Tag - Extremt väder

Snart lägger vi det nya normala bakom oss

Översvämningar i Tyskland, värmekupol över Kanada, bränder i Sibirien. Igen. Är det här det nya normal? Och den klassiska journalistfrågan ”Är det orsakat av klimatförändringar?”

Låt mig börja med den sista frågan. Den är nämligen felformulerad. Extremvädret vi upplever orsakas inte av klimatförändringar, extremvädret är klimatförändringar.

Jovisst, extremt väder fanns även innan vi människor började värma upp planeten, uttryckt i begreppet Global uppvärmning (vilket inte används så ofta i media längre). Men hur storleken på det extrema och hur ofta det återkommer har förändrats signifikant till följd av den globala uppvärmningen. Och det är vi människor som ligger bakom den. Helt och hållet. Framför allt genom att vi konsekvent har ökat halten växthusgaser i luften, främst koldioxid.

Så JA, det finns en tydlig länk mellan utsläpp av koldioxid (från såväl förbränning av fossilt kol som förändrad markanvändning och förbränning av biomassa) och det ökande antalet och storleken på extremt väder vi upplever.

Det är som att vädret går på steroider och det är vi som har injicerat dem.

Är det här det nya normala? Ja och nej. Det här är det vi får vid en grads uppvärmning. Men vi är i rask takt påväg mot ytterligare en, två och kanske tre graders uppvärmning. Dels för att klimatet, energibalansen till/från planeten, inte är i balans ännu. Växthuseffekten är förstärkt och Planeten ackumulerar energi. Dels för att det finns trögheter i klimatsystemet, till exempel är inte glaciärer i massbalans ännu på många hundra år. De tinar varvid mer mark exponeras vilket i sin tur gör att albedot, jordens färg, förändras vilket i sin tur gör att det blir varmare. Dessutom har vi ju på intet sätt upphört med utsläppen av växthusgaser.

Det kommer att bli ännu varmare. Så det vi upplever nu i form av ökat medeltemperatur och mer extrema väderhändelser, det är normalt bara just nu. Det kommer att vara en västanfläkt jämfört med hur det blir i framtiden.

Nuvarande klimat är statistik på nuvarande väder, inklusive det extrema. Framtidens väder och det extrema, kommer att vara ännu längre ifrån det vi genom hela vår civilisation betraktat som normalt.

De senaste drygt tiotusen åren, perioden som vi kallar Holocen, har klimatet varit förhållandevis stabilt. Vi har inte behövt reflektera över det. Men oj, ”Lilla istiden” hände ju för några hundra år sedan? Vadå, Themsen var frusen på vintern och det var missväxt i Europa? Under en riktigt istid ligger det två kilometer is över hela norra Europa. -Även på sommaren. I hundratusen år. Lilla istiden kontra en riktigt istid är som som att jämföra ett snuvigt förskolebarn i Gustavsberg med Covid-19 pandemin globalt.

Låt oss hitta fler paralleller med istider. Under en istid är jordens medeltemperatur 2 till 5 grader lägre än under Holocen (det finns olika sorters istider och grader i is-helvetet).

Nu är det drygt en grad varmare. Och inom något eller några decennium, så kan det vara två grader varmare. Typ en halv istid men åt andra hållet.

Och innan Greta, dina egna barn och kanske också du själv hunnit göra karriär, fått makt och kunnat ersätta dagens beslutsfattare med personer förmår ta med vetenskapliga insikter som funnits på bordet sedan 1960-talet samt tänka och agera långsiktigt och globalt ansvarsfullt, så kommer vi att reflektera över 2020-talet och säga att det inleddes med en pandemi, men att det parallellt med den blev uppenbart för många att de allt mer extrema väderhändelserna bara var början på väldigt omfattande förändringar. Förändringar som det varken fanns vaccin eller flockimmunitet mot.

