Tag - jordbruk

Kommande vecka blir ännu varmare

Fredag 13 juli. Det är varmt och torrt. Kunde växter och djur tala skulle vi höra dem skrika efter regn. Bönderna kan, och de höjde rösten redan i maj. Det har inte blivit bättre sedan dess.

Tvärtom. Bortsett från att midsommarhelgen traditionsenligt bjöd på regn och kyla, så kommer denna sommar att bli ihågkommen för dess torka och värme.

När jag skriver detta befinner jag mig i en rödmålad stuga i södra Norrlands inland. Getingar, humlor, mygg och en rad för mig mindre specifika insekter surrar utanför det öppna fönstret. Fåglar kvittrar och stackmoln driver förbi på den i övrigt blå himlen.

Igår var en lite annorlunda dag eftersom åskan mullrade, det blåste upp och gulnade löv trillade från björkarna. Det kom ett par millimeter regn, men långt ifrån de mängder som skulle behövas för att kompensera vattenunderskottet i naturen.

SMHI varnar för såväl extrem brandrisk som rekordlåga grundvattennivåer som dessutom sjunker snabbare än normalt.

Innan regnet föll var jag ute på ett skogsskifte för att se om det fanns något vindfälle eller annat dött träd jag kunde ta hand om och göra ved av. Omslagsbilden är från min färd dit. Det är torrt och det dammar även när man kör i måttliga hastigheter.

Samtidigt som det är oändligt ”vackert väder” med sol, svaga vindar, varmt vatten att bada i och höga temperaturer i luften, så gnager det i mig. Det enda riktigt normala är de långa ljusa nätterna. Det övriga är utanför normalt, hur trevligt det än är för semesterfirare och folk med tekniska och ekonomiska resurser. Har man det så är det enkelt att ”anpassa” sig. Man köper sig förbi problem som annars kan vara ödesdigra.

Så lätt livet är att leva när man har resurser och kunskap. Men det sätt som vi skaffat oss dessa resurser och därtill vidmakthåller dem är långt ifrån hållbara. Det betyder att vi inte kan räkna med dem i framtiden.

Samhället lever och frodas av fossilt kol och tvivelaktiga arbetsvillkor för människor långt borta från den svenska sommaridyllen. Hans Rosling sade att han varje gång han skruvar på vattenkranen skänker en tanke till de fattiga arbetare, många gånger barn, som bidragit till att han har vattenledningar i koppar och kromad engreppsblandare. Jag gör samma sak när jag skriver detta på min surfplatta.

Jag ser mig omkring i det som tidigare var ett lantbrukskök. Jag har såväl vin från Nya Zeeland som en espressomaskin från Italien. På väggen har jag en plansch tryckt av NASA på vilken det står ”Earth, Your Oasis in Space. Where the air is free and breathing is easy”.

Jag släpper ut en humla som förirrat sig in i köket. Utanför köksfönstret står en ladugård med plats för åtta kor. Mjölkmaskinen är fortfarande kvar. Sista gången NNP var här och hämtade mjölk var 1994.

Kolatomerna som gjorde det möjligt för NASA att utforska rymden på 60-talet, lantbrukaren Stig att mjölka kor på 90-talet och mig att dricka rödvin från Nya Zeeland sommaren 2018 ligger inte längre kvar i marken.

Kolet från oljan som gjort och gör allt detta möjligt svävar nu omkring i luften. De gör att det i medeltal blir allt varmare och att det hydrologiska kretsloppet blir intensivare. Torka på en del ställen och skyfall på andra.

En del kolatomer återfinns i björkveden jag tänkte värma mig med i vinter. Och en väsentlig del kol har ökat mängden kolsyra i hav och sjöar vilket gör att alla organismer som har skal eller skelett får kämpa hårdare när pH-värdet sjunker och haven blir allt surare.

Skulle vi välja bort den relativt sett kortsiktiga välfärden bara för att undvika en global katastrof, det sjätte massutdöendet, som vi nu är med och skapar?

När vi började resan visste vi inte vilka följderna skulle bli. Men sedan decennier vet vi. Och vi behöver inte ställa välfärd mot att undvika katastrof. Med måttfullhet skulle många må mycket bättre under mycket längre tid. Det gäller dels de enorma orättvisor som råder i denna stund, dels att det fanns (finns?) en begränsad mängd kol som vi kunde sätta fyr på. Vi kunde (kan?) få både välfärd och långsiktig överlevnad.

Vi har nått den gränsen nu. Ge eller ta några miljarder ton kol. Nu måste mänskligheten snabbt minska sitt beroende av fossilt kol. Och biomassa. Detta med den monumentala storleksordningen av ca 10% per år. Det är mycket. Men fortsätter vi att skjuta på problemen framför oss så blir bara hemläxan större till nästa år. Och katastroferna i naturen och för våra samhällen ännu mer omfattande.

