Agnostiker i duggregnet

7 december 2017
Martin Hedberg
Uncategorized
22 Comments

Jag är periodare mellan att vara agnostiker och ateist. Vid ett par tillfällen har tvivlen infunnit sig och jag har funnit mig funderandes på om jag trots allt hade en tro.

Men efter en stunds vidare kontemplation kom jag fram till att anledningen till detta främst torde ha varit för att det skulle underlätta sökandet efter någon eventuell mening med livet. I samma veva infinner sig insikten att livet i sig är så värdefullt och fantastiskt att lättjan inte gärna kan utgöra grund för att tvivla på den verklighet som jag observerar.

Ett skäl att ändå stanna kvar på agnostikerns spelplan, förutom att det inspirerar i samtalet med såväl troende som ateister, är att litteratur med religiös anspelning har en hel del att erbjuda. Detta vare sig det handlar om en förståelse över det historiska kulturarv som vi lever i, eller om det handlar om färgstarka metaforer för att underlätta (återigen denna lättja) tolkningen av livets paradoxer och motsättningar.

Inte vet jag om våra arvingar om en miljon år betraktar oss som patetiska sömngångare eller jämlika bröder och systrar. Eller för den delen hur arvtagarna till korpar, kaniner och kackerlackor, som ju även är objekt för, och utvecklas av, evolutionens obönhörliga selektion, betraktar oss i framtidens historieböcker. Eller vad det nu kan komma att kallas när man eventuellt tittar tillbaka i framtiden.

Men våra religioner lär nog inte överleva så många hundra år till, men det är inte lika väsentligt som hur det går för människor, korpar, kaninen och kackerlackor för den delen. Eller se och se. De som får se är de som överlever, det kanske bara blir bakterier och svampar. Vi människor spänner så många bågar att någon högre makt, om det nu finns någon, har mången anledning att känna sig förtörnad.

Något som jag dock känner mig ganska säker på kommer att fortsätta är vädrets växlingar. Större delen av jordens historia har vädret växlat, och träden fallit i skogen, utan att människor har observerat det. Men tänk om allt var grått och utan egentliga skiftningar? Hur kan jag vara så säker på att det inte varit jämngrått under långa perioder?

Och är inte hösten osedvanligt seg i år? det kom snö, men den slaskade bort och trots att det snart är lucia så töar det i Norrland. Ve så led man kan vara på vädret.

Det här funderade Hjalmar Söderberg på i sin mininovell Duggregnet och det blev jag påmind om precis nyss när jag föreläste om klimatförändringar för Lomma kommun. (Tack Helena Björn). I Skåne, och resten av Sverige också för den delen, är det grått just idag. Men i övrigt har jag ingen anledning att associera mer av berättelsen till Skåne.

Det skulle möjligen vara en parallell till Noak och att delar av södra Sverige kommer att bli översvämmat i och med att havsvattnet expanderar och glaciärerna smälter i takt med att klimatet förändras. Men inte annars…

Jo, möjligen att vi människor är dåliga på att ta hand om den kunskap som vi fått oss i gåva i det samhället som vi ändå lyckats utveckla. (Här vill jag verkligen inte peka ut Skåningar eller andra som bor nära havsnivån. Snarare är det så att dessa individer kommer att ta del av kunskapen lite tidigare än de som bor högre upp.).

Jag tar som sagt var inte ställning till om det var en förmågan att bygga civilisationer och förgöra är en gåva från någon specifik gud eller om det är ett resultat av slumpmässiga och genetiska variationer hos ett stort utfall individer, lång tid och selektion. Men den gode Söderberg hade i alla fall humor och kunde förvalta de religiösa skrifternas verklighetsbeskrivning med en bra metafor.

Här kommer texten Duggregn av Hjalmar Söderberg (från projekt Runeberg):

Åter är det höst och mörka dagar, och solen gömmer sig i rymdens skummaste vrå, för att ingen skall se hur blek och åldrad och tärd hon blivit denna sista tid. Men medan blåsten visslar i fönsterspringorna och regnet porlar i takrännan och en våt hund tjuter framför en stängd port där nere på gatan, och innan höstens första brasa ännu brunnit ned i vår kakelugn, vill jag berätta er en saga om duggregnet.

Hör nu på:

Den gode guden blev för någon tid sedan så förtörnad över människornas dålighet, att han beslöt att straffa dem genom att göra dem ännu dåligare. Allra helst hade han i sin stora godhet velat dränka dem allesammans i en ny syndaflod: han hade icke glömt, hur angenäm den synen var, då allt levande förgicks i floden. Men tyvärr, hade han en gång i ett sentimentalt ögonblick lovat Noak att aldrig göra så mera.