Vad vi människor gör spelar roll. Det kan bli sämre och det kan bli bättre. När det gäller klimat och extremväder så står förhoppningarna till att få förändringarna att gå så långsamt att vi som individer, våra samhällen och naturen i stort ska kunna anpassa oss/sig. Utan kollaps. Det kommer att bli mer extremt innan det förhoppningsvis planar ut på en nivå som fortfarande är hanterbar. Det är upp till oss.

/Martin

Btw, det här är den första bloggartikeln jag skriver sedan slutet av mars. Jag hade skrivit klart allt så som du läser det här ovan. Och som en händelse så hör Dagens Eko av sig och gör en intervju om kopplingen mellan klimat och extremt väder. (Ska förmodligen sändas i P1 Luncheko idag). Jag förklarar att global uppvärmning leder till intensivare hydrologiskt kretslopp, mer fart i avdunstning och regn och att det ökar sannolikheterna för att extremt väder ska uppstå. Det är i princip samma sak som kollegan Michael Tjernström säger, men som journalister formulerar sig så tvingas Michael (så som han svarade igår i alla fall) inleda med att säga ”man kan inte koppla en enskild väderhändelse till klimatförändringarna”. Det tolkas troligen av lyssnare som att det inte har med varandra att göra. Men det det mycket väl ha. Det är bara det att vädret en dag inte är ett bevis för klimatförändringar. Men det kan mycket väl vara orsakat av globala uppvärmningen. Det är som en dopad idrottare. Hen hade kunnat vinna tävlingen även utan doping, men sannolikheten ökar med doping och rekorden blir mer extrema. Men att en idrottare vinner en tävling eller slår ett rekord är inte bevis för att hen är dopad.

Fin recension av tyska utgåvan av min bok

Min bok Extremt väder är översatt till tyska (Extremes Wetter) och har tagits emot bra av recensenter. Bonnier förlag skickade mig just en pdf från en recension i tidningen Sonntags Zeitung. När jag googlar på artikelns titel så finner jag den också på Tagesanzeiger.

Det är hedrande att få sin första bok översatt till främmande språk (tyska och snart japanska). Därtill goda recensioner i sällskap med andra tunga böcker. Ovanpå det en rubrik på artikeln som går i linje med det jag vill säga med boken ”Bücher, die den Blick auf die Welt verändern”, typ ”Böcker som förändrar vår syn på världen”.

För boken handlar inte bara om att fascineras av bilder och bakgrund till naturkatastrofer. De två avslutande kapitlen handlar om vår relation till planeten vi bebor. Inte minst hur vi uppfattar den, vilka konsekvenser det fått och hur framtiden kan komma att utvecklas.

Första sidan av uppslaget med recensionen.
Andra sidan av artikeln, med recensionen av min Extremes Wetter.
Recensionen av Extremes Wetter.

Den tyska översättningen av boken är inte en exakt kopia av den svenska. De har valt en annan framsida på boken och har gjort en del mindre justeringar av layouten (tex lite större font på texterna). Jag uppskattar deras justeringar.

Jag har bara skoltyska att falla tillbaka på så jag kan inte göra nån avancerad tolkning vare sig av recensionerna eller detaljer i översättningen av boken. Men jag är både glad och stolt att boken väcker uppmärksamhet och förundran utanför Sveriges gränser. Det är trots allt den sortens frågor som boken handlar om.

/Martin

PS. Ser med spänning fram emot den japanska översättningen. DS.

Tropiska cyklonen Eta återhämtar sig

Den senaste tropiska cyklonen på Atlanten, Eta, har skapat stor förödelse i Centralamerika.

Eta blev den näst kraftigaste novembercyklon som någonsin registrerats med vindar på 67 m/s, (240 km/h), som en kategori 4-orkan. Dess långsamma förflyttning skapade långvarigt extremt väder i form av vindar, flodvågor, regn och jordskred över stora delar av Centralamerika.

Efter att ha försvagats så meddelade just MetOffice att den återhämtar kraft och kommer att beröra Kuba, Bahamas och Florida.

