Det underlättar om man kan visa bilder och grafik och i vanliga fall går det ju lätt med dator och projektor. Men utomhus? Och i regn eller solsken? Greta hade ju en pappskiva som uppenbarligen fungerade, så något i den stilen hade jag som idé.
Jag behövde något någorlunda slitstarkt papper att rita på. Och för att kunna få ner grafiken i ryggsäcken så ville jag kunna rulla ihop den. Det gjorde att pappskivor gick bort och det rimligaste var att skaffa en tapet att rita på. Grafiken är ett urval av de bilder som jag använder när jag håller vanliga föreläsningar.
Jag monterade en projektor ovanför skrivbordet, projicerade bilderna på tapeten och fyllde i text och bild.
Projicerar grafik på en tapet och ritar av.
Första gången som “klimattapeten” kom till användning var vid skolstrejken i Kungsträdgården den 24 maj. (Hur mycket jag än hade tänkt på hur jag skulle skapa den och vilken grafik jag skulle använda så var det inte förrän natten innan som jag blev klar med den). Vi hade också lite tur att tapetens längd passade perfekt till den sammanlagda längden på de bord som vi hade vid sidan om stora scenen i Kungsan.
Tapeten var ett underlag för samtal när Researchers Desk föreläste i Kungsträdgården i samband med skolstrejken/demonstationen den 24 maj 2019.
Under hösten har jag och andra ur Researchers Desk både hållit både street lectures på Mynttorget och mer traditionella föreläsningar med Fridays For Future på skolor. Då utan tapet, men i gengäld mer grafik och fler åhörare.
Europa, och många andra platser badar i värme. Extrem värme på många håll. Människor lider och avlider. Har det med klimatförändringar att göra frågar någon kanske sig?
Ja, detta är klimatförändringar. Detta är exakt vad man kan förvänta sig när man, precis som vi gjort, lägger till extra växthusgaser till en planets atmosfär.
Sannolikheten för extrem värme sommartid har förändrats dramatiskt på ett par decennier. Originaldata: NASA
Det blir varmare. Värmeböljor blir vanligare, större och håller i sig längre tid. Och det som är extremt varmt blir ännu varmare.
Välkomna till den nya världen. Det kommer inte att vara så här varje dag. Men när man gör ett medelvärde av hela konkarongen så märker man att medeltemperaturen har stigit.
Det här är början. Det kommer att fortsätta och det kommer ett bli varmare.
Det hydrologiska kretsloppet blir också intensivare. Det betyder att det blir mer torka -och mer skyfall och ihållande regn. Och snö när temperaturen är under noll.
Detta är exakt vad forskare, i decennier, har beskrivit, kommunicerat och varnat för ska inträffa.
Och mänskligheten inte reagerat på på ett adekvat sätt. Än.
Det finns många metaforer att välja bland, en variant skulle vara ett steg fram och två tillbaka. En annan om milstolpar som trots löften kommer att bli översvämmade när havet stiger.
En mängd tunga politiker var på plats och inledningstalade väldigt engagerat, men forskare var tveksamma till hur långt löftena skulle hålla och FridaysForFuture analyserade det som ännu ett “bla-bla-bla”.
Indien lovade att ha “net zero” utsläpp år 2070, vilket är för lite och för sent. Och dessutom oklart hur och var alla länder ska kompensera sina utsläpp utan att det blir dubbel eller trippel bokföring (naturen binder en hel del koldioxid helt på egen hand, det finns en uppenbar risk i att vi människor tillgodoräknas oss detta som vår förtjänst). Men ändå ett stort steg att Indien kommer med något löfte alls.
Många länder enades om att minska avskogning och börja återplantera skogar. I alla fall från och med 2030.
Förhandlarna är mer eller mindre överens om att anstränga sig (Kina är inte riktigt med i den här båten) för att minska utsläppen an metan, de växthusgasutsläpp som har näst störst klimatpåverkan efter våra utsläpp av koldioxid.
Kina och USA, som tillsammans står för ca 40% av utsläppen av växthusgaser, presenterade ett samarbete om att minska klimatpåverkan.