Vad krävs för att vi skall fatta? Lantbrukare som tvingas skicka sina djur på nödslakt gör det. Brandförsvaret gör det och förutom att bygga espressomaskiner är italienarna bra på att med flygplan vattenbomba skogsbränder. Finans- och försäkringsbranschen börjar förstå allvaret (men har så vitt jag kan se bara vaga aningar om vart vi är på väg och vad som krävs för att bromsa och ställa om).

Kommer det bara regn, och det gör det (kanske) om en vecka, så kommer årets vinskörd från Skåne att bli bra. Jag behöver verkligen inte unna mig Pinot Noir från andra sidan jorden. Jag dricker faktiskt mycket hellre en god öl. Men sommarvärmen hotar även den svenska produktionen av humle och malt.

När/om det är den här sortens välfärdsproblem som skaver så har vi inte fattat hur annorlunda framtiden kommer att se ut. Både vad gäller anpassning och att minska påverkan på klimat- och ekosystem. Men vi får väl börja där de största påverkarna är mottagliga.

På söndag växer ett omfattande högtryck till över Skandinavien. Det blir soligt och kring 30˚C såväl i söder som i norr, öster och väster. Prognoserna idag tyder på att det blir skyfall om en vecka, efter högtrycket. Det nya normala är ytterligheter.

Kanske vaknar några till. Nu behöver vi samarbeta och ta större ansvar, såväl individuellt som i organisationer och andra sammanhang där vi påverkar varandra. Framtiden är inte förutbestämd, vi påverkar den och den påverkar oss. Vi behöver se oss mindre som individer och mer som delar av samhällen och sammanhang.

Vakna, det är på riktigt.

/Martin

Debattartikel i SvD om mat, klimat och krisberedskap

Svenska Dagbladet publicerar idag en debattartikel som jag är medförfattare till. Vi tar i den fasta på den uppenbara sårbarheten som svenska samhället har för något så grundläggande som att skapa förutsättningar för sina medborgare att äta i händelse av internationell kris.

Krisen kan bestå i såväl yttre militärt hot som peak oil eller att vi tar klimatansvar och minskar på nyttjandet av fossil energi. Sverige kan idag vare sig producera eller transportera mat till sina medborgare utan att använda olja (diesel eller bensin).

På 80-talet florerade dekaler med en slogan som löd ”Utan bilen stannar Sverige”. Den propagerade för att göra det lättare och billigare att köra bil. (En sökning visar att det fortfarande är en slogan som Bil Sweden och MRF står bakom.) Det må vara behjärtansvärt och till och med viktigt att underlätta transporter och dessutom mer eller mindre sant, men den enkla one-liner’n belyser inte det mest väsentliga: vårt beroende av något som vi inte har rådighet över.

Hur skall vi säkerställa att samhället fungerar, tex kan göra högst väsentliga saker som att producera och transportera livsmedel, utan import av fossil energi? Sverige har unikt bra förutsättningar. Men en alltför naiv tilltro till att marknadslösningar skall vara oss till gagn, eller ens fortfarande fungera, i händelse av kris har gjort oss extremt sårbara.

Och för att inte fastna i ”det går inte”-argument så tar vi artikeln fasta på att våra grannar i öst, Finland, har betydligt bättre beredskap.

Nu har ju finnarna Sisu, en gren där vi svenskar är lite underlägsna, men något djävlar anamma skall vi väl kunna uppbringa? En Finnkamp i krisberedskap? Bortsett från Sisun så har vi inte mycket att gnälla på jämfört med Finland. Vi borde inte bara kunna matcha utan även komplettera våra bröder och systrar.

Tajmingen för debattartikeln är god, den skedde en timme innan Försvarsberedningen publicerade och lämnade över sin rapport Motståndskraft – inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025 till Försvarsminister Peter Hultqvist. Den rapporten belyser dels att hotbilden mot Sverige har förändrats, dels hur Sverige kan/skall bygga upp ett civilt försvar i samarbete med Norge och Finland.

I samband med insikten om förändrade hotbilder och ett stärkt civilt (och militärt) försvar behöver vi öka graden av självförsörjande. Det fina i kråksången är att lösningarna, tex småskaligt jordbruk, energieffektivisering och produktion av förnybar energi, har positiv inverkan på biologisk mångfald, lokalsamhällets utveckling, arbetstillfällen mm.

Nu hoppas vi att diskussion tar fart, att vi kavlar upp ärmarna och sätter ena foten framför den andra och påbörjar en förflyttning.

/Martin

Torkan i Kalifornien skapar konflikter

US Drought Monitor, NOAA

Medan vi njuter av vårvärmen, gnäller över att regnskurarna är blöta och kalla och funderar på när sommaren skall komma så har man fortfarande svåröverskådliga problem till följd av torkan i västra USA.

Det handlar inte längre om att gräsmattorna är bruna och att man inte kan tvätta bilen som man vill. Problemen går djupare än så. Inte nog med att det inte kommit så mycket regn och snö som det brukar, man har skapat sig ett jordbruk och en infrastruktur som kräver vatten. Vatten som nu tas från grundvattenreservoarer som därmed håller på att sina.