Årets Atlantiska orkansäsong har redan slagit en rad rekord. Aldrig tidigare han man observerat så många tropiska cykloner under säsong, hittills 28 namngivna varav 12 orkaner (vindar över 33 m/s) och 5 ”major hurricanes” (kategori 3, 4 eller 5. Tidigare rekordet var 27 som sattes 2005. Officiellt slutar säsongen den sista november och det finns alltså utrymme för att ytterligare öka rekordåret 2020.

Det finns en tydlig relation mellan ökade halter växthusgaser, global uppvärmning, förändrade vädermönster och förekomsten av allt kraftigare och fler tropiska cykloner och annat extremväder som tex bränder, torka, skyfall, tinande permafrost, minskat istäcke mm.

/Martin

Film från webbinarium #1 Kylan i Sverige och värmen i Sibirien

Tack alla som deltog i dagens webbinarium Allt om väder och klimat med undertitel Kylan i Sverige och värmen i Sibirien.

Dagens program behandlade förutom värmen och bränderna i Sibirien även tropiska cykloner och extrema översvämningar som drabbar Kina just nu.

Samt hur energibalans till/från Jorden driver klimatförändringar, varför en högre halt koldioxid gör att det blir varmare, hur energibalansen till/från jorden förändras och varför minskade utsläpp till följd av pandemin knappt märks i växthuseffekten.

Vi kollar aktuell halt koldioxid och hur den så kallade Keelingkurvan förändras under ett år samt över tid. Jag förklarar varför värmen i havet är mer väsentlig som klimatmarkör än temperaturen i luften. Och hur kopiösa mängder energi det handlar om som nu ackumuleras på planeten Jorden.

Lyssnarfrågorna berör varför vädret ofta är bättre i skärgården än på fastlandet och vad tipping points i klimatsystemet är.

Vi pratar också om helgvädret och att det kommer att fortsätta vara lite svalt och ostadigt kommande vecka. Men att det finns tendenser till stabilisering och högtryck i inledningen av augusti.

Här nedan finns dagens sändning. Prenumerera gärna på Weather. se YouTube-kanal så missar du inte heller de kortfilmer som förklarar fenomen och väderhändelser.

Det var den första av en serie som jag kommer att hålla på fredagar kl 15. Välkommen till nästa webbinarie, du kan boka din plats redan idag via kanalen på Crowdcast: https://www.crowdcast.io/martinhedberg.

/Martin

Webbinarium ”Kylan i Sverige och värmen i Sibirien”

I morgon fredag den 24 juli så startar jag en serie webbinarier om väder och klimat. Första avsnittet går på temat ”Kylan i Sverige och värmen i Sibirien”. Och det kommer, förutom det, att bevaka en del andra extremväder runt om i världen, helgvädret här i Skandinavien och vad som händer på klimatfronten.

Det startar kl 15 på plattformen Crowdcast. Ni når den via länken https://www.crowdcast.io/e/allt-om-vaeder

Det ingår som serie med aktiviteter som jag kommer att göra under sommaren (enligt almanackan) och hösten. Jag arbetar också på en ny bok, en utbildning för Svenska kyrkan och kommunikation via podcast och YouTube.

Vill du stötta mitt arbete så går det bra att göra det via Patreon, https://www.patreon.com/MartinHedberg.

/Martin

Videor om väder som avviker

Finns det något att tillföra djungeln av appar, institutioner som SVT, TV4, SMHI och sajter som ägnar sig åt att samla och presentera väderdata? För att inte tala om vanliga media som rapporterar om både väder och klimat. Ja, tänker jag. Det skulle kanske vara frestande att försöka ta nån annans koncept och förfina det…

Men något saknas, så jag kan väl försöka mig på att fylla de luckorna först. Därför sammanfattar jag extremt väder jorden runt, vanligt väder i Skandinavien och klimatinsikter i 2-3 minuters videor. Jag lägger dem på en kanal på YouTube och presenterar dem dessutom i bloggform på sajten weather.se.