Men störst av allt var att man lyckades tända en liten lampa ovanför elefanten i rummet, utvinningen av fossilt kol. Att orden “fossilt kol” överhuvudtaget fanns med i ett utkast till avtal är en världsnyhet!
Samtidigt som det givetvis är en självklarhet. Det går inte att minska utsläppen av fossilt koldioxid med mindre än att utvinningen av fossilt kol minskar. De står i 1:1 relation till varandra.
Men hittills, sedan förhandlingarna startade 1992, så har lobbyister och nationer vars ekonomi är beroende av fossilt kol, lyckats förhandla bort denna uppenbara insikt.
Och så länge som diskursen handlar om utsläpp, gärna om att skuldbelägga dem ner på individnivå, så kan kan utvinningen av fossilt kol fortsätta. “Vi gör inget fel, det är ju ni som eldar upp oljan som står för utsläppen” som Norges fd statsminister Erna Solberg sa i P1 lördagsintervju 2 nov. Och BP var tidigt ute med att lansera begrepp som “carbon footprint”.
Nå, COP26 går in på slutvarvet. Återstår att se om/när milstolparna översvämmas. Och om det beror på att man fattar beslut som gör att isarna inte smälter, om målen görs mobila eller om man helt enkelt placerar dem högt upp på berget.
Det är för mycket koldioxid i luften. Den höga koncentrationen gör att energi, främst i form av värme, ackumuleras på planeten. Ett amerikanskt team har begärt att få påbörja experiment som kyler planeten genom att spreja partiklar i stratosfären. Det är som att hälla socker i för salt mat. Man stötte på patrull för att göra försöken i Arizona så nu har man ansökt om att få göra dem här i Sverige, i Kiruna.
Det blir varmare i luften, glaciärer smälter, permafrost tinar och framför allt så blir haven allt varmare. Vädermönster förändras. Torka på en del platser med missväxt och skogsbränder som följd. Långvariga regn och skyfall på andra platser eller under andra årstider med översvämningar, jorderosion och förstörd infrastruktur som följd. Tropiska cykloner och förändrade vädermönster. Dvs klimatförändringar. Mätt i enheten “Global medeltemperatur” så är vi nu uppe i drygt 1 grad, men alla delar i systemet har inte hunnit ikapp den temperaturen ännu. Glaciärsmältning, havsnivå och klimatzoner till exempel. Som jämförelse så är det under en istid 4 grader kallare. Smaka på det när när vi talar om Parisavtalet -och att vi dessutom är på väg att misslyckas med dess mål om max 2 graders uppvärmning.
Inte nog med att klimatförändringarna är stora, förändringarna går geologiskt sett väldigt snabbt. När vi gick ur senaste istiden, med 4 graders uppvärmning, så tog det 7000 år. Nu har vi gjort 1 grads uppvärmning -på 50 år! Och kan de närmaste 50 åren vara på väg mot ytterligare 1 till 2 graders uppvärmning. Geologiskt sett är detta en explosion. Det är inte underligt att ekosystem inte hinner anpassa sig. Situationen försvåras ytterligare av hur vi förorenar naturen med kemikalier, tungmetaller, läkemedelsrester samt hur bygger om den rent fysiskt.
Vi gör det här för att må bra, utvecklas, skapa välmående, fascineras, få makt, inflytande,.. Ja alla möjliga skäl. Såväl relevanta som mindre moraliskt försvarbara. Kruxet är att naturen inte tar hänsyn till varför vi gör saker. Hur goda avsikter vi än har så kan det få negativa konsekvenser. Det är därför oerhört viktigt att inte förblindas av vår egen moral. Sättet som vi försöker skapa välfärd på leder genom återkopplingar och förändringar av naturen på sikt till mindre välfärd. Och det handlar inte bara om “fattiga människor och kommande generationer” (som om det skulle ursäkta oss), det har redan börjat. Också här i västvärlden.