– Hör på min vän, sade han därför en dag till djävulen. Du är visserligen icke något helgon, men du har stundom goda idéer, och man kan resonera med dig. Människorna äro dåliga och vilja icke bättra sig. Mitt tålamod, som är oändligt, har nu tagit slut, och jag har beslutat att straffa dem genom att göra dem ännu dåligare. Jag hoppas nämligen, att de då allesammans skola förgöra varandra och sig själv. Det förefaller mig, som om våra intressen – eljest så vitt skilda – här för en gång skulle kunna finna en beröringspunkt; vilket råd har du att giva mig?

Djävulen bet eftersinnande i spetsen av sin svans.

– Herre, svarade han slutligen, din visdom är lika stor som din godhet. Statistiken utvisar, att det största antalet brott begås om hösten, då dagarna äro mörka och himlen grå och jorden ligger svept i regn och dimma.

Den gode guden grubblade länge över dessa ord.

– Jag förstår, sade han slutligen. Ditt råd är gott, och jag vill följa det. Du har goda gåvor, min vän, men du borde använda dem bättre.

Djävulen log och viftade på svansen, ty han var smickrad och rörd, och därefter haltade han hem.

Men den gode guden sade till sig själv:

– Hädanefter skall det alltid duggregna. Molnen skola aldrig skingras, dimman aldrig lyftas, solen aldrig lysa mer. Och det skall vara skumt och grått till dagarnas ände.

Och det vart så.

Paraplymakarna och galoschmakarna gladde sig i början, men det dröjde icke länge, innan löjet stelnade också kring deras läppar. Människorna veta icke, vilken betydelse vackert väder har för dem, förrän de en tid ha nödgats sakna det. De glada blevo tungsinta. De tungsinta blevo vansinniga och hängde sig i långa rader eller samlades för att hålla konventiklar. Snart arbetade man icke längre, och nöden blev stor. Brotten tilltogo efter en svindlande skala, fängelserna överbefolkades, dårhusen räckte endast till för de kloka. De levandes antal avtog, och deras bostäder stodo övergivna. Man stadgade dödsstraff på självmord; ingenting hjälpte.

Mänskligheten, som genom så många generationer drömt och diktat om en evig vår, gick nu sina sista tider till mötes genom en evig höst.

Dag för dag skred förstörelsen fram. Landsändar lades öde, städer föllo i ruiner. På torgen samlades hundarna och tjöto; men i gränderna gick en gammal halt man omkring från hus till hus med en påse på ryggen och samlade själar. Och varje kväll haltade han hem med påsen full.

Men en afton haltade han icke hem. Han gick i stället till himmelrikets port och rakt fram till den gode gudens tron. Där stannade han och bugade och sade:

– Herre, du har åldrats på sista tiden. Vi ha åldrats bägge, och det kommer sig därav, att vi ha så tråkigt. Ack herre, det var ett dåligt råd jag gav dig. De synder, som intressera mig, behöva då och då en smula sol för att trivas. Se här, du har gjort mig till en usel lumpsamlare!

Och med dessa ord slängde han sin smutsiga påse mot tronens trappsteg så häftigt, att bandet brast och själarna fladdrade ut. De voro icke svarta, utan grå.

-Det är de sista människornas själar, sade djävulen. Jag skänker dem åt dig, herre. Men akta dig väl för att begagna dig av dem, om du har för avsikt att skapa en ny värld!

Blåsten visslar i fönsterspringorna, och regnet porlar i takrännan, och nu är sagan slut. Den som icke har förstått den kan trösta sig med att det blir vackert väder i morgon.

Hjalmar Söderberg, Historietter, 1898.

                  

About author View all posts Author website

Martin Hedberg

22 CommentsLeave a comment

  • Trevlig morgonläsning Martin.

    Det verkar finnas lika många tolkningar av ordet agnostiker som det finns människor, själv tolkar jag det ordagrant och att jag som agnostiker är utan kunskap (om en skapare).
    Med det sagt så kommer mitt stora problem med att gå från agnostiker till ateist; ateisten hävdar att det inte finns en skapare och bör därmed även kunna bevisa det påståendet.

    Befintliga religioner är lärorika när det gäller historia men innehåller för mycket grundlösa påståenden och sagor. Man måste lära sig historia för att kunna spekulera om framtid. Det är på något vis människans signum och om det finns något som räddar oss från oss själva, så är det just den egenskapen.

    Men om det skulle finnas en skapare, så är denne på andra sidan big bang. Eller i någon dimension i vetenskapens utmarker som enbart Max Tegmark förstår. Eller varför inte à la Matrix, eller något annat bortom vår förmåga till förståelse? Det är såpass osannolikt att det finns en skapare att det nästan blir ointressant, men likväl oändligt långt kvar innan man kan bevisa att det inte finns någon, eftersom horisonten bara flyttas längre bort med ökad vetenskaplig förståelse.