Målet är att kommunicera väsentliga väderhändelser. Ofta handlar det om extrema händelser som tex den tropiska cyklonen Amphan som i detta nu rör sig in över kusten mellan Indien och Bangladesh med vindar på dubbla orkanstyrka och en 4-5 meters flodväg av vatten som sveper in över Mangroveskog och floddelta.

Men det finns också ett behov av att ha lite koll på vädret här hemma, extremt eller inte. Så det väver jag också in. Även här försöker jag lyfta fram det som avviker och sticker ut snarare än att lägga för mycket tid på typ växlande molnighet. Vädret ska spela roll och göra skillnad. Och informationen ska vara relevant även om man befinner sig i Norge, Finland, Baltikum, Danmark och Island.

Jag kryddar med klimat. Här finns det mycket att resonera kring, men många aspekter tar längre tid än ett par minuter att redovisa, vilket gör det till en rolig utmaning.

2-3 minuter och ett ganska rappt tempo är lagom för att man ska kunna titta på och tillgodogöra sig informationen när som helst och var som helst. Jag hoppas därför att ni tittare väljer att prenumerera på kanalen och även klicka på den lilla larmklockan, dvs att ni får en påminnelse när en ny video är publicerad.

Mitt syfte är att nå ut till så många som möjligt med information som i grunden handlar om människans relation med övrigt liv på planeten.

Det finns i vanlig ordning massor att göra via Facebook, Twitter, Instagram, LinkedIn osv. Jag tar gärna emot förslag på integrationer. Samma sak gäller samarbeten med andra media eller sajter.

Så, besök gärna weather.se där jag länkar in alla videor i separata blogginlägg.

Och givetvis Weather på YouTube där du markerar att du vill prenumerera. 🙂

/Martin

Jag om klimatet och människan i podden Vägen mot Paradiset

För snart två veckor sedan medverkade jag i Johannes Cullbergs podd, Vägen mot Paradiset. (Lyssna på avsnittet ”Vad alla borde veta om Väder och Klimat” på Spotify eller Poddtoppen eller där du hämtar dina poddar). Jag och Johannes pratar om klimat, extremt väder och vår antropocentriska världsbild i vad som kanske närmast kan beskrivas som en skarp kontrast till den traditionella berättelsen om paradiset. Men Paradiset finns i olika former och är vad vi gör det till, något som Johannes tagit fasta på.

Johannes är entreprenör (driver tex matkedjan Paradiset Marknad), hälsofreak och planetskötare. Han är nyfiken, vetgirig och påläst. Inför intervjun hade han rotat fram saker om mig som inträffade långt innan sociala media fanns. Men det är bara en vägvisare, han balanserar och låter samtalet ledas av platsen och tankarna som vi har i nuet.

Han tog utgångspunkt i vad som är bra cykelväder och intresset för naturvetenskap, vandrar igenom boken Extremt väder, reder ut frågetecken kring klimatförändringar, tropiska cykloner, Rossbyvågor, årstider, istider, Milanković-cykler, tinande permafrost, varför klimatet inte bara handlar om koldioxid och temperaturen i luften, återkopplingar och ett nödvändigt, men troligen inte tillräckligt, villkor för att hejda klimatförändringarna.

Vad är skillnaden mellan att göra väderprognoser för Försvarsmakten, på TV och till extremsporter? Sedan hoppar vi in i finansvärlden och det filosofiska, riskanpassande och pedagogiska värdet av katastrofobligationer.

Vi talar om det människocentrerade, antropocentriska, synsättet vi har och konsekvenserna av det. Visst har vi människor rättigheter, men det märkliga i att vi betraktar övrigt liv på jorden som räkmackor som bara finns till för vår skull. Vem är, och varför är det skillnad på subjekt och objekt? Det ohållbara i att vi expanderar exponentiellt men att naturen inte anpassar sig i samma hastighet och scenarier av detta. Värderingar, moral, paradigmskiften, ecocide, andra arters rättigheter och sociala tipping point.