Och hur många magiska innovationer vi än skapat som skapar välfärd, förundran och löser problem så är det enfaldigt, naivt och vanskligt att tro att framtida teknik kommer att lösa, eller ens signifikant mildra, de problem och händelseförlopp vi står inför. Hela den idén bygger dessutom på premissen om kunskap och kontroll. Men även om kunskapen ökar (så länge som vi och våra samhällen är välmående) så är idén om kontroll över naturen inget annat än hybris på globala skala. Kontroll existerar i laboratoriemiljö och väl avgränsade miljöer (många argumenterar för att kontroll inte ens existerar där).
Haven blir allt varmare. Den högre halten koldioxid i luften gör också haven allt surare, pH-värdet sjunker.
En ökad halt koldioxid leder inte bara till att det blir varmare och mer extremt väder. Det leder också till att haven sakta men säkert försuras. En tredjedel av våra utsläpp av CO2 absorberas av haven. Fröjdens liljor? Nix, förvisso slipper vi ha koldioxiden i luften, men å andra sidan så blir haven allt surare, hittills ca 30%. pH-värdet sjunker. Vad spelar det för roll? -Fråga de som simmar i haven hur de känner. Alla organismer som använder kalk för att bygga skal och skelett. Alltifrån plankton och räkor till fiskar och korallrev. Strukturerna löses upp. “Ocean acidification” är globala uppvärmningens elake tvilling.
Vi kan med teknologi sänka temperaturen i en galleria och vi kan styra pH-värdet i ett bassäng. Vi kan odla mat i växthus och är det för kallt, varmt, torrt eller blött så kan vi styra det. Om jorden blir förorenad eller vi får utbrott av svamp eller skadeinsekter så kan vi byta ut växter och jord. Men allt detta förutsätter att det finns ett “utanför växthuset” som vi kan ta spjärn emot. (förväxla nu inte detta exempel med växthus med diskussionen om växthuseffekten)
De finns kreativa och inflytelserika individer och organisationer som tänker sig att vi ska skala upp denna modell till globala skala. Om det är för varmt globalt så borde vi kunna reglera temperaturen! Man tar sig för att betrakta hela planeten som objektet som ska styras i en viss riktning (inte bli för varm). Men man beaktar inte de andra delarna av systemet som också utgör hela planeten.
Orsaken till den global uppvärmningen är att vi har en överdriven halt koldioxid i luften. Om man försöker sänka temperaturen genom att hindra solinstrålning så kommer man att skapa nya problem och man kommer inte att lösa andra problemen som uppstår genom den förhöjda halten koldioxid i luften.
Om maten är för salt så ska man fokusera på att ta bort salt ur maten. Se till att luften har så nära den halt koldioxid som den haft de senaste 12.000 åren. En koncentration på 280 ppm istället för 415 som vi har nu. Det är inte svårare än så. Bind koldioxid, förslagsvis genom att återbeskoga världen. (PS. Att hugga ner och elda upp skogar är tvärtemot. DS).
Koldioxid år 1700 till 2021. Från https://keelingcurve.ucsd.edu/pdf-downloads/
Och för att inte göra det onödigt svårt så ska man givetvis också se till att andra handen slutar att hälla på mer salt på maten. Eftersom det förefaller vara svårt att bli bönhörd så får man låta bli att plocka fram nya saltkar ur skafferiet. Den ska ju ändå inte förbrännas så varför exploatera och investera i nya olje- och gasfält, kolgruvor och kolkraftverk? Det är principerna för att hantera globala uppvärmningen.
Som alla vet så försvinner inte saltet ur maten om att man sockrar den. Man kan kortsiktigt förvilla smaken av saltet, men har kvar problemen. Och skapat sig nya problem.
Tekniken att kyla planeten genom att hindra solinstrålning, “Solar Radiation Management” eller “Albedo hacking” som det snarast handlar om, skapar såväl nya klimatrelaterade problem som geopolitiska problem på global skada. För att få upp partiklarna (till exempel svavelföreningar) i stratosfären så krävs teknik som bara ett fåtal nationer har. Det kan ske genom artilleripjäser, raketer, stora ballonger, militära flygplan och liknande. Vem ska fatta beslut om vad som ska göras? Tänk om det visar sig att USA kan skapa fördelaktigt väder för sig, men det får oönskade konsekvenser för Kina, Ryssland och Indien, hur kommer samtalet då att låta? Och hur blir det med ozonskiktet, utsläppen sker på samma höjder som det tunna skiktet ozon finns som skyddar oss mot solens UV-strålar.
Och eftersom halten koldioxid kommer fortsätta att öka (vi väljer ju att kyla planeten genom att begränsa solinstrålningen, inte genom att minska utsläppen av koldioxid) så måste vi matcha detta med att även öka mängden partiklar vi sprider.
Och så var det det här med “Termination chock“. Partiklarna stannar kvar i stratosfären i 1-3 år. Men koldioxiden blir kvar i hundratals år (den klingar av sakta och spår av CO2 utsläpp idag kommer att synas i tusentals år). Så ett till tre år efter det att vi slutar spraya stratosfären med svavel så poppar temperaturen upp till den nivå den skulle ha i relation till halten koldioxid som finns där. Då kan det bli 1-2 grader varmare inom loppet av lika många år.
Sötman från sockret är kort, löser inte problemen och kommer med oacceptabla biverkningar.
Man har gjort modellförsök i datorer på Albedo hacking. Nu vill man göra praktiska försök. För första gången någonsin. Och man vill alltså göra det i Sverige! Det föreslagna experimentet, SCoPEx (Stratospheric Controlled Perturbation Experiment), är fysiskt sett litet (ett kilo partiklar) och kommer inte att han någon nämnvärd påverkan på klimatet. Men det kommer att ha en stor påverkan på fortsatta tekniska och politiska utvecklingen. Det är föreslaget att ske juni 2021.
Om Sverige vill ha trovärdighet rörande hållbarhet, miljö, internationell politik mm och inte vill hamna i situationer där vi försöker hantera globala miljöproblem på samma sätt som att sockra för salt mat så ska vi inte ta det där första steget. Inte ens en tesked av det.
/Martin
PS. Ytterligare konsekvens av Solar Radiation Management är att den klara himlen inte längre kommer att vara blå utan röd, orange eller grå. DS.
Har du inget bättre för dig så här på söndagskvällen, och det här är svårslaget, så kan viga en timme åt en dokumentär på SVT om humanitära och säkerhetspolitiska konsekvenser av klimatförändringar.
58 minuter ägnas mycket övertygande om komplexa problem i form av missväxt, svält, migration, kapprustning, destabiliserade stater, … Och under typ två minuter på slutet, med lite up-beat musik, försöker man ingjuta hopp i att vi kan ordna till det här -om vi tar oss i kragen och gör det vi vet är rätt.
Nåväl, den är väldigt snyggt gjord. Du kan väl se den för dess konstnärliga värde i alla fall? Väck barnen, korka upp en flaska vin och sätt er framför dokumentären “Klimatets våldsamma konsekvenser”.
/Martin
PS. Medan jag gick tillbaka för att leta efter detaljerna i ett citat så snubblade jag över det smått klassiska “The stone-age didn’t end because we ran out of stones. We found something better!” Jag fattar att syftet är att skapa hopp, i synnerhet för teknologiska lösningar. Kruxet med argumentet/metaforen är att den är djupt felaktig på flera plan. “Stenåldern” borde heta “träåldern”, för det var nog det materialet man använde mest (men de verktygen är inte kvar). Och framför allt: Vi använder väldigt mycket mer sten idag än vad man gjorde på stenåldern. Inte bara totalt utan även på individnivå. Och det vi ersatte stenarna med hade omfattande konsekvenser för oss själva, övrigt liv och kommande generationer.
Men det jag letade efter var “…Americans can always be counted upon doing the right thing. -After exhausting every other possibility.” Det kan vara vanskligt med roliga och slagkraftiga metaforer och berättelser och det är inte bara USA som bär skuld i frågan. Men det finns anledning att fråga sig hur det kommer sig att vi agerar så irrationellt. Vilket är precis den frågan som filmen ställer sig och oss. DS
Tack Dagens Nyheter för att ni vågar vara progressiva och gå utanför komfortzonen. Tack Greta Thunberg för att du skådar och tränger igenom sånt som så många andra ser som hinder.
