:
        a) Vi kan göra utsläpp för våra svenska skogar växer och tar upp koldioxid.
        b) Jag kör på biobränsle så det bidra inte till nettoutsläpp.
        Bägge dessa argumenten kan inte användas samtidigt utan man (alltså hela nationen) måste välja en linje: Antingen låter man skogen ta upp koldioxiden, men då får man inte förbränna biomassan efter det (eller låta den förmultna). Eller så använder vi biobränsle, men då kan vi inte argumentera för att biomassan kompenserar våra fossila utsläpp.

        • Jag är nu (nästan) säker på att i svenskens utsläpp på 4.4 ton/år ingår inte någon kompensation från skogens upptag genom tillväxt. Tänkbara sänkningar av värdet 4.4 kan ske genom att byta ut fossila bränslen mot biobränslen från skogsprodukter, men dessa förslår väl inte så långt. Men vi borde så småningom kunna närma oss målet 1 – 2 ton CO2 per svensk o år mha elbilar och biobränslen.

          • Lasse H, Astrid Kanders papper ligger bakom paywall och jag hittade ingen av dem på ”lösen” sas när jag letade förut i samband med min tidigare kommentar nedanför.
            Här en bild över de olika sätten att beräkna utsläppen (från Lund Business Review med Astrid Kander).
            http://s18.postimg.org/3qwifv3q1/Astrid_Kander.png
            Och en förklaring till NEGA.
            ”NEGA-justerat konsumtionsmått. NEGA-emissioner är undvikna utsläpp globalt sett genom ren export.
            Detta mått utgår från konsumtionsmåttet men gör det det möjlighet för länder att fullt ut tillgodoräkna
            sig investeringar i ren teknik och koldioxidfri energi som vatten, vind och biobränslen, även för exporten.”

            Varför inte börja med något mycket enklare och mer slagkraftigt, stänga ner Vattenfalls 88,4 Miljoner ton?
            Gör man det så kan en Svensk redan idag komma ner mot ~1,5 ton per år, komfortabelt till ~2,5 ton. Det håller tom Vattenfall med om eftersom de testat (hupp!). De vill väldigt gärna sälja sin (allas vår) skit så att andra kan få släppa ut den istället. Det hjälper ingen och det är hyckleri på hög nivå.

        • Bra Trötter du är en fena på att hitta data.
          Vg Vattenfalls Tysklandsproblem så är det T:s sak att lösa om nu V säljer. När dom bestämde en så korkad sak som att stänga ner kärnkraften så är det dom som skall stå i skamvrån. Panikhandling var ordet!

          • Nja, jag misslyckades ju nu. 😉 Det var nära att jag drog iväg ett mail till Astrid Kander.

            Det du säger är Vattenfalls egna inställning, att det är Tysklands problem. Men alla Svenskar äger Vattenfall, alla på planeten förlorar om vi låstas som om det inte är våra problem. Det är våra problem.
            Tar man fan i båten, så får man ro honom i hamn.

  • Ja, Börje läste det där någonstans, och det är väldigt intressant. Själv hoppas jag på en väldigt snörik och kall vinter, de senaste vintrarna har varit bedrövliga, så tråkigt när det är 5 grader, regnigt blött och mörkt, finns inget bättre än när de snöar.

  • Som Martin skriver, trädplantering är ingen bra och pålitlig klimatkompensering eftersom ingen kan garantera att denna skog står kvar i evinnerlig tid.
    jag har dock kommit på det perfekta sättet 🙂 Man köper en massa träkol och gräver ner i marken. Rent kol har väldigt låg nedbrytbarhet och kan finnas kvar i tusentals år. Finfördelat kol ökar också markens bördighet eftersom det binder näringsämnen som annars lakas ut.
    Allra bäst är det om träkolet produceras genom förgasning där gasen driver ett gaskombikraftverk med 60% effektivitet i elproduktionen och resten blir fjärrvärme.
    Nåväl, har man flugit till Thailand och tillbaka skulle detta rent praktiskt kunna kompenseras med att gräva ner 750 kg grillkol ( om jag räknat rätt), vilket kan köpas för 7500 kr på Willys.
    Ett lika bra alternativ är att donera träkolet till den lokala masugnen, så att lika mycket stenkol kan stanna i marken.

    • Stanna hemma låter enklare?
      Apropå Thailnad, var själv ett klick ifrån en sista minuten resa dit över två veckor, veckan före Jul 2004… Vi valde en annan resa.

  • På tal om den kommande vintern: Varför är det nästan alltid så att vi får en antingen kall, snörik vinter med nordliga/ostliga vindar, eller en mild, snöfattig vinter med sydliga/västliga vindar? Det är nästan aldrig en ”normalkall” och ”normalsnöig” vinter. Någon som vet varför?

    • Väder vet inte vad normalt är, väder är kaos. Ändra grundförutsättningarna så ändras vädret. Tillför mer energi så får man mer extremer.
      Det är oftast varmare än normalt, de sista två åren så har inte färgerna räckt till i SMHI’s temperaturkartor vintertid.
      Uppvärmningen av Arktis, som är större än på andra håll, ger svagare jetströmmar och som i sin tur skapar blockeringar och fastlåsta väderlägen.