    Människor är ofta allt för upptagna med planer inför framtiden, livet är här och nu och inte nödvändigtvis i morgon. Därefter inträder sannolikt en oändlighet av ingenting när det gäller vårt medvetande. Självklart uppstår en tro på en skapare som har andra planer inför framtiden.

    De som sagt det bäst är Monty Python:
    You know, you come from nothing
    – you’re going back to nothing.
    What have you lost? Nothing.
    https://youtu.be/WlBiLNN1NhQ

    Nu ska jag fånga den här dagen. 😀

    • Godmorgon. Jag håller med.
      Tvekade lite inför att skriva något alls om ateism och agnosticism. Dels för att det har blivit mainstream i Sverige, dels för att det finns så många tolkningar att det lätt uppstår missuppfattningar.
      Men så tänkte jag att kombinationen av dessa gör det mindre känsligt. Och att det då till största delen fyller mitt ursprungliga syfte: Att rama in den fina och humoristiska berättelsen av Söderberg.

      Bra tankar av Monty Python också. Det är lite som jag svarade barnen när de frågade om vad som händer efter döden. ”Ungefär samma sak som innan du föddes” svarade jag och det var de nöjda med och vi kunde gå vidare med diskussionen om medvetandet här och nu.

      • Nog är det ett känsligt område, bra svar till barnen tycker jag.

        Har sagt liknande till mina egna och de köper det rakt av, bara man inte gör en grej av det. Barn tål sanningar. En av mina grabbar hade bekymmer under en kortare period när han började förstå att han skulle dö en dag. När rätt tillfälle infann sig och vi pratat en stund (första gången) så har han aldrig visat någon synbar oro, det har kommit fler frågor istället.

        Innan jag blev förälder första gången för dryga tjugo år sedan så kan jag lugnt säga att jag inte hade en aning om vad det skulle innebära att bli förälder, är inte säker på om jag har det nu heller, eftersom alla barn är olika. Brukar säga att om det finns en skapare, så har denne i vart missat att bifoga en manual till varje enskilt barn. 😀

  • Religionen betyder väldigt mycket i Texas som är en del av bibelbältet där borta, Texas är USAs andra största stat sett till befolkning och har haft den största befolkningsökningen av alla staterna på den här sidan sekelskiftet. Det bor fler där än i hela Australien.

    Ironiskt nog, med tanke på orkanerna och översvämningarna tidigare i år, ser Texas likväl ut att avluta hela året med torka.
    http://droughtmonitor.unl.edu/CurrentMap/StateDroughtMonitor.aspx?TX

    Som grädde på moset, så har nu Texas även fått snö i år.
    https://www.washingtonpost.com/news/capital-weather-gang/wp/2017/12/08/see-how-this-early-winter-storm-coated-the-deep-south-in-a-rare-snow

    Extremer i bibelbältet måste vara skaparens vilja, givetvis. 🙄

  • Ja, blida i december även här uppe i Umeå har ju sedan dec 2012 varit standard tyvärr. Läser en del forum och så med hobbymeteorologer som försöker sia om vintern med ”långtidsprognoser”. Egentligen borde ju variationen i temperaturer och den långa extrapoleringen göra det omöjligt, men när jag kollar över data gällande medelvärdesavvikelser för temperaturer för vintrarna i Sverige så tycker iaf jag mig se en hel del ”grupperingar” av kalla resp. milda vintrar. 30-talet hade milda vintrar, 80-talet hade kalla vintrar, och plötsligt kom 90-talet med milda vintrar igen. Vad kan detta bero på? Det borde ju faktiskt hinta om att det finns något någorlunda förutsägbart med vintrarnas temperaturavvikelser?

    Gissar på ännu en mild vinter för Sverige, men kanske inte lika extremt mild som vintrarna sedan 12/13. Men likväl signifikant mild.

    • Det där är kul och min gissning blir tvärtom, en kall vinter. Iaf kallare än de närmaste årens ”vintrar”. Klippte ju gräset den 22:a December 2015 och det gör jag inte i år.
      Min uppfattning numer, är ändå att det är närmast omöjligt för Sverige. Hitta mönster bakåt är en sak, att försöka sig på en prognos för en hel vinter framåt är något helt annat.

      Varför gissar jag likväl kallare då? Vi har ostliga ekvatoriella vindar i stratosfären, en svag La Nina och låg isutbredning i Arktis (bara förra året var lägre än det är just nu). Alla de där kan försvaga polarvirveln som då i sin tur kan ge kallare längre söderut än normalt. Temperaturerna över 80°N går då åt motsatt håll: http://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.uk.php

      Men jag kunde lika gärna köpa en lott, eller spela på börsen. 😀

      • Ja exakt, det är väl lite av vad många går på när de spår en kallare vinter denna gång. Dock är väl vattnet kring arktis så pass varmt nu att även nordliga vindar blir relativt milda? Känns som att det nästan är omöjligt att få en kall vinter nu för tiden då typ bara 4-5 stycken sedan slutet på 80-talet varit det. Sen att vi hamnar på den milda sidan av kalluftsdyken över England och västeuropa hittils bådar väl inte direkt så gott heller?