Idag 6 december är dagen då Dagens Nyheter “lämnar över ansvaret för Sveriges största dagstidning till en omyndig, outbildad aktivist…” för att citera Greta själv som gästande chefredaktör. Hon må ännu vara omyndig (fyra veckor kvar), men epiteten outbildad aktivist är där för att belysa de patetiska argument som många makthavare, lobbyister och fördomsfulla uttalat om henne.
Tidningen innehåller mängder av relevanta fakta, pedagogiska sammanställningar och illustrationer. Man behöver ta sig tid att läsa, observera och kontemplera. Kan vi förstå skillnaden mellan 37,6 miljoner fler extremt fattiga år 2030 (“optimistiskt scenario“) och att 100,7 miljoner människor (“mindre optimistiskt scenario“) knuffas in i extrem fattigdom år 2030 till följd av klimatförändringar?
En mening i Gretas inledning behöver understrykas än mer än vad som sker i den utmärkta tidningen. “Om vi ska lösa klimatkrisen måste vi inse att den är en del av en större hållbarhetskris”.
Så när vi har tagit in insikterna om hur stora problemen är, att det inte går att fly eller köpa sig fri från konsekvenser (jag har mött många välbärgade som tycks resonera i termer av att “det är synd om de fattiga, men jag har resurser att klara mig”) och hur genomgripande förändringar som måste till såväl för att undvika katastrofer som för att anpassa oss till det som inte går att undvika, då är det dags att filosofera över vad den större krisen går ut på.
En del svar hittar jag i frågor som “varför finns vi?”. Inte för att det måste finnas något specifikt syfte med mitt, mänsklighetens eller annat liv. Men att allt (?) liv har en strävan och att vi människor dessutom har förmågan att reflektera över våra roller och vilka eventuella syften vi har eller kan tillskriva vår strävan, rörelse och riktning.
Själv har jag tagit intryck av Donella H. Meadows texter kring systemförståelse. Läs gärna hennes bok Thinking in Systems och artikeln Leverage Points: Places to Intervene in a System, där hon resonerar kring hur system är återkopplade och vad som krävs, eller underlättar, om man vill förändra dem.
För att göra en lång historia kort så underlättar det om man förstår var i systemet man försöker angripa det. De flesta av våra klimatinsatser rör saker som förvisso är bra, men som bara putsar systemet. Vad jag talar om är 12. Parametrar (constants…), 11. Reservoarer (buffers … stabilizing stocks…) och 10. Strukturer (structure of material stocks and flows).
Lista från Meadows hävstång (från länken ovan). 12. Constants, parameters, numbers (such as subsidies, taxes, standards). 11. The sizes of buffers and other stabilizing stocks, relative to their flows. 10. The structure of material stocks and flows (such as transport networks, population age structures). 9. The lengths of delays, relative to the rate of system change. 8. The strength of negative feedback loops, relative to the impacts they are trying to correct against. 7. The gain around driving positive feedback loops. 6. The structure of information flows (who does and does not have access to information). 5. The rules of the system (such as incentives, punishments, constraints). 4. The power to add, change, evolve, or self-organize system structure. 3. The goals of the system. 2. The mindset or paradigm out of which the system — its goals, structure, rules, delays, parameters — arises. 1. The power to transcend paradigms.
Meadows beskriver punkterna 12 till 1 som en metafor över olika angreppspunkter på en hävstång med vilken man försöker ändra systemet, illustrerat av en sten som ska vältas. Det är en bra metafor, men som alla metaforer har den sina tillkortakommanden. Det tog ett tag tills jag insåg att stenen inte var “systemet”. Systemet är alla de tolv angreppspunkterna.
Man måste vara över hela spektrat, men/och de områden som verkligen har kraft att förändra systemet, och som man i alla händelser förr eller senare kommer att vingas beröra och hantera, är punkterna längst ner på listan: …4. Förmåga till självorganisering, 3. syftet med systemet, 2. Paradigmet och de grundläggande berättelserna om varför vi finns, och 1. Förmågan att se, lämna och inse/skapa paradigm. Det senare ger förutsättningar till “hållbarhet” -eller i alla fall en bättre verklighetsförankring.
Men det mesta av klimatåtgärder (samma sak gäller de flesta problem i var i samhället) vi ägnar oss åt handlar om punkten 12, konstanter, parametrar och tal. Alltifrån bränsleförbrukning till kolbudget. Bra grejer, men de ändrar inte systemet.
Vill vi verkligen gör skillnad så måste vi fråga oss, och förmodligen förändra, syftet med våra samhällen, företag, organisationer och individuella. Det kan vara nyttigt att reflektera över om syftet med livet på jorden, 3,7 miljarder år av liv och utveckling, är att vara vår generations räkmacka? Så länge som vi betraktar naturen och övrigt liv som en resurs som finns till för oss att utnyttja, och att vår roll är att förvalta denna möjlighet så att det gagna oss, här och nu, då handlar det nog mest om i vilken takt det går överstyr.
Men om syfet med våra samhällen är att leva med respekt för och i samverkan med övrigt liv, även det som vi ännu inte förstått gagnar oss, då har vi lite bättre förutsättningar att inte fullfölja den 6:e massutrotningen, inklusive förutsättningarna för våra egna tekniskt och intellektuellt sofistikerade samhällen.
Så, Dagens Nyheter den 6 december 2020 är ett bra nummer att kontemplera över. Annonsavdelningen kunde man dock haft i lite tajtare koppel. Jag förstår att annonssäljarna sett möjligheter att dra in pengar på helsidor till politiker, företag och aktörer som känner att de gör gott för klimat och miljöfrågor. Eller som vill spinna på det varumärket.
Men jag antar att annonsörerna varken läst eller på annat sätt tagit in budskapet som förmedlas i tidningen. Det smakar illa att se klichéartade uttalanden från politiska partier och företag, inte minst BMW. De senare har gjort en parafras på Gretas handmålade plakat och till och med placerat det på kullerstenarna utanför riksdagen. “VÄRLDENS BÄSTA BILMÄRKE FÖR KLIMATET…”.
Det är så j-la osmakligt och korkat att jag inte riktigt finner ord att beskriva det. Vad tänker man med? Det kan bara visa hur LITE de har fattat. Såväl om klimat och hållbarhetsfrågor som om kommunikation. Skäms på er BMW!
Just nu löper de gatlopp i sociala media för detta och deras annons kommer att gå till historien som ett exempel på hur man absolut INTE ska göra. Snylta inte på Gretas eller klimat- och miljörörelsers autenticitet, trovärdighet eller inarbetade varukännetecken. Det slår tillbaka och det borde ni fatta.
Det senare, varukännetecken, är beskrivet av Patent och registreringsverket PRV. Det är ingen vild gissning att Gretas handmålade skylt faller in under den kategorin.
BMW hade liknande frågor på bordet för ett år sedan då Greta seglade över Atlanten med segelbåten Maliza II. Som i princip alla båtar liknande kategori så var den var sponsrad, men strippades på alla loggor och företagskopplingar -just för att Greta inte vill förknippas med kommersiella intressen. BMW var (är) huvudsponsor till Maliza II. Lärde man sig något eller trodde man att man nu var kompisar och kunde kränga lite mer genom att kopiera något som unikt uttrycker Gretas patos?
Här en tweet där Greta adresserar frågan om annonsörer och i vilken utsträckning hon kunnat påverka det.
Och självklart har jag – som alla chefredaktörer antar jag – haft en väldigt begränsad roll. Jag har kommit med förslag och feedback, som t.ex att man inte kan ha en seriös klimat- och miljörapportering samtidigt som man tillåter klimat- och miljöskadlig annonsering…
Nåväl, hinner vi smälta det som står i tidningen innan glaciärerna har gjort det och den nödvändiga transformationen snarare handlar om långskott på att rädda och bevara skärvor av det som en gång var? Intressant i artikeln är inte bara alla insikter om klimat, pandemier, åtaganden, kriser, teknikoptimism, migrationsvågor, svält, vattenbrist och extremväder… utan också ljusglimtar och berättelser som “rewilding” och blottläggande av brister i tex Parisavtalet som vi kan rätta till.
Komplexa globala frågor som rör klimat, ekosystem, samhällsutveckling, rättvisa mm är inga end games som fotboll, schack eller affärer där man vid en given tidpunkt kan säga om man lyckades, vann eller förlorade. Livet är något som pågår hela tiden och det tar sig uttryck i olika system med olika återkopplingar, strävan och karaktärer. Ingen har kontroll, men vi påverkar alla systemen på olika sätt, nivåer och tidshorisonter.
Det är inte ovanligt att direkta “lösningar” är kontraproduktiva på långt sikt. Om man alltid plockar upp och städar efter sina barn så ska man inte vara förvånad över att de blir obenägna att göra det själva, “det brukar ju lösa sig av sig självt“. Eller som när man för tiotalet år sedan började ersatta olja med biobränsle vilket ledde till skogsskövling och skenande matpriser för fattiga. Goda intentioner, men en kortsiktigt lösning med “unintended consequences” och utan att faktiskt lösa problemet man adresserade.
Vi måste se helheten i systemen, här är DN idag utmärkt som startpunkt, vidta no-brainers, hur små de än förefaller (som tex att sluta med skidvalla som innehåller fluor) och parallellt fråga oss hur vi ändrar paradigm, mål, visioner, berättelser och spelregler för att uppnå andra framtider än de som IPCC och IPBES målar med penslar doppade i orange och rött.
Länk för att läsa hela Dagens Nyheter året ut utan kostnad.
Tack alla som deltog i dagens webbinarium Allt om väder och klimat med undertitel Kylan i Sverige och värmen i Sibirien.
Dagens program behandlade förutom värmen och bränderna i Sibirien även tropiska cykloner och extrema översvämningar som drabbar Kina just nu.
Samt hur energibalans till/från Jorden driver klimatförändringar, varför en högre halt koldioxid gör att det blir varmare, hur energibalansen till/från jorden förändras och varför minskade utsläpp till följd av pandemin knappt märks i växthuseffekten.
Vi kollar aktuell halt koldioxid och hur den så kallade Keelingkurvan förändras under ett år samt över tid. Jag förklarar varför värmen i havet är mer väsentlig som klimatmarkör än temperaturen i luften. Och hur kopiösa mängder energi det handlar om som nu ackumuleras på planeten Jorden.
Lyssnarfrågorna berör varför vädret ofta är bättre i skärgården än på fastlandet och vad tipping points i klimatsystemet är.
Vi pratar också om helgvädret och att det kommer att fortsätta vara lite svalt och ostadigt kommande vecka. Men att det finns tendenser till stabilisering och högtryck i inledningen av augusti.
Här nedan finns dagens sändning. Prenumerera gärna på Weather. se YouTube-kanal så missar du inte heller de kortfilmer som förklarar fenomen och väderhändelser.
Det var den första av en serie som jag kommer att hålla på fredagar kl 15. Välkommen till nästa webbinarie, du kan boka din plats redan idag via kanalen på Crowdcast: https://www.crowdcast.io/martinhedberg.
I morgon fredag den 24 juli så startar jag en serie webbinarier om väder och klimat. Första avsnittet går på temat “Kylan i Sverige och värmen i Sibirien”. Och det kommer, förutom det, att bevaka en del andra extremväder runt om i världen, helgvädret här i Skandinavien och vad som händer på klimatfronten.
Det ingår som serie med aktiviteter som jag kommer att göra under sommaren (enligt almanackan) och hösten. Jag arbetar också på en ny bok, en utbildning för Svenska kyrkan och kommunikation via podcast och YouTube.
I ett samarbete med föreningen Läkare för miljön (lakareformiljon.org) så samtalar jag med Johannes Ridderstedt kring klimatet. I den här filmen så presenteras lite grundläggande fakta kring klimatet.