Stora värden och motstridiga intressen står på spel.

Before and AfterFöre och efter. Fler fantastiska bilder från CBS News.

Det handlar om en lågintensiv konflikt om vatten. Nej inte i ett fattigt land med bristande strukturer, olika etniska och religiösa grupperingar och avsaknad av demokrati. Nej vi talar om en av de rikaste delstaterna i ett av de rikaste och mäktigaste  länderna. Kalifornien/USA.

Torkan har hållit på sedan 2012 och intensifierats. Nej, det är inte första gången som delstaten har torka, men problemen är omfattande trots det. Förutom bilder på båtar som ligger ankrade i sjöar som nästan inte längre finns och kändisars osmakliga beteenden att vattna sina trädgårdar (eller smarthet att anlägga konstgräs), så är vattenbristen ett stort problem för jordbruket.

Lake McClure

Lake McClure i Kalifornien vars vattennivå sjunkit markant. Vattenresurser används främst till bevattning. Bild från KQED.

Amerikanska Nationella vädertjänsten NOAA (motsvarigheten till den ickekommersiella delen av SMHI) beskriver fyra sorters torka:

Meteorological Drought is based on the degree of dryness (rainfall deficit) and the length of the dry period.

Hydrological Drought is based on the impact of rainfall deficits on the water supply such as stream flow, reservoir and lake levels, and ground water table decline.

Agricultural Drought is based on the impacts to agriculture by factors such as rainfall deficits, soil water deficits, reduced ground water, or reservoir levels needed for irrigation.

Socioeconomic drought is based on the impact of drought conditions (meteorological, agricultural, or hydrological drought) on supply and demand of some economic goods. Socioeconomic drought occurs when the demand for an economic good exceeds supply as a result of a weather-related deficit in water supply.

Bland annat anklagas odlingar av mandel för att förvärra krisen. Det går åt mellan 3 och 4 liter vatten för att odla fram en mandel. Till historien hör även att många jordbrukare gått från att odla bomull, som även det är vattenkrävande, till att odla mandel. Mandlar betalar sig bättre.

MandelodlingMandelodling i Kalifornien. Grafik från NBC.

Så mycket som 10% av Kaliforniens vattenresurser går åt för att odla mandlar. Det är en stor andel av de ca 40% av vattnet som går till hela jordbrukssektorn. Men det är inte så enkelt som att lägga mandelodlingar i träda under tiden det är torka. Träden dör och stora investeringar går förlorade.

Jordbrukarna förstår att det inte är hållbart, men konstaterar att de bara försöker tillgodose marknadens behov samt att de gör så gott de kan med de resurser de har. Ingen är ju mer intresserade än de av att få till en långsiktigt hållbar odling. när man inte har tillgång till vatten från öppna reservoarer som tex sjöar eller floder med smältvatten, så borrar man brunnar.

Haken är att man får borra allt djupare för att nå vattnet.

Och det är inte bara ett problem för jordbrukaren, även dennes grannar blir påverkade. Den som borrar djupast får de sista dropparna. Genom att borra djup kan man komma åt mer vatten till sina odlingar, men samtidigt så finns det exempel på att brunnar avsedda för dricksvatten har sinat till följd av detta. Det är inte bara jordbrukarens investering så står på spel.

Nu höjs röster för att man inte längre skall förlita sig på att marknaden kommer att hantera frågorna på ett bra sätt och på att myndigheter måste går in och reglera marknaden mer aktivt:

”What we need is Governor Brown and the State Water Board to start managing directly. There’s no magic position on pricing. We have a certain amount that nature supplies.” (Adam Scow via KQED)

 

US Drought Monitor, NOAAKarta som visar vilka områden som har torka. Inte nog med att västra USA har D4, dvs ”Exceptional Drought”, man har haft det under lång tid vilket har påverkat såväl grundvatten som affärsverksamhet och infrastruktur. Från NOAA.

Och med det här i bakhuvudet så förstår man att det inte räcker med lite regn för att återfå vattenbalansen, bördiga jordar, gräsmattor, intäkter, fastighetsvärden och radikalt minska risker för omfattande skogsbränder och juridiska tvister.

Mycket regn på en gång löser några problem (tex risken för bränder), men skapar samtidigt nya med jordskred och föroreningar. Det behöver regna och snöa måttligt, men länge. Och man behöver tänka om i grunden hur man hanterar den en av de viktigaste resurser vi har, sötvatten.

Den närmaste tiden, sommaren 2015, ser inte så ljus ut. NOAA:s säsongsprognos som sträcker sig fram till och med augusti talar om fortsatt torka.

NOAA Seasonal Drought ForecastPrognos från NOAA över torkan i USA.

Som synes så väntar man fortsatta problem i västra USA.

/Martin