  • Sajten slutade svara igår efter min senaste kommentar till Johan ovan och jag var på väg att lägga till en sak som har haft och eventuellt kan få betydelse om man vill hitta ytterligare skäl till enstaka kalla vintrar för oss i Skandinavien.

    Det är havsvirveln i Beaufort, som tidigare normalt oscillerat mellan att rotera medsols och motsols. Har för mig att intervallerna tidigare var i storleksordning ca 6 år, kan kolla upp det vid intresse. Nu har den dock roterat medsols sedan 1997. Vid medsols rotation hålls smältvatten med lägre salthalt kvar, vid motsols rotation frigörs detsamma, ut i norra Atlanten.

    Problemet är att ingen vet någonting exakt, men det är kanske ett litet halmstrå till vinter. Någon mindre istid blir det inte.

    • Det är i vart fall inga små mängder extra vatten.
      https://www.whoi.edu/page.do?pid=160516
      Citat:
      ”Hydrographic data indicates that liquid fresh water in the BG in summer increased by 5410 cubic km from 2003 to 2010 and decreased a bit in 2011-2014, in 2015 it reached 22,600 cubic km and in 2016 an absolute maximum of 25,100 cubic km was reached or 6500 cubic km over the climatology of the 1950s-1980s.”

      • Har haft svårt att släppa det där. Det är fullt möjligt att betrakta ”the Beaufort Gyre” som ett avlidet fenomen. De vindar som krävs för att skapa en periodicitet finns inte längre tack vare uppvärmningen i Arktis och utjämnade tryckgradienter. Det rimmar bättre med helheten tycker jag.

        Samtidigt läste jag att miljöpartiets klimatminister var jättenöjd med det bidrag man kommer kunna söka för att köpa en elcykel.

        Det är en bottenlös avgrund mellan de två styckena, som inte går att fylla med något vettigt.

  • Snart dags för den andra fiktiva farbrorn, han som sägs bo på Nordpolen. Honom tror inga vuxna på, förutom möjligen Svensk handel, som även är helt på det klara över att Vi visst kan äta kakan och ha den kvar. Det som kommer i närheten av att påminna om verklighet och klimatförändringar inom Svensk handel är väl att årets julklapp är en elcykel. Bästa alternativet är givetvis att inte köpa någon alls.

    Ett par verklighetsförankrade julklappar runt det nya Arktis:
    http://www.arctic.noaa.gov/Report-Card/Report-Card-2017
    De där temperaturöverskotten som nämns, fick tom en väderstation i Barrow att flagga sig själv som otillräknelig under året.
    https://www.climate.gov/news-features/blogs/beyond-data/alaskan-north-slope-climate-change-just-outran-one-our-tools-measure

    • Det här jag var rädd för. Tror dock inte att det blir någon utbredd kyla i januari för den delen heller. Kalla vintermånader börjar bli alldeles för sällsynta nu, och polarvortexen verkar vara väldigt stark och därmed förstärka västflödet. Skulle gissa på en mild januari och en mycket mild februari. Tids nog kommer sommaren och ytterligare härligt englandsväder att plåga oss.

      • December har inte varit någon vintermånad här nere på länge. För hela landet är det bara tre månader som varit kallare än normalt sedan 2004.

        AO är svag och har varit det ett tag.
        http://leakimg.com:443/JtynpBI/image.gif
        Prognosen visar en tilltagande negativ trend vid 10mb och ner mot negativt vid 1000mb i början av Januari.
        http://leakimg.com:443/cxazfiK/image.png
        Men det är då två veckor framöver och det har inte blivit verklighet än. Lite chans finns det fortsatt tycker jag även om det kan visa sig vara mer hopp än förnuft från min sida.

          • Är kanske pessimistisk men det känns som direkt vindarna blåser lite väst så blir det +4 och regn här uppe. Tror på allvar att vår sista normala vinter var 12/13. Nu är det verkligen skämt på skämt. Spöregn och +5 i Skellefteå imorgon. Snart lär vi också få klippa gräset här i december.

          • Det är helt förståeligt. Vi kan inte få normala vintrar längre med tanke på hur mycket Arktis förändrats de senaste tio åren. Decembermånaderna 2009/10 och 12 är undantag. Nog kommer gräsklippardagar i December även uppe hos dig, frågan är bara hur långt det är dit.

            +1,5° och stigande i min väderstation nu på morgonen, prognosen säger +5° i eftermiddag även här. Det brukar innebära ytterligare någon grad lokalt. Sedan +6° på dan före Jul och regn som fortsätter in på Juldagen, annandagen osv.