Filmen, och uppföljare som kommer att publiceras om någon vecka, används som utbildningsmaterial vid arbetsplatsträffar kring klimat, miljö och hälsa inom sjukvården. Med början i Gävleborg, efter önskemål från ST-läkaren Frida Ridderstedt, styrelseledamot i Läkare för Miljön.
Sjukvården har flera beröringspunkter med klimatet. – Driften av sjukvåren påverkar klimat och miljö, såväl genom resursnyttjande som restprodukter. Energi man använder och utsläpp och utsläpp av växthusgaser som lustgas och freoner. – Sjukvården kan genom information kan hjälpa människor till såväl bättre hälsa som mindre klimatpåverkan. Till exempel genom beteendeförändringar som ändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet. – Och en av de mest grundläggande anledningarna till varför vi människor bryr oss om klimatet är den påverkan som förändringar av klimatet har, och kommer att få, på människors hälsa. Värmeböljor, spridning av vektorburna sjukdomar, översvämningar, infektioner, livsmedelskriser…
För den som vill dyka lite djupare i relationen mellan medicin och klimat/miljö så rekommenderar jag Lancet-rapporten “The Lancet Countdown on health and climate change” (Man måste registrera sig för att få access, men det är ingen kostnad.)
För snart två veckor sedan medverkade jag i Johannes Cullbergs podd, Vägen mot Paradiset. (Lyssna på avsnittet “Vad alla borde veta om Väder och Klimat” på Spotify eller Poddtoppen eller där du hämtar dina poddar). Jag och Johannes pratar om klimat, extremt väder och vår antropocentriska världsbild i vad som kanske närmast kan beskrivas som en skarp kontrast till den traditionella berättelsen om paradiset. Men Paradiset finns i olika former och är vad vi gör det till, något som Johannes tagit fasta på.
Johannes är entreprenör (driver tex matkedjan Paradiset Marknad), hälsofreak och planetskötare. Han är nyfiken, vetgirig och påläst. Inför intervjun hade han rotat fram saker om mig som inträffade långt innan sociala media fanns. Men det är bara en vägvisare, han balanserar och låter samtalet ledas av platsen och tankarna som vi har i nuet.
Han tog utgångspunkt i vad som är bra cykelväder och intresset för naturvetenskap, vandrar igenom boken Extremt väder, reder ut frågetecken kring klimatförändringar, tropiska cykloner, Rossbyvågor, årstider, istider, Milanković-cykler, tinande permafrost, varför klimatet inte bara handlar om koldioxid och temperaturen i luften, återkopplingar och ett nödvändigt, men troligen inte tillräckligt, villkor för att hejda klimatförändringarna.
Vad är skillnaden mellan att göra väderprognoser för Försvarsmakten, på TV och till extremsporter? Sedan hoppar vi in i finansvärlden och det filosofiska, riskanpassande och pedagogiska värdet av katastrofobligationer.
Vi talar om det människocentrerade, antropocentriska, synsättet vi har och konsekvenserna av det. Visst har vi människor rättigheter, men det märkliga i att vi betraktar övrigt liv på jorden som räkmackor som bara finns till för vår skull. Vem är, och varför är det skillnad på subjekt och objekt? Det ohållbara i att vi expanderar exponentiellt men att naturen inte anpassar sig i samma hastighet och scenarier av detta. Värderingar, moral, paradigmskiften, ecocide, andra arters rättigheter och sociala tipping point.
Det var trevligt att bli intervjuad. Det är mycket jag vill säga på en gång och ibland ger jag mig inte riktigt tid att uttala alla ord eller göra konstpauser, jag pratar tidvis lite väl snabbt. Tänk om man kunde prata i parallella spår samtidigt istället för seriellt? Mer som man tänker.
Nå, surfa nu iväg och lyssna på vårt samtal. Det finns i två versioner, 42 och 67 minuter. (Dessa två magiska tal. Det ena svaret på alla frågor och det andra när jag vaknade och kunde börja leta frågor). Man kanske behöver lyssna på bägge för att inte missat något och repetera det bästa. 🙂 Länkarna i början av denna artikel leder till fullängdsversionen.