Det var trevligt att bli intervjuad. Det är mycket jag vill säga på en gång och ibland ger jag mig inte riktigt tid att uttala alla ord eller göra konstpauser, jag pratar tidvis lite väl snabbt. Tänk om man kunde prata i parallella spår samtidigt istället för seriellt? Mer som man tänker.

Nå, surfa nu iväg och lyssna på vårt samtal. Det finns i två versioner, 42 och 67 minuter. (Dessa två magiska tal. Det ena svaret på alla frågor och det andra när jag vaknade och kunde börja leta frågor). Man kanske behöver lyssna på bägge för att inte missat något och repetera det bästa. 🙂 Länkarna i början av denna artikel leder till fullängdsversionen.

/Martin

Det gick snabbt: Slukhål

Tjugo minuter efter att jag publicerade artikeln ”Besvärande aktuell bok” (kl 14:18) så snubblade jag över nästa fenomen som korrelerade till något vi skrivit om i boken.

Skärmdump från dn.se 26 november 2019.

Nu är det inte i närheten lika katastrofalt stort slukhål i på Cronackersgatan i Göteborg som i Guatemala 2010 som är exemplet i boken (sidan 120-121 i boken Extremt väder).

Nedan bildtexten från boken:

Bildtext sidan 121 i boken Extremt Väder

Men jag finner det ändå lite fascinerande. Och frågan kvarstår, än mer aktuell: Vilka andra fenomen från boken kommer att aktualiseras? 😉

/Martin

DN (där jag läste om det först) skrev om det kl 14:35. SVT Väst skrev om det 13:29.

Besvärande aktuell bok

Det känns lite skrämmande att flera av situationerna som jag tar upp i boken Extremt väder är så aktuella. För någon vecka sedan var Venedig översvämmat. Igen. Och nu handlar det om koalor som lider av bränderna i Australien.

Bägge dessa händelser finns med på uppslag i boken.

Det ska tilläggas att avsnittet om koalor i boken handlar om extrem värme och fuktighet (som kan komma att nå en nivå som är dödlig även för oss människor), inte nödvändigtvis om brännskadade koalor.

Gjorde vi en extremt bra research eller är det slumpen som gör att det jag skrev om inträffade igen?

Eller har det upprepats för att jag skrev om det? 😮

Översvämningar i Venedig. Från boken Extremt väder (Max Ström förlag)

Hur många av de drygt hundra situationerna som beskrivs i boken är lika aktuella idag som de var aktuella eller exceptionella för ett år sedan? (Jag skrev på boken mellan september 2018 och maj 2019).

Bränderna i Kalifornien? Tropiska cykloner? Kusterosion? Jordskred? Rekordhagel? Laviner? Torka?…

Förutom givna saker som avsmältning av glaciärer, skogsskövling, havens försurning mm…

Nå, om man inte orkar med alla ödesmättade scenarier så kan man hänfalla sig åt extremt vackra moln, bisolar eller polarsken. Eller väderrekord.

Vad man inte får missa är de två sista, icke bildsatta, kapitlen: Framtidens väder och Epilog. Nu är vi i framtiden och det ser ut att bli mycket mer av den dessutom. Epilogen är mer av en guide, en lite mer filosofisk betraktelse av hur vi kunde försätta oss i den här situationen och vad det betyder för vår självuppfattning.

Är du intresserad av boken så finns den att köpa i bokhandeln (länk till MaxStröm). Den gör sig dessutom bra som julklapp. Men kolla först om nån bekant redan har den, då kan du låna den av hen.

/Martin

PS. Jovisst är det roligt och ett erkännande att att sälja böcker. Men det är inte det viktigaste. Prio från min sida är:
1) Att få kommunicera kring klimat, väder, natur, vetenskap, människan, relationer, scenarier mm. Det som är så viktigt att man vill skriva böcker om det.
2) Att skriva bok.
3) Att folk läser boken, lyssnar och pratar med varandra.
4) Att tillräckligt många uppmärksammar innehållet i boken (det kan tex vara genom att köpa den) så att 1 blir relevant igen med det vi har lärt oss på steg 2 och 3.
DS.