      I förebyggande syfte med tanke på eventuella förnekarkommentarer; Följande kan de inte göra, referera till något som gjordes och spelades in långt före den verklighet vi ser nu.
      https://youtu.be/hh4LquFS3rU
      Samme Manabe körde en modell på 90-talet som påvisade något så konstigt som ökande havsis runt Antarktis, vid högre halter av växthusgaser. Även det har vi fått se senare.

      Nu finns tecken på att havsströmmarna saktar ner, som betyder mycket för våra temperaturer. Fortsätter det, så kommer vi förmodligen inte se samma temperaturstegringar som resten av världen i en framtid. Men vi kommer nog få andra problem som är större, innan dess.

      • Bör inte svagare strömmar resultera i mer högtrycksbetonat väder från våra kamrater i öst? Känns ju som att lågtryckens bana inte blir lika självklar över Storbritannien och upp över Skandinavien då? Vad tror du, Trötter?

    • Vädret som vi upplever under vintermånaderna är starkt korrelerade med låg- och högtrycksplaceringar. En typiskt mild vinter upplever vi när vi har lågtryck utanför Norge och högtryck söderöver. Då matas vindarna från väst och vi får milda atlanten-vindar.

      Skulle istället högtryck smita upp över Grönland/Island och fastna där så kan istället vindarna komma från norr/öst och därmed bjuda på kyligare väder.

      Det är på grund av detta som vi har ett större konfidensintervall för den observerade medeltemperaturen under vintermånaderna och därmed får vi oftare extremt milda eller extremt kalla vintrar i förhållande till ”normalen”. 2012/2013 var dock en vinter med båda kalla och milda inslag och föll i slutändan ut som ”normal” enligt medelvärdena för 1961-1990.

  • NOAAs rapport för Oktober.
    https://www.ncdc.noaa.gov/sotc/global/201510

    Inte förvånande men kan väl citera det som skrivs om vårt grannland.
    ”Norway observed an October temperature that was 1.2°C (2.2°F) higher than its 1961–1990 average. Temperatures in Romsdal and Sør-Trøndelag were about 2–3°C (4–5°F) higher than their averages for October. The air flow patterns that brought the warmer-than-average temperatures are typical of El Niño conditions.”

  • Ännu ett faktablad om AGW, detta från SBC. Hur många behövs egentligen?
    https://www.sbc.slb.com/SBCInstitute/Publications/ClimateChange.aspx
    Länk till pdf (länk i länken ovan).
    https://www.sbc.slb.com/~/media/Files/SBC%20Energy%20Institute/SBC%20Energy%20Institute_Climate%20Change%20FactBook.pdf

    Blädder, blädder, blädder… Det finns en gransking gjord av Michael MacCracken längst ner, citerar ett par saker som jag tycker man ganska enkelt lägger märke till om man försöker hänga med lite.
    Först den raka motsatsen till det förnekare gärna framhäver.
    ”If there is a model bias, it is that current models, which do not yet include some of the slower-acting processes, underestimate rather than overestimate climate sensitivity.”

    Sedan om osäkerheten runt molnens roll.
    ”Whether cloud feedbacks are amplifying or moderating is indeed not clear—generally, the low-lying and highly reflective clouds are present where the surface is so cool that convection is not excited, whereas deep, but narrow, convective clouds are present when it is warmer, and so the average areal albedo goes down with warming, creating a positive feedback. But warming also changes the amount of watervapor in clouds, droplet sizes, the amount of cirrus clouds, and more, so uncertainties remain. It is this uncertainty that is the main reason that the IPCC has not narrowed its 1.5-4.5ºC range for the climate sensitivity. It is the consistency and agreement of paleoclimate, instrumental, and theoretical approaches (the last as represented in climate models based on the fundamental laws of physics and tested against observations on seasonal to multi-centennial time scales) in estimating climate sensitivity that underpins the conclusions of the IPCC that human activities are very likely responsible for most of the climate change over the last half century, and will be responsible for much greater change in the future.”

    Det kommer inte bli bättre med den takt vi håller nu, det kommer bli värre.

  • CCS på heta och utspädda avgaser är kostnads- och energikrävande. Men bör i stället börja med att fånga upp och lagra koldioxid från jäsning av biomassa till etanol och rötning av biomassa till metan. Då får kall och koncentrerad koldioxid som blir enklare att avskilja för lagring. Och kostnader som återstår kan man finansiera med att sälja utsläppsrätter för en del av den lagrade koldioxiden. t ex hälften. Då blir det i alla fall en kolsänka för den andra halvan.

  • Lasse,
    Man undrar ju varför det är ett hobbyprojekt om man skall ”rädda världen”. Jag har inte sysslat mkt med forskningsanslag men den motiveringen borde resultera i mer anslag, jag gissar att det primärt låter bra från talarstolen

Lämna ett svar till Stefan Cancel Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *