Category - Extremt väder

Inte förvånad över värmen

Värmerekord slås på löpande band denna sommar. Nej, inte här i Sverige, men i Kina, Sydeuropa, USA mfl platser.

Jag är inte förvånad.

Vi har lagrat kopiösa mängder energi i haven till följd av den globala uppvärmningen. En liten intern justering av var energin lagras, från hav till atmosfär, och vi ser en enorm skillnad i luftens temperatur.

Global uppvärmning uppstår för att planeten Jorden inte strålar ut lika mycket energi som vi tar emot. Det är effekten av den förstärkta växthuseffekten.

Merparten av detta, ca 93%, lagras i haven. Resten fördelas ungefär lika mellan att värma luften, värma marken och värma glaciärer.

Så de ca 2% av energiobalansen som har värmt luften har gjort att vi nu har en global medeltemperatur i luften som är drygt en grad varmare än förindustriellt.

Förändring av globala temperaturen i luften. Från https://ds.data.jma.go.jp/tcc/tcc/products/gwp/temp/ann_wld.html

Föreställ er att det sker en omfördelning av hur energi lagras inom jordsystemet. Att haven under en tid absorberar 91 istället för 93% och att luften absorberar 4 istället för 2%.

Energiobalansen Solen-Jorden-Rymden är fortfarande densamma. Men plötsligt hamnar dubbelt så mycket av denna energi i atmosfären som då värms upp betydligt snabbare.

Eller att energi flyttas från haven till luften. Vilket rimligen sker nu eftersom vi har en El Nino-situation där stora områden i Stilla havet är varmare.

Ja, El Niño – La Niña (kallas även ENSO) är normala fluktuationer. Alltså att det växlar. Men de sker från en betydligt högre nivå än vad som är normalt.

Det är inte konstigt att det är extremt varmt.

/Martin

Kopiöst med regn från tropiska cyklonen Ida

Nån kanske drar en lättnadens suck när man läser att den tropiska cyklonen ”Ida” dragit in över land och nedgraderats från en kategori 4 till en kategori 1-orkan. Det betyder förvisso att det inte blåser lika kraftigt som tidigare. Inte dubbla orkanstyrkan 70 m/s (250 km/h) utan ”bara” 35 m/s i medelvind.

(Som referens kan vi ta det som etsats sig fast i det svenska mannaminnet, Stormen Gudrun, som hade 33 m/s som högsta noterade medelvind.)

Dels så fortsätter Ida att leva vidare som en tropisk storm och röra sig åt nordost över den amerikanska kontinenten.

Dels så är det vattnet som är den stora grejen, inte vindarna.

Ackumulerad nederbörd 36 timmar från stormen Ida (tidigare tropiska cyklonen Ida) måndag 30 augusti kl 00 utc till tisdag 12utc 31 augusti 2021. Grafik från Weathermodels.com

Det regnar, och kommer att regna, kopiöst. Det gör så hela kommande veckan där Ida drar fram. Och när det har slutat regnat så ska vattnet leta sig fram över stock och sten, fastigheter och vägar, åkrar och industrimark på sin väg tillbaka till sjöar, grundvatten och havet.

Den översta kartan visar ackumulerad nederbörd under 36 timmar, från och med midnatt idag till tisdag kl 12 utc. Den har ett maximum på 14,2 tum, dvs 360 mm. Det är två till tre gånger så mycket som det som orsakade översvämningarna i Gävleborg i mitten av augusti. Och med all respekt för de översvämningarnas omfattning, det som faller över östra USA den här veckan kommer över en större yta.

Och det håller på veckan ut. Kartan nedan visar hur regnet kommande dagar beräknas svepa över Louisiana, Mississippi, Alabama, Tennessee, Kentucky, West Virginia, Virginia, Pennsylvania, Maryland, Delaware och New Jersey (hoppas jag inte glömt nån).

Ovädret och regnandet intensifieras med total nederbörd i storleksordningen 1-300 mm över i stort sett halva Pennsylvania.

Ackumulerad nederbörd 108 timmar från stormen Ida (tidigare tropiska cyklonen Ida) måndag 30 aug – fredag 3 september 2021. Grafik från Weathermodels.com

Vi mäter in storleken och namnger ovädren efter de vindstyrkor de genererar. Och vindarna orsakar stora skador. Men det är vattnet som genererar de riktigt omfattande problemen. Både på natur, infrastruktur och som orsakar förlust av människoliv. Som en tumregel kan man säga att vatten står för över 80% av problemen.

Många skador är irreparabla, andra tar många år att läka. Det kommer att ta lång tid efter att vindarna bedarrat innan spåren och såren av tropiska cyklonen Ida har läkt.

/Martin

Compound weather and climate events

Jag deltar denna vecka i fascinerande webbinarier och workshops som behandlar effekten av hur kombinationer av förändringar och variationer av väder, klimat och samhälle återkopplar och påverkar sig själv, Compound weather and climate events.

Arrangörerna, universitetet i Bern, ursäktar sig eftersom man tvingas genomföra konferensen digitalt istället för att samlas i Schweiz och mingla på universitetet. Men samtidigt skapar man ju möjligheter för så många fler att ta del av informationen. Det är bra.

Vad handlar det då om? Jo, från beskrivningen läser vi att: ”Compound events result in substantial impacts due to interactions of atmospheric drivers and / or hazards that might be further amplified though societal responses and integration across infrastructure and trade networks.”.

Och målet är att: ”…to bring together specialists in the fields of atmospheric and climate science, climate impact modelling, statistics, forecasting, hazard prevention and first responders, and structural, societal and ecological vulnerability.”.

Konceptet ”compound events” beskriver dynamiken och effekterna av återkopplade komplexa system. Det kan tex vara hur marknadspriset och produktionskapaciteten av spannmål i USA på 30-talet påverkade jordbruksmetoder och hur detta samverkade med nederbörd, luftfuktighet, partiklar i luften, växtlighet, jorderosion och sociala konsekvenser av missväxten. Ska man studera och lära sig något av ”The Dust Bowl” i Nordamerika på 30-talet, precis som alla andra kriser, så kan man inte se världen i stuprör. Inte ens som många stuprör. Man måste kombinera många olika fält och se dynamiken och återkopplingarna mellan dem.

Compound events diskuterades av IPCC SREX 2012 och det sker kontinuerlig utveckling av konceptet. I början handlade det i stor utsträckning av kombinationen av fysikaliska parametrar, till exempel temperatur+kraftig nederbörd, skogsbränder+vind eller försurning+uppvärmning+mikroplaster i haven. Var och en är parametrarna stora problem, men i kombination har de kapacitet att skapa extrema konsekvenser.

Ovanstående är illa nog, men med större förståelse för komplexiteten i naturen och våra samhällen så ser man nu risker som tidigare inte fanns på kartan över möjliga händelseutvecklingar och risker. Ta till exempel hur pandemin i kombinationen med politisk polarisering i USA påverkar den geopolitiska utvecklingen i Europa. Lägg till frekvensen av tropiska cykloner, skogsbränder i Australien, Sibirien och Kalifornien, tillgången till insatsvaror i jordbruket, skogsskövling i Amazonas och energistrategiska frågor.

Ofta, men inte alltid, så ökar risk och negativa konsekvenser med ökat antal parametrar. Men man måste också ha öppet för att det i vissa fall minskar riskerna. Förutsägbarheten för hur systemet ska utvecklas minskar i samband med att antalet parametrar och komplexiteten ökar.

Som i alla sammanhang när vi bygger modeller av världen, vare sig det är datormodeller, konceptuell modeller, fatalistisk, religiös, holistisk, mekanisk, slumpmässig, statisk … you name it… världsbild, så gör vi antaganden och använder metaforer för att få grepp om och beskriva det vi observerar.

Ingen av modellerna kommer att vara korrekt, men som den brittiske statistikern George E. P. Box konstaterade: ”All models are wrong …but some are useful”.

Jag vill här poängtera att man alltså kan kritisera vilken modell som helst. Men det gör dig inte till ”objektiv” eller klokare än de som hänger sig åt en specifik modell. Att inte ha nån modell, ett simpelt exempel är ”det blir samma väder i morgon som det är idag” är nämligen också en modell!

Det man däremot kan göra är att dels att beakta många modeller, dels att inse att de alla är just bara modeller. De kan återspegla verkligheten på ett tillfredsställande sätt. Kanske till och med flera gånger i rad. Men du måste ha med dig insikten om att verkligheten inte följer våra modeller eller metaforer. Det betyder att man inte ska lägga alla ägg i samma korg eller satsa inte allt på en häst (som metaforer av verkligheten, sic!).

Världen är inte huggen i sten (btw så är inte heller sten oföränderligt). Vi behöver såväl flera olika modeller som olika parametrisering av dessa. Detta skapar en palett av scenarier over hur det vi valt att studera kan förändras över tid.

Hittills, förmiddag dag två av fyra, så kretsar presentationerna och diskussionerna fortfarande mest kring konsekvenser av kombinationen av en handfull parametrar. Den tematiska indelningen av webbinarier och workshops är:
– Physical understanding,
– Forecast skill, predictability and climate change,
– Recent events as case studies,
– Non-traditional methods,
– Impacts, preparedness and adaptation

Den fjärde sessionen, ”Non-traditional methods” är intressant avseende ytterligare en viktig aspekt, kommunikation. Dess beskrivning lyder ”This session invites contributions that propose or evaluate methods to assess very unlikely but high impact compound events (wild cards). Methods that provide different ways to imagine outcomes such as storylines, scenarios, downward counterfactuals.”.

Om vi nu tror oss veta något om framtiden, hur ska vi begripliggöra och kommunicera detta? Just ”conterfactuals” har jag anledning att återkomma till. Detta då jag och Omställningsnätverket deltar i metodutveckling och forskning med KTH i projektet Event Horizon kring hur konceptet kan användas för att ställa om samhället.

”Counterfactuals” handlar om att skapa scenarier och händelseutvecklingar utifrån antaganden om att världen valde en annan väg i en tidigare situation. Hur hade till exempel världen sett ut idag om vi redan i samband med oljekrisen på 70-talet hade skiftat över till förnybara energikällor? Antingen för att vi aktivt gjorde det valet eller att det bara var hälften så mycket olja som var utvinningsbar.

Vad har man för nytta av det hypotetiska antagandet kanske du undrar? Jo, det skapar insikter dels om att vi ständigt gör val, dels minskar det tröskeln för att faktiskt genomföra systemförändringar. Det har visat sig att det är lättare att föreställa sig att världen förändras olika till följd av historiska förändringar ”what if…?”, än att vi skulle ha möjligheter att göra det idag. Det som stoppade oss för 30, 40 eller 50 år sedan kanske var argument som ”det är utopiskt att skörda så mycket energi från sol och vind”, ”oljan kommer inte ta sina” eller ”människan kan inte påverka klimatet”.

Men idag vet vi bättre och kan därmed föreställa oss utvecklingen om vi hade valt andra vägar, retorik och incitament då. Det säger oss något om vilka möjligheter vi har om vi kan inse vidden av paletten av tänkbara och inte otänkbara scenarier som dagens modeller och förståelse av vår omvärld ger.

Därtill kommer behovet av storylines, berättelser och narrativ. Vi kan fortsätta på den inslagna vägen som egentligen bygger på nån form av fatalism: ”Det var inget bra, men oundvikligt att det skulle bli så här”, eller vi kan säga (som tom Dalai lama nyligen sade till just Greta) ”Vår generation har gjort fel, men/och nu är det bra att Greta och alla unga tar tag i det här och gör något åt saken” (Well, i så fall ska vi rimligen kliva åt sidan och ge dem makten att göra det också.). Eller vi kan säga som Johan Rockström och Dramatiska teatern: ”Vi har tekniken som krävs och står nu vid ett vägskäl”. Eller klimatforskaren Michael Mann som i sin nya bok ”The Climate war” menar att individuella beslut och marknadskrafterna förvisso är bra, men inte är tillräckliga utan de facto är en del av fossilbolagens strategier att fördröja nödvändiga omställningar. Han konstaterar ”Recycle. Fly less. Eat less meat. These are some of the ways that we’ve been told can slow climate change. But the inordinate emphasis on individual behavior is the result of a marketing campaign that has succeeded in placing the responsibility for fixing climate change squarely on the shoulders of individuals.”.

Det finns massor av narrativ och storytelling kring klimat, hållbarhet, naturen, samhällen, innovationer, ansvar och framtid. (Att jag valde exemplen ovan var för att det var de som passerade min näthinna alldeles nyligen). Jag hoppas ha större förståelse för hur man kan utveckla kraftfulla narrativ efter denna vecka.

Men just idag kretsar det mesta fortfarande kring cykloner, vorticity, värmeböljor, bränder, nederbörd, klorofyll, risk, översvämningar, Rossbyvågor, jetvindar, sannolikheter och liknande.

/Martin

En meter snö? -Det hänger i luften

SMHI har utfärdat den kraftigaste varningen, klass 3, för kraftigt snöfall i Västernorrlands län from nu och fram till tisdag kväll. Det kan komma 40-70 cm snö. Lokalt en meter i samband med att den kraftiga vinden skapar drivor.

Modellen som jag illustrerar detta med är ECMWF som är en av dem mest tillförlitliga vädermodellerna. Nu måste det inte bli precis så mycket snö och framför allt inte precis där. Det kan diffa med säg 30% upp/ner och gränserna är inte heller huggna i sten. Men modellerna har varit rätt så entydiga i flera dagar. Olika modeller och upprepade initieringar.

Kartan här nedan visar ackumulerad nederbörd från idag måndag kl 06 utc till i morgon tisdag (12 jan) kl 18 utc (19 svensk tid).

Ackumulerad nederbörd måndag kl 07 till onsdag kl 19. Källa: ECMWF via weathermodels.com.

Den röda fläcken över Västernorrland motsvarar 63 mm nederbörd i smält form. Som tumregel kan man använda sig av att snö har en densitet som är en tiondel av vatten i flytande form. Dvs den röda fläcken motsvarar drygt 60 cm nysnö. Och det mesta faller from nu och 24 timmar framåt.

Varför så mycket just där? Nederbörden hänger samman med ett lågtryck och fronter som dels genererar nederbörd i sig, dels skapar sydostliga vindar. Och dessa vindar fångar upp fukt från det ännu öppna Bottenhavet som sedan snöar ur när luften hävs över land.

Ögonblicksbild av hur det blåser tisdag kl 07. Källa: ECMWF via weathermodels.com.

Även andra platser, främst Jämtland och Västerbotten, får också ordentligt påslag på snötäcket. Och blåsigt.

Det hänger i luften hur mycket, när och var snön faller. Men ner kommer den. I morgon vid den här tiden vet vi var.

Fram till dess hoppas jag att alla tar det lugnt och håller sig inomhus. Kollektivtrafiken kommer i stort att vara inställd och det är inte läge att ge sig ut i bil om man inte är beredd på att spendera natten och morgondagen i den. Samt se till att bilen syns ordentligt, beaktandes att det kan komma en snöplog i marchfart för att röja snö längs med vägen där man eventuellt kör fast.

Även i södra Sverige är det stökigt väder att vänta med regn, blötsnö, snö och kraftiga vindar. Det är mycket på en gång. Ta det varligt.

På onsdag rör sig lågtrycket åter söderut och det öppnar upp för kallare luft att leta sig ner över hela landet. Även våra södra landskap ser därmed ut att få minusgrader, i alla fall ett par dagar. Fattas bara annat, det är ju ändå januari, den vintrigaste månaden av dem alla.

/Martin

Nicaragua drabbas av två extrema cykloner på kort tid

Årets orkansäsong sätter nya obehagliga rekord. Den tropiska cyklonen Iota har nyligen förstärkts till en categori-5 cyklon med vindar över 70 m/s. Aldrig tidigare har en så kraftig orkan bildats så sent på säsongen.

Iota är den 30:e namngivna Atlantstormen den här säsongen (som varar 1 juni – 30 november). Aldrig tidigare har man observerat så många cykloner på en säsong. Och den är inte slut ännu.

Men vad som är ännu värre att Iota drar in över Nicaragua på i princip samma plats som för två veckor sedan drabbades av en i princip lika kraftig cyklon, Eta. Det är helt unikt att två så kraftiga cykloner drabbar samma område inom loppet av två veckor.

Eta var en kategori-4 orkan som orsakade stor förödelse. Inte bara med de kraftiga vindarna, utan framför allt med ett kopiöst regnande. Omkring 1000 mm regn orsakade såväl översvämningar som omfattande jordskred i Nicaragua och Honduras.

Här nedan kan du se Eta’s bana, respektive prognosen för Iota (ta tag i reglaget och dra).

Iota är alltså en kategori-5 cyklon och kommer att spä på de redan hårt drabbade Nicaragua med 350-750 mm regn.

Vindarna pressar fram en flodvåg som är beräknad att nå 3,5 -5,5 meter över normal havsnivå.

Så här såg det ut inne i stormens öga sett från Amerikanska Flygvapnets flygplan.

Havet i Mexikanska gulfen är inte bara varmt, 28-30°C, i ytan. Det är varmt på djupet också vilket gör att det finns mer energi än normalt, trots att cyklonerna omvandlar havets värme till rörelse och lägesenergi i form av cyklonen. Det gör i sin tur att cyklonerna fördjupas snabbt, kan röra sig långsamt utan att försvagas och att det ganska snart kan uppstå nya cykloner på samma ställen som tidigare.

Med så många stormar och orkaner att namnge som det blivit i år så räckte inte det engelska alfabetet till. Då går man över till det grekiska alfabetet. Det har bara hänt en gång tidigare, år 2005 då man jobbade sig fram till Zeta, 6:e bokstaven i grekiska alfabetet. I årets orkansäsong är vi på Iota, grekiskans 9:e bokstav.

/Martin

PS. Enligt tradition så pensioneras namn som använts på speciellt förödande cykloner. Det blir med andra ord inga fler orkaner med namn som Katrina, Wilma, Irma osv. Det finns gott om andra namn på dessa bokstäver, så det är inte något problem att döpa även framtida cykloner. Men hur man gör om nån av de ”grekiska” cyklonerna blir förödande? Där använder man ju de faktiska namnen på respektive bokstav, det finns inget att ersätta dem med. Jag vet inte.

Det kan snöa i november

Novembersnö 2016

November är inte årets skojigaste månad, men får man bara lite snö så muntrar det upp. Och kommer det mycket så blir man tokglad.

Eller så är det som med så mycket annat, det är inte för inte som vi har ordet lagom. Nåväl, om man tar genomsnittet av snön som föll i början november 2016 med i fjol och i år så kanske det är lagom.

Och även om det kom mycket snö (bilden ovan är från en förort öster om Stockholm den 9 november 2016) så låg den inte kvar så länge. Såväl Svealand som Götaland och Norrlandskusten fick åter barmark i mitten av november.

Snödjup 10 november 2016 (SMHI)

Men det var mycket snö den säsongen. I alla fall där det var kallt nog. Norra Lapplandfjällen hade tex över en meter snö i början av juni 2017 (hur länge den låg kvar vet vi inte, SMHI:s snödjupskarta sträcker sig bara till 2 juni).

Hur ser det ut idag då?

Inget vinterlandskap precis. Eller rättare sagt den sortens stadsbild som vi lär behöva vänja oss vid i november. Och det här är inte bara i södra Sverige, nej även i Norrland lyser snön med sin frånvaro.

Och det ska erkännas att det är rätt så jobbigt. Jag gillar vintern och det är helt okay med mörker. Men novembers korta dagar, de är ingen höjdare precis. Ju längre norrut man befinner sig, desto kortare dagsljus har man så här på årets vinterhalva.

Snödjup idag 14 november 2020. (Källa: SMHI)

Men det kanske kommer lite snö kommande dagar?

Ja det kan det faktiskt göra! Kommande vecka blir ostadig. Och med det brukar vi inte bara mena att prognoserna kan vara svajiga, vädret kommer att växla en hel del och det kommer att komma nederbörd, både i form av regn och snö.

Det där med snö skulle kunna bli rätt tydligt på torsdag (19 nov) i södra Norrland. Och på fredag kanske, kanske i delar av Svealand. Eller så blir det regn. I alla händelser så kommer det att töa efterhand, det ligger inte kvar så länge.

Och om det blir snö så lär det inte bli lika mycket som för fyra år sedan. Men det är ju ändå bara det översta lagret som krävs för att lysa upp tillvaron, så det räcker med ett par centimeter. Det skulle lysa upp en november som hittills är så mörk och dyster att till och med statsministern har talat om det.

Nå, nu var det ju andra problem än snöbrist han framför allt resonerade om. Men lite snö skulle vara fint. Nån dag, eller ett par timmar, i alla fall.

/Martin

Intervju om Extremes Wetter

Extremt väder kommer strax ut på tyska. I förmiddags gjorde jag en intervju för tidningen Hörzu Wissen. De planerar göra tio sidor (!) om boken som i Tyskland får titeln Extremes Wetter.

Frågorna handlade om min fascination för extremt väder, kopplingar mellan väder och klimatförändringar, (hur det kan komma sig att man kan säga något substantiellt om förväntade klimatförändringar om tio år när man inte kan göra detsamma om vädret om tio veckor) och om innehållet i boke (tex vad komplexa adaptiva system är och olika exempel på extremt väder).

Vi var också inne på personligt engagemang, hur man kan bemöta ”skeptiker” och hur man kan resonera kring minskad klimatpåverkan och anpassning till såväl klimat som konsekvenser av klimatförändringar. Jag tryckte på att frågorna är större än ”bara” klimatet och räknar upp bland annat Planetary boundaries och inte minst förändringarna av biosfären. Och just detta med mångfalden av förändringar i ett komplext system är vansinnigt intressant -och skrämmande.

Kort och gott en liten glimt av mig, boken och systemen. Jag hoppas att jag kunde göra frågorna rättvisa. Det som var lite förvånande var att journalisten ventilerade frågor kring de som tvivlar på de vetenskapliga beskrivningarna av förekomsten och orsakerna till klimatförändringar. Just den biten känns passé. Jag flikade in lite om de två sista kapitlen, om hur våra värderingar påverkar systemen och om framtidsscenarier. Får se i vilken utsträckning hon plockar upp de trådarna.

Hur som helst så är det väldigt roligt att boken kommer ut på fler språk. Förutom på tyska så kommer den även på japanska (väntar fortfarande på den Skypeintervjun).

Jag och redaktionen var/är beredda på att göra uppdateringar, tex med ett par lokala exempel från respektive utgivningsland, men varken Tyskland eller Japan har efterfrågat det. Vi har ju med tre exempel från Sverige (översvämningar, Gudrun och bränderna 2018) som kanske inte är så relevanta för japaner. Eller så är det precis det de är.

De har valt en trevlig framsida. Extremt väder handlar inte bara om blåsigast, kallast, varmast, blötast osv, utan inkluderar även ovanliga fenomen och märkliga händelser (min egen favorit där är de vandrande stenarna).

Gemensamt är att alla bilder i boken är extremt vackra. Målsättningen var att de i kombination med texterna ska skapa ”åfanism” som förläggaren Jeppe Wikström uttrycker det. Folk ska titta, läsa och sedan säga ”-Å fan!”.

Hur som helst, det är stimulerande och hedrande att boken får spridning. Frågorna är än mer aktuella idag.

/Martin

Tropiska cyklonen Eta återhämtar sig

Den senaste tropiska cyklonen på Atlanten, Eta, har skapat stor förödelse i Centralamerika.

Eta blev den näst kraftigaste novembercyklon som någonsin registrerats med vindar på 67 m/s, (240 km/h), som en kategori 4-orkan. Dess långsamma förflyttning skapade långvarigt extremt väder i form av vindar, flodvågor, regn och jordskred över stora delar av Centralamerika.

Efter att ha försvagats så meddelade just MetOffice att den återhämtar kraft och kommer att beröra Kuba, Bahamas och Florida.

Årets Atlantiska orkansäsong har redan slagit en rad rekord. Aldrig tidigare han man observerat så många tropiska cykloner under säsong, hittills 28 namngivna varav 12 orkaner (vindar över 33 m/s) och 5 ”major hurricanes” (kategori 3, 4 eller 5. Tidigare rekordet var 27 som sattes 2005. Officiellt slutar säsongen den sista november och det finns alltså utrymme för att ytterligare öka rekordåret 2020.

Det finns en tydlig relation mellan ökade halter växthusgaser, global uppvärmning, förändrade vädermönster och förekomsten av allt kraftigare och fler tropiska cykloner och annat extremväder som tex bränder, torka, skyfall, tinande permafrost, minskat istäcke mm.

/